Skolans religionsundervisning är integrationsvänlig

Ledare. Skolan ska inte ge någon religionsundervisning alls. Alla elever ska undervisas i ett och samma livsåskådningsämne av rikssvensk modell. 19.8.2010 kl. 00:00

Wilfred Hildonen

Bägge de traditionella uttrycken för en negativ religionsfrihet har förts fram när timfördelningen mellan grundskolans olika ämnen håller på att uppdateras. Argumenten har inte vunnit gehör och hör inte ens hemma i timfördelningsfrågan. Det är riksdagen som bestämmer vilka ämnen grundskolan undervisar i medan regeringen fördelar timmarna.

De finländska politikerna har läst sin läxa om de mänskliga rättigheterna. Alla de centrala dokumenten, från FN:s deklaration till Europarådets konvention säger entydigt att i de mänskliga rättigheterna ingår rätten att få undervisning i sin egen religiösa tradition. Den här positiva religionsfriheten har varit en ledande princip under 2000-talet och Finland räknas som en god europeisk elev med sin ”undervisning i egen religion”.

Det finländska systemet är påfallande generöst. Det räcker med att föräldrarna till tre elever i en kommun ber om att barnen ska undervisas i sin egen religion. Kritikerna brukar dra till med att det ju finns hundratals religioner. Resurserna räcker omöjligt till för att alla ska få lära ut sitt.
Så är det inte heller. Det är skolan som undervisar om den egna religionen. Det betyder kompetenta lärare och en läroplan som samhället skriver ihop. I läroplanerna ingår tre huvudpunkter, att lära känna sin egen religion, att få kunskap om främmande religioner och att reflektera över de etiska spelreglerna i dagens Finland.

Den generösa inställningen
har visat sig vara realistisk. I detta nu finns det 13 godkända läroplaner i åskådningsämnen. Adventister och judar har sina egna skolor, två av läroplanerna finns i malpåse. I praktiken betyder det fem olika åskådningar, det icke-religiösa livsåskådningsämnet inräknat.
Lärarna i åskådningsämnena är överens om att dagens system är bra, det gäller också det icke-religiösa livsåskådningsämnet. En gemensam undervisning för alla skulle domineras av religionerna, just det som man vill undvika med ett fristående livsåskådningsämne.

Lagen favoriserar
på intet sätt den lutherska kyrkan. Blir islam det största samfundet i en kommun så ger skolan i första hand undervisning enligt den muslimska läroplanen. Det kommer sedan an på föräldrarna till övriga barn om de vill ha skolundervisning i den egna religionen eller inte. Religionslös livsåskådning ordnas under alla omständigheter.

Medan politikerna respekterar den positiva religionsfriheten är många skolbyråkrater av annan åsikt och förordar ett religionsämne enligt svensk modell. För dem gör ”de många religionerna” det besvärligt att ta fram läsordningar.
Det är ett svagt argument för att få tumma på mänskliga rättigheter, särskilt som uppdateringen av grundskolan ökar elevernas valfrihet på ett sätt som  ställer långt hårdare krav på läsordningstekniken.

Extra avigt är att peka ut muslimska invandrare som krävande. Faktum är att vårt lands muslimer enats om en enda läroplan i muslimsk religion för alla schatteringar från shia till sunni – låt vara med benäget bistånd av vår undervisningsstyrelse.
Att muslimerna inte är jämt fördelade över hela landet är dessutom en fördel. En östhelsingforsisk skola som Vesalan ala-aste kan undervisa i muslimsk religion på alla årskurser i klasser av helt normal storlek. Inga extra kostnader, hela systemet med egen religion tar en bråkdel av grundskolans utgifter.

Motviljan mot undervisning
i egen religion är mycket kortsiktig. För muslimska invandrarbarn är skolan i praktiken det enda stället där de kan diskutera vad det betyder att vara muslim just i en finländsk kontext. Ser eleverna dessutom sin muslimska lärare som en del av skolans lärarkår är det av stor betydelse för deras integrering i samhället.

Det rikssvenska välfärdsbygget gnisslar just när det gäller integrationen. En delorsak finns i den odifferentierade religionsundervisningen som skapar ”religiösa analfabeter”. Religion är inte bara teologiska trossatser utan lika mycket en fråga om kultur. Om skolan utgår från uppfattningen att religion är någonting som bara ”dom andra” sysslar med ställer man från första början hinder för en framgångsrik integration.
Rolf af Hällström



Maktkampen i Senegal verkar vara över. Den gamla presidenten accepterar nederlaget. 26.3.2012 kl. 15:23

jesus. I dag firar vi Maria bebådelsedag: minnet av en ung tjej som fick besök av en ängel och tog emot ett uppdrag som skulle göra henne till världskändis. 25.3.2012 kl. 06:00

Då Berit Simonsson talar på Våroasen i Jakobstad under veckoslutet bjuder hon in åhörarna till sitt köksbord. 24.3.2012 kl. 07:54

skola. Kyrkostyrelsen vill att timantalet i religion och livåskådningskunskap inte minskar. 23.3.2012 kl. 14:25

Insamlingen Gemensamt Ansvar som inleddes i februari riktar i år in sig på att förebygga överskuldsättning bland finländare. Många skuldsatta har tagit kontakt. 23.3.2012 kl. 11:11

Matteuspassionen Stabat Mater Lyran Akademen Jubilate Påsk. – Även om det är frågan om komplicerade verk så är musiken i sig inte svår. 22.3.2012 kl. 14:46

Ett privatägt flygfält riskerar att decimera antalet vindmöllor som planeras på Karleby kyrkliga samfällighets marker i Kannus. 22.3.2012 kl. 13:04

I dag firas den internationella vattendagen. Målet med dagen är påminna människor om att vatten är en viktig naturtillgång och att försvara deras rätt till rent vatten. 22.3.2012 kl. 07:00

Lillkyro församling ska bli självständig församling inom Vasa kyrkliga samfällighet vid kommunsammanslagningen. Det föreslår styrgruppen som förbereder strukturförändringen inom samfälligheten. 22.3.2012 kl. 07:33

Fasta ekonomi välja mat. Liisa Mendelin "fattigdomsfastar" 40 dagar på minimal ekonomi. 21.3.2012 kl. 15:49

Med en svensk påsk-app för smarttelefoner kan man följa Jesus under påsken. 20.3.2012 kl. 17:00

Teologie doktor Björn ”Nalle” Öhman valdes igår till ny kyrkoherde i Åbo svenska församling. 19.3.2012 kl. 12:59

Koptiska kyrkan Shenuda Egypten. Krävande uppgifter väntar kopternas nya ledare i post-Mubaraks Egypten. 19.3.2012 kl. 13:08

Brödsöndag Midfastosöndag. I dag är det brödförsäljning i många församlingar. 18.3.2012 kl. 00:00

st patrick Irland. I dag firar irländarna sitt helgon. 17.3.2012 kl. 00:00

Kyrkpressen. Biskopen var tveksam, men han ville inte vara den som hindrade att Kyrkpressen startade. Om Borgar tar ansvar för innehållet och Boije för ekonomin så måste vi försöka, sade biskopen. Så blev det. (Den här texten publicerades i KP 1/2020. KP publicerar den i repris som en hyllning till Bjarne Boije, 100 år.) 21.4.2021 kl. 12:31

Läckage. Ett felande sprinklermunstycke sprejade ut vatten över takvalvet i Pedersöre kyrka natten till lördag. På grund av läckaget måste kyrkan stängas för en vecka. 20.4.2021 kl. 12:25

Åbo. – Hon har öppnat dörrarna till en spännande värld! säger han. 19.4.2021 kl. 10:17

adoption. Anne Söderlund var ett oönskat barn och blev adopterad när hon var sju månader. – Men jag vill inte bli definierad av vad jag inte fick, utan av vad jag fick. 14.4.2021 kl. 09:09

kyrkoherdeval. Församlingsrådet i Vanda svenska församling valde Kristian Willis, församlingspastor vid Helsingfors kyrkliga samfällighet, till ny kyrkoherde. 13.4.2021 kl. 19:20