Skolans religionsundervisning är integrationsvänlig

Ledare. Skolan ska inte ge någon religionsundervisning alls. Alla elever ska undervisas i ett och samma livsåskådningsämne av rikssvensk modell. 19.8.2010 kl. 00:00

Wilfred Hildonen

Bägge de traditionella uttrycken för en negativ religionsfrihet har förts fram när timfördelningen mellan grundskolans olika ämnen håller på att uppdateras. Argumenten har inte vunnit gehör och hör inte ens hemma i timfördelningsfrågan. Det är riksdagen som bestämmer vilka ämnen grundskolan undervisar i medan regeringen fördelar timmarna.

De finländska politikerna har läst sin läxa om de mänskliga rättigheterna. Alla de centrala dokumenten, från FN:s deklaration till Europarådets konvention säger entydigt att i de mänskliga rättigheterna ingår rätten att få undervisning i sin egen religiösa tradition. Den här positiva religionsfriheten har varit en ledande princip under 2000-talet och Finland räknas som en god europeisk elev med sin ”undervisning i egen religion”.

Det finländska systemet är påfallande generöst. Det räcker med att föräldrarna till tre elever i en kommun ber om att barnen ska undervisas i sin egen religion. Kritikerna brukar dra till med att det ju finns hundratals religioner. Resurserna räcker omöjligt till för att alla ska få lära ut sitt.
Så är det inte heller. Det är skolan som undervisar om den egna religionen. Det betyder kompetenta lärare och en läroplan som samhället skriver ihop. I läroplanerna ingår tre huvudpunkter, att lära känna sin egen religion, att få kunskap om främmande religioner och att reflektera över de etiska spelreglerna i dagens Finland.

Den generösa inställningen
har visat sig vara realistisk. I detta nu finns det 13 godkända läroplaner i åskådningsämnen. Adventister och judar har sina egna skolor, två av läroplanerna finns i malpåse. I praktiken betyder det fem olika åskådningar, det icke-religiösa livsåskådningsämnet inräknat.
Lärarna i åskådningsämnena är överens om att dagens system är bra, det gäller också det icke-religiösa livsåskådningsämnet. En gemensam undervisning för alla skulle domineras av religionerna, just det som man vill undvika med ett fristående livsåskådningsämne.

Lagen favoriserar
på intet sätt den lutherska kyrkan. Blir islam det största samfundet i en kommun så ger skolan i första hand undervisning enligt den muslimska läroplanen. Det kommer sedan an på föräldrarna till övriga barn om de vill ha skolundervisning i den egna religionen eller inte. Religionslös livsåskådning ordnas under alla omständigheter.

Medan politikerna respekterar den positiva religionsfriheten är många skolbyråkrater av annan åsikt och förordar ett religionsämne enligt svensk modell. För dem gör ”de många religionerna” det besvärligt att ta fram läsordningar.
Det är ett svagt argument för att få tumma på mänskliga rättigheter, särskilt som uppdateringen av grundskolan ökar elevernas valfrihet på ett sätt som  ställer långt hårdare krav på läsordningstekniken.

Extra avigt är att peka ut muslimska invandrare som krävande. Faktum är att vårt lands muslimer enats om en enda läroplan i muslimsk religion för alla schatteringar från shia till sunni – låt vara med benäget bistånd av vår undervisningsstyrelse.
Att muslimerna inte är jämt fördelade över hela landet är dessutom en fördel. En östhelsingforsisk skola som Vesalan ala-aste kan undervisa i muslimsk religion på alla årskurser i klasser av helt normal storlek. Inga extra kostnader, hela systemet med egen religion tar en bråkdel av grundskolans utgifter.

Motviljan mot undervisning
i egen religion är mycket kortsiktig. För muslimska invandrarbarn är skolan i praktiken det enda stället där de kan diskutera vad det betyder att vara muslim just i en finländsk kontext. Ser eleverna dessutom sin muslimska lärare som en del av skolans lärarkår är det av stor betydelse för deras integrering i samhället.

Det rikssvenska välfärdsbygget gnisslar just när det gäller integrationen. En delorsak finns i den odifferentierade religionsundervisningen som skapar ”religiösa analfabeter”. Religion är inte bara teologiska trossatser utan lika mycket en fråga om kultur. Om skolan utgår från uppfattningen att religion är någonting som bara ”dom andra” sysslar med ställer man från första början hinder för en framgångsrik integration.
Rolf af Hällström



Den anglikanska kyrkans andlige ledare Rowan Williams går tillbaka till katedern. 16.3.2012 kl. 17:43

Nelson Mandelas förtrogne. Kritikern med humor och hjärta. Rättvisans försvarare. 16.3.2012 kl. 16:47

Gud 50 tv-gudstjänst Ralf Karlsson. Finlandssvenska tv-gudstjänster firade 50 år. 16.3.2012 kl. 16:00

kyrkhelg. Olof Edsinger är gästtalare på Kyrkhelg Syd i Helsingfors. Han ska tala om bland annat Guds helighet. 16.3.2012 kl. 09:11

Elisabeth Rehn, snart 77, har störtat med flygplan, välsignats av påven och gråtit med mödrar som förlorat sina barn. 15.3.2012 kl. 16:07

kina.   Förföljelserna av de kristna i Kina har under de två senaste åren varit de mest intensiva på två decennier. China Aid kan namnge tjugotusen försvarare av mänskliga rättigheter som kidnappades, fängslades eller hotades under fjolåret. 14.3.2012 kl. 19:05

president. Biskop Irja Askola välsignade president Sauli Niinistö och hans hustru Jenni Haukio på onsdagen. 14.3.2012 kl. 16:46

– De gamla som våra volontärer besöker är verkligt ensamma. De har inga närstående, de har ingen alls att prata med. 14.3.2012 kl. 14:07

USA. Församlingen Ecclesia uppmuntrar sina medlemmar att i fastan låta göra tatueringar som symboliserar Jesu död och uppståndelse. 12.3.2012 kl. 12:51

Demokratilängtan kan byta ansikte när den väl nått makten, säger Martyrkyrkans vänners ordförande Johan Candelin. 10.3.2012 kl. 11:14

I dag öppnade biskop Tapio Luoma sin egen Facebook-sida. 9.3.2012 kl. 16:24

Kristeligt Dagblad har lanserat en ny webbsida om pilgrimsvandring. 10.3.2012 kl. 10:00

Gemensamma kyrkofullmäktige i Borgå beslöt i går att behålla kursgården på Pellinge. 9.3.2012 kl. 10:08

Bettina Sågbom förstod tidigt hur grymt elaka vuxna människor kan vara med varann. 8.3.2012 kl. 15:31

chatt. På chatten Sluta Panta får unga diskutera sina bekymmer. Nu är också kyrkligt anställda med på ungdomschatten. 8.3.2012 kl. 10:37

radio. För ett drygt år sedan hade Laestadianernas fridsföreningars förbund LFF fattat ett beslut om att lägga ner sin radiokanal. Nu när coronan begränsar livet och sammankomsterna är de glada att de kom på andra tankar. 14.4.2021 kl. 09:48

Kulturer. Stéphane Rosse är den tystlåtna fransmannen som har levt i Finland i 30 år. – Jag blev förälskad i en finländsk turist i Paris 1993. Det var kärlek vid första ögonkastet. 14.4.2021 kl. 10:47

massmedier. Tidningen Kirkko ja kaupunki har fällts av opinionsnämnden för massmedier för att ha avlägsnat en omstridd kolumn om köttproduktion från tidningens webbsida. 13.4.2021 kl. 10:24

Kolumn. "Även ett digitalt möte får en annan dimension när vi på riktigt stannar upp och ger av vår egen tid", skriver Elefteria Apostolidou. 14.4.2021 kl. 08:30

Förnyelse. "Hur skulle vi gå till väga om vi också skulle renovera kyrkan inifrån?" 14.4.2021 kl. 09:00