"Made in the Middle East"

Ledare. Samtidigt med de israelisk-palestinska fredssamtalen pågår en betydligt mindre påpassad överläggning, nämligen den romersk-katolska kyrkans specialsynod om de kristnas situation i Mellanöstern som Kyrkpressen rapporterade om förra veckan. 14.10.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Vid första anblicken tycks de politiska fredssamtalen och det som sker i Vatikanen inte ha direkta kopplingar. Vid en närmare granskning är de intimt sammantvinnade, så som det mesta i den här regionen.

Därför är det rentav skamligt att se hur västvärlden ofta glömmer eller ignorerar den trängda kristna minoriteten i regionen där Jesus från Nasaret en gång inledde det som blev en ny världsreligion. Det sker tyvärr ibland även i uttalat kristna kretsar. Som en arabkristen vän torrt konstaterade är kristendomen ”Made in the Middle East”. Ändå har mer än en av dem, som har rötter i tusenåriga kyrkor fått frågan: ”Genom vilken organisation har du blivit kristen då?”

Okunnigheten är den stora boven i dramat. Okunnighet som i dag resulterar i passivitet från världssamfundets sida, när kristnas grundläggande mänskliga rättigheter på olika håll i regionen inskränks.

Stämpeln ”religion” är den andra boven. Det är paradoxalt att det västerländska post-kristna samhället så ofta löser sitt eget traumatiska förhållande till religiöst kopplade problem med att två sina händer. I vissa fall är det ju fullt möjligt att kliniskt snitta ut det som kan betraktas som rent ekonomiska eller politiska frågeställningar. Men i andra fall, och inte minst i Mellanöstern, är religionen en faktor som det inte går att kringgå. Taktiken från väst har varit att rikta energin på det som känns ofarligare, att lämna religiösa trassligheter åt religiösa aktörer.

Det här är problematiskt och ödesdigert för de människor som i verkligheten kommer i kläm. Trakasserade utelämnas åt sitt öde, och trakasserare får fortsätta med världssamfundets goda minne – och det leder till en avsaknad av religionsfrihet som i slutändan drabbar alla, såväl muslimer som kristna. Det är därför NGO:s som arbetar mot religionsförtryck på olika nivåer, ofta i sekretess på grund av säkerhetsriskerna, har en så viktig uppgift. De har fått axla rollen som samvete för stora, tröga organisationer som inte får religionsbiten att sitta rätt.

Men också bland de kristna förekommer det svek av religiösa skäl. I det hårddragna teologiska scenariot om det förlovade landet och kristen eskatologi blir kombinationen ”kristen palestinier” något som försvårar när man vill köra enkel matematik när det gäller att räkna vänner och fiender.

Även här blir resultatet tyvärr ofta tystnad. Det som inte passar in förtigs, eller i enstaka sorgliga fall rentav ifrågasätts. National Geographics journalist Don Belt konstaterar att de drygt 190 000 kristna araber som bor i Israel och på de palestinska områdena lever ”i ett syrefattigt rum mellan traumatiserade israeliska judar och traumatiserade palestinska muslimer, de senare med militanta kopplingar till regionala islamister som ibland attackerar de arabkristna.”En lokal arabkristen beskriver träffande: Vi är fullständigt övermannade och omgivna av arga röster.

Ironiskt nog var det korstågen som inledde de arabkristnas kräftgång i Levanten, det geografiska område som i dag omfattar Syrien, Libanon, Jordanien, Israel och de palestinska områdena. Kejsar Konstantin stadfäste provinsen som helig mark på 300-talet, och ännu efter den muslimska erövringen 638 var regionens invånare, från Syrien ända till Egypten, huvudsakligen kristna och klostren och kyrkorna otaliga. Under 1900-talet sjönk de kristnas andel av befolkningen från 25 procent till ungefär åtta.

I vår tid bokstavligen töms regionen på kristna, som väljer att börja om någon annanstans.

”De arabkristna är medlarna, den levande länken mellan ett kristet väst och den arabisk-muslimska världen”, konstaterar munken Paolo Dall’Oglio som modererar interreligiös dialog i klostret Deir Mar Musa i Syrien.

Den dagen de försvinner ur sitt eget sammanhang är den totala polariseringen i väst-oriental, kristen-muslim ett oåterkalleligt faktum.
Det förorsakar ännu en svår balansrubbning i världspolitik, världsekonomi och världsfred.

May Wikström



Mest läst

    ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

    profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

    KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

    KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

    BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

    beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

    Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

    Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

    Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

    sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

    Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

    folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

    PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

    profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00

    kyrkans ungdom. Matti Aspvik är ny verksamhetsledare för Förbundet Kyrkans Ungdom. 20.6.2022 kl. 20:44

    sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

    KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

    ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

    konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

    Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

    Mest läst