En unik torsdagsgemenskap med drag

Ledare. På trappan till en solbelyst farstukvist, tidigt 80-tal. Lokaltidningen är upptagen, men den yngsta läsaren tilldelas den tidning som lika självklart hör till familjen som lokaltidningen.
Bläddrandet i den då svartvita tabloiden är min första minnesbild av tidningen Kyrkpressen.
3.6.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

I dag stiger jag med tacksam ödmjukhet in på dess redaktion, väl medveten om att denna till synes självklarhet är alldeles unik: i Svenskfinland, i Finland, i Norden – i världen. Det är ofattbart att det bland en befolkningsgrupp på drygt 280 000 utkommer en tidning som varje vecka går till 113 000 hem. Kyrkpressen är en viktig del av den finlandssvenska identiteten, en bit av vardag och helg på svenska och det vill vi fortsätta vara.

Att du just nu håller tidningen i din hand har du med stor sannolikhet din församling att tacka för. I dag prenumererar en imponerande majoritet av stiftets församlingar på Kyrkpressen till sina medlemmar.
En rad finska församlingar med svensk minoritet har också funnit det viktigt att ge sina svenska medlemmar en kontaktlänk till sin kyrka på deras modersmål.

Kyrkpressen är ett viktigt fönster för de svenska medlemmarna i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Den ger delaktighet och sammanhang till läsare som läsare, oberoende av hur flitigt de nöter kyrkbänkarna.
Kyrkpressen är en bekräftelse på ens tillhörighet och som sådan omvittnat betydelsefull för många. Därför är det också viktigt att Kyrkpressen korrekt och relevant speglar det som händer i kyrkan som helhet och i församlingarna, särskilt i Borgå stift. Det är juste mot såväl medlemmarna, som församlingarna, dess anställda och aktiva lekmän.

Men fönstret kan fungera också som en ventil och ett luftintag. Den friskheten mår kyrkan bra av.
Det är i sin säregna position som en tidning utan organisatoriska bindningar till stiftets eller kyrkans ledning som Kyrkpressen deklarerar sitt slitstarka: ”För ordets frihet och det Ord som frigör”. Här kommer journalistens hantverk och etiska regler in som den pelare tidningens redaktion professionellt alltjämt måste luta sig mot, i stiltje som i blåst.
Det som tål en öppen granskning och debatt är oftast av hållbart virke, så länge viljan inte enbart handlar om att riva ner och förstöra.  I den goda debatten och den goda växelverkan utkristalliserar sig kärnan i det som egentligen så att säga är meningen med föreningen. Det är när rösterna tystnat som det verkligen finns anledning att känna sig förtvivlad.
 Men ett allt viktigare kritiskt granskande uppdrag också för Kyrkpressen är att lyfta fram dem i vårt samhälle som idag faller igenom när takten och kraven ökar samtidigt som resurserna krymper.
Här sällar sig tidningen till andra seriösa medier, men med en uttalad kristen värdegrund i botten. Och återigen är det här som kärnan prövas, när tro ska styra handlande.

Sist men inte minst. Väl förankrad i kristen tro ska Kyrkpressen alltid rättframt ge utrymme åt att spegla det existentiella som möter varje människa. Det vill vi göra i olika former och journalistiska genrer.
I såväl papperstidningen som på nätet ska det vara naturligt för läsarna att möta människor som berättar om hur det svåra och det fantastiska de mött i livet berört dem djupt på de områden som är gemensamma för de flesta av oss vare sig det handlar om tro – eller tvivel.

I galleriet av dessa ansikten kommer Kyrkpressen varken nu eller i fortsättningen att väja för det som det hela handlar om, mötet med det ansikte som synliggör Gud själv. Jesus från Nasaret, Kristus.

May Wikström



Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00