Populära förbönskvällar i Munkshöjden

Kyrka. – Förbönen genomsyrar hela mitt liv. Jag har fått uppleva väldigt mycket av Guds hjälp i olika livssituationer. 16.10.2010 kl. 00:00

Mao Lindholm

För Sirpa Lilius är Munkshöjdens kyrka både en arbetsplats och en plats för förbön och tack.

Sirpa Lilius sitter egentligen på två stolar i det här sammanhanget; dels deltar hon som vanlig församlingsmedlem i förbönsgudstjänsterna men som församlingens musikledare hör hon också till sånggruppen framme vid altaret. Till utbildningen är hon sångpedagog och saknar kantorskompetens.

– Men Herren kallade mig hit. Det skulle bli för tre år. Nu har det gått tretton.

Tack och tragedier

Sirpa Lilius är en av cirka 250 som varannan tisdag kväll söker sig till förbönskvällarna i Munkshöjdens kyrka, granne med ett stort köpcentrum. Stämningen i kyrksalen är förtätad. De flesta är troligen stamgäster och har personliga erfarenheter av livets törnar och tillvarons synbarliga nyckfullhet. Förbönsämnena passerar revy, liksom förnamnen på en lång rad människor i nöd – livets många dimensioner står nakna inför lyssnarnas näthinnor.

Men så finns det också alla dessa lättade och tacksamma som känner att de verkligen har fått svar på sina, och kanske andras, böner.
Ulla-Christina Sjöman – legendarisk initiativtagare till förbönskvällarna – står i talarstolen, gråsprängd och lågmält kraftfull. Hennes mörka, sträva stämma är lika karaktäristisk som fängslande.

Gud och operationer

För sju år sedan fick Sirpa Lilius läkarens besked om bröstcancer, operation skulle det bli inom två veckor.

– Jag berättade om situationen för mina arbetskamrater och här i kyrkan. Många skulle be för mig.

Det blev en omfattande operation men allt gick fint, och betydligt bättre än läkarna hade förutspått. Konvalecenstiden och sjukledigheten blev korta, krafterna kom snabbt tillbaka.

– Jag har ofta tänkt att Gud nog kan hela människor också utan operation, och att Han skulle ha kunnat göra det även med mig. Men för mig blev det här ett ännu större under. På något sätt upplevde jag att Gud var väldigt nära mig hela tiden.

Lilius säger, med facit på hand, att det även före sjukdomen bröt ut hände saker och ting, som om Gud hade förberett henne för detta.– Jag vet inte vad det är, men det är otroligt att Gud får gripa in i människornas liv på det här sättet.

Mao Lindholm



Personligt. Då Stefan Löv var 28 år blev han pastor i en församling som var nedläggningshotad. Drygt 25 år senare blomstrar församlingen, men själv har han mött sjukdom, sorg, sitt eget bekräftelsebehov och utmattning. – Det som lär en absolut mest om tro är lidande, säger han. 27.11.2024 kl. 15:19

vikarie. Domkapitlet har förordnat pastor Catharina Englund till tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling under den ordinarie kyrkoherden Jockum Krokfors tjänstledighet från den 1 april 2025 till den 31 mars 2026 27.11.2024 kl. 11:07

BORGÅ STIFT. Bo-Göran Åstrand fick som ny biskop en rivstart i ämbetet med corona­pandemin 2020. Efter 60 år på jorden och fem år som biskop är alla i stiftet inte överens med honom om de liberala förändringar i kyrkan som”BG” från Pedersöre i den lila skjortan stöder fullt ut. 27.11.2024 kl. 10:00

ISRAEL-PALESTINA. Israel attackeras ur flera väder­streck. Och svarar med en militär styrka som lägger livet i grus i Palestina och Libanon. Kyrkorna har fått kritik för att vara för tysta inför den humanitära krisen. Kyrkpressen talade med två biskopar om saken. 22.11.2024 kl. 16:36

kyrkoherde. Kyrkoherdetjänsten i Ekenäsnejdens svenska församling har sökts av en person – församlingens kaplan Wille Westerholm. 25.11.2024 kl. 14:52

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28