Skolans religionsundervisning är integrationsvänlig

Ledare. Skolan ska inte ge någon religionsundervisning alls. Alla elever ska undervisas i ett och samma livsåskådningsämne av rikssvensk modell. 19.8.2010 kl. 00:00

Wilfred Hildonen

Bägge de traditionella uttrycken för en negativ religionsfrihet har förts fram när timfördelningen mellan grundskolans olika ämnen håller på att uppdateras. Argumenten har inte vunnit gehör och hör inte ens hemma i timfördelningsfrågan. Det är riksdagen som bestämmer vilka ämnen grundskolan undervisar i medan regeringen fördelar timmarna.

De finländska politikerna har läst sin läxa om de mänskliga rättigheterna. Alla de centrala dokumenten, från FN:s deklaration till Europarådets konvention säger entydigt att i de mänskliga rättigheterna ingår rätten att få undervisning i sin egen religiösa tradition. Den här positiva religionsfriheten har varit en ledande princip under 2000-talet och Finland räknas som en god europeisk elev med sin ”undervisning i egen religion”.

Det finländska systemet är påfallande generöst. Det räcker med att föräldrarna till tre elever i en kommun ber om att barnen ska undervisas i sin egen religion. Kritikerna brukar dra till med att det ju finns hundratals religioner. Resurserna räcker omöjligt till för att alla ska få lära ut sitt.
Så är det inte heller. Det är skolan som undervisar om den egna religionen. Det betyder kompetenta lärare och en läroplan som samhället skriver ihop. I läroplanerna ingår tre huvudpunkter, att lära känna sin egen religion, att få kunskap om främmande religioner och att reflektera över de etiska spelreglerna i dagens Finland.

Den generösa inställningen
har visat sig vara realistisk. I detta nu finns det 13 godkända läroplaner i åskådningsämnen. Adventister och judar har sina egna skolor, två av läroplanerna finns i malpåse. I praktiken betyder det fem olika åskådningar, det icke-religiösa livsåskådningsämnet inräknat.
Lärarna i åskådningsämnena är överens om att dagens system är bra, det gäller också det icke-religiösa livsåskådningsämnet. En gemensam undervisning för alla skulle domineras av religionerna, just det som man vill undvika med ett fristående livsåskådningsämne.

Lagen favoriserar
på intet sätt den lutherska kyrkan. Blir islam det största samfundet i en kommun så ger skolan i första hand undervisning enligt den muslimska läroplanen. Det kommer sedan an på föräldrarna till övriga barn om de vill ha skolundervisning i den egna religionen eller inte. Religionslös livsåskådning ordnas under alla omständigheter.

Medan politikerna respekterar den positiva religionsfriheten är många skolbyråkrater av annan åsikt och förordar ett religionsämne enligt svensk modell. För dem gör ”de många religionerna” det besvärligt att ta fram läsordningar.
Det är ett svagt argument för att få tumma på mänskliga rättigheter, särskilt som uppdateringen av grundskolan ökar elevernas valfrihet på ett sätt som  ställer långt hårdare krav på läsordningstekniken.

Extra avigt är att peka ut muslimska invandrare som krävande. Faktum är att vårt lands muslimer enats om en enda läroplan i muslimsk religion för alla schatteringar från shia till sunni – låt vara med benäget bistånd av vår undervisningsstyrelse.
Att muslimerna inte är jämt fördelade över hela landet är dessutom en fördel. En östhelsingforsisk skola som Vesalan ala-aste kan undervisa i muslimsk religion på alla årskurser i klasser av helt normal storlek. Inga extra kostnader, hela systemet med egen religion tar en bråkdel av grundskolans utgifter.

Motviljan mot undervisning
i egen religion är mycket kortsiktig. För muslimska invandrarbarn är skolan i praktiken det enda stället där de kan diskutera vad det betyder att vara muslim just i en finländsk kontext. Ser eleverna dessutom sin muslimska lärare som en del av skolans lärarkår är det av stor betydelse för deras integrering i samhället.

Det rikssvenska välfärdsbygget gnisslar just när det gäller integrationen. En delorsak finns i den odifferentierade religionsundervisningen som skapar ”religiösa analfabeter”. Religion är inte bara teologiska trossatser utan lika mycket en fråga om kultur. Om skolan utgår från uppfattningen att religion är någonting som bara ”dom andra” sysslar med ställer man från första början hinder för en framgångsrik integration.
Rolf af Hällström



FMS. Nu står det klart att 20 årsverken ska bort från Finska missionssällskapet, på grund av regeringens nedskärningar i utvecklingssamarbete och församlingarnas ekonomiska situation. 26.10.2015 kl. 12:50

vanda svenska församling. Församlingsrådet fungerar inte, skriver Vanda svenska församlings kyrkoherde Martin Fagerudd på församlingens webbsida. 23.10.2015 kl. 16:49

ida-maria sola. Tiden efter gymnasiet har varit en tid fylld av sökande för Ida-Maria Sola. I mötet med andra sätt att leva utmanas den egna tron. 21.10.2015 kl. 07:08

relik. – Jag är högst medveten om att reliker inte har någon plats i traditionell luthersk fromhet, säger Mikael Busck-Nielsen, församlingspastor i Johannes församling. 22.10.2015 kl. 13:17

Kyrkoherdarna i Pedersöre vill höra om församlingarnas förtroendevalda ämnar återuppta sammanslagningdiskussionen eller begrava den för gott. 21.10.2015 kl. 10:18

Fontana Media. Med sin nya bok ”Bärtil och Hoppa på-festen” vill Monica Vikström-Jokela inspirera precis alla barn till rörelseglädje– inte bara de sportiga barnen som har rätt utrustning och får skjuts till träningarna. 21.10.2015 kl. 08:00

Svante Lundgren. Inom fem år kan Iraks nästan tvåtusenåriga kristenhet vara historia. Förföljelsen av kristna har nu nått sådana proportioner att deras fortsatta existens i vissa länder är hotad. 20.10.2015 kl. 13:02

Jonas Helgesson UK kyrkodagar. Hennes pojke skulle inte definieras av sitt handikapp. ”Jonas har cp, men han är inte cp”, var mantrat . Nu berättar mamman Lena om kampen som lyckades, men också om priset – för att hjälpa andra föräldrar. 19.10.2015 kl. 16:14

Saltvik och Brändö-Kumlinge säger nej. Sund-Vårdö säger ja och Finström-Geta skulle gärna gå samman men bara under förutsättningen att alla är med på det. 15.10.2015 kl. 15:08

sibbo svenska församling. Den kraftiga jordbävningen i Nepal i april uppskattas ha påverkat drygt 13 miljoner människors liv. Nu vill Sibbo svenska församling och Finska Missionssällskapet hjälpa de utsatta genom en välgörenhetsgala i sångens tecken. 16.10.2015 kl. 00:00

Emma Klingenberg. När skådespelaren Emma Klingenberg började jobba med Stormskärs Maja var det självklart för henne att Maja inte kunde vara ett offer, trots att hon inte fick välja sitt öde. 16.10.2015 kl. 08:30

vanda svenska församling. Efter sju sorger och åtta bedrövelser ser det ut som att Vanda svenska församling inom fem år får nya efterlängtade utrymmen. 14.10.2015 kl. 19:14

vanda svenska församling. – Tidigare var Larsgården vår a-plan. Nu är den en god b-plan, medan Dickursby kyrka är en god a-plan, säger Martin Fagerudd, kyrkoherde i Vanda svenska församling. 14.10.2015 kl. 19:30

Det kan bli tvära kast från permitteringar till nyanställningar på Evangeliska Folkhögskolan i Vasa. 13.10.2015 kl. 11:40

Gemensamma kyrkorådet i Vasa tog senaste vecka ställning till ett fall där en änkling ville ha sin avlidna hustrus ortopediska implantat efter kremeringen. 13.10.2015 kl. 10:33

Åbo akademi. Genusforskaren och teologen Cecilia Nahnfeldt blir sannolikt ny professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Fakultetsrådets val ska ännu formellt bekräftas av universitetets ledning. 27.9.2022 kl. 16:52

FÖRSAMLINGSVALET. I Esbo, Grankulla och Vanda blir det inget församlingsval på svenska i höst. Orsak: för få kandidater. I Esbo var Jannika Lassus valombud för den enda kandidatlista som nu besätter alla 26 platser med 26 kandidater – i landets största svenska församling. 23.9.2022 kl. 11:32

ALZHEIMER. När Hanna Jensens mamma fick en minnessjukdom blev mamman aktiv, företagsam, pratsam – och väldigt ilsken. – Det fanns en tid då jag var så frustrerad att jag inte ville se henne i ögonen, men idag ser jag på mamma med varm blick. 22.9.2022 kl. 16:15

JÄMSTÄLLDHET. Kyrkostyrelsen har beviljat kyrkans pris för jämställdhet och likabehandling till biskop emerita Irja Askola. 22.9.2022 kl. 15:09

kina. Professorn i Kinastudier Julie Yu-Wen Chen vid Helsingfors universitet har rötter i Taiwan. Hon oroar sig för Kinas växande hot mot hennes hemland. Hon är kristen och försöker avsluta varje dag med att lyssna på en predikan online. 15.9.2022 kl. 10:37