Ann-Lois Edström har sällan behövt berätta om sin tro.
– Heter man Edström och kommer från Jakobstad så är man baptiststämplad från början, säger hon och skrattar högt.
Sällan träffar man människor som pratar så fort och dessutom hinner skratta så mycket där emellan.
– Alla elever borde få skratta minst en gång per lektion, det är ibland min hemliga agenda inför dagens språktimmar.
Hon ser på sina elever, gymnasieungdomar i centrum av Helsingfors, och önskar att de skulle sluta jämföra sig med varandra.
– Tänk om de skulle förstå det redan nu, att livet inte är en tävling.
Läs hela profilen i Kyrkpressen 46/2010.
