Riikka Juvonens Mariamålningar är en del av Helsingfors Kulturforums program. Målningarna kan ses i Helsingfors domkyrkas krypta fram till den 30 mars.

Vem är Jesu mor egentligen?

jesus. I dag firar vi Maria bebådelsedag: minnet av en ung tjej som fick besök av en ängel och tog emot ett uppdrag som skulle göra henne till världskändis. 25.3.2012 kl. 06:00
Hon blev gudsmodern, gudaföderskan.
Vi lutheraner känner oss lätt tafatta inför Maria. Vad ska vi ta oss till med henne? Finns det någon plats för henne i vår kyrka? Borde vi importera henne? Eller återimportera henne?
– Vi ska inte importera något vi redan har, säger teologie doktor Elina Vuola, författare till boken Jumalainen nainen som handlar bland annat om Latinamerikanska kvinnors uppfattning om Maria.
– Maria är en del av den lutherska kyrkans undervisning och lära. Om du inte tror på mig är det bara att läsa Luther.
Samtidigt vet vi lutheraner väldigt lite om Maria. Okunskapen är stor till och med bland teologerna. Maria är också lutheranernas egendom, men vi har skyfflat henne åt sidan.
– Ortodoxa fader Serafim som också skrivit en bok om Maria påpekar att det inte handlar så mycket om skillnader i lära som det handlar om att Maria hos oss lutheraner inte står i trons centrum, i centrum för bönelivet och liturgin och andligheten.

Gravid av ett lingon
Maria är – också hos Luther – en förebild för alla kristna. Men vi har glömt bort henne. I kyrkorna från den katolska tiden finns hon kvar på målningar och skulpturer. Folkloristerna har samlat på folkdikter om henne. Enligt en gammal finsk legend blir hon gravid av ett lingon och inte av helig Ande. I den berättelsen med frukttema förenas på ett oväntat sätt Evas och Marias roller.
– I den finska folkliga traditionen hade Maria en roll som hjälpare och stödperson i livets alla bekymmer. Hon var en himmelsk barnmorska som hjälpte till vid svåra förlossningar. Hon var den som hjälpte till i frågor som hade att göra med fruktbarhet och hälsa och sjukdom.

Spirande Marialängtan
När Vuola skrev boken om Maria intervjuade hon katolska kvinnor i Costa Rica.
– Kvinnorna sa att Maria är en viktig förebild för dem för att hon gått igenom samma saker som de själva. Hon var speciellt viktig för dem till exempel under förlossningen. Och två kvinnor som förlorat ett barn sa att de kände att Maria stod dem särskilt nära just då: också hon förlorade ju sin son.
När Elina Vuola åkt runt och talat om sin bok både i sekulära och kyrkliga sammanhang han hon upptäckt en spirande Marialängtan också hos finländska kvinnor.
– Om situationen känts trygg och intim har det nästan utan undantag, varje gång jag pratat om Maria, hänt att någon sagt att Maria är viktig också för henne.
Vuola minns speciellt en kvinna som berättade att hon inte var särskilt religiös fast hon hörde till den lutherska kyrkan, men att hon gått igenom en livskris som gjorde att hennes krafter var nästan slut.
– Då hade hon börjat gå till en ortodox kyrka för att tända ett ljus framför en bild av Maria. När något sådant händer tror jag att man ritualiserar sådant man inte har ord för. På något sätt är det lättare att lägga fram den där ordlösa smärtan inför en annan kvinna. Att den där blicken som man möter är en annan kvinnas blick.
På så sätt, menar Vuola, kan religionen erbjuda en spegel eller en kanal att behandla stora och svåra saker vi möter i våra liv.

Läs mer om Elina Vuola och Maria bebådelsedag i Kyrkpressen 12/2012

Sofia Torvalds



kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54