En unik torsdagsgemenskap med drag

Ledare. På trappan till en solbelyst farstukvist, tidigt 80-tal. Lokaltidningen är upptagen, men den yngsta läsaren tilldelas den tidning som lika självklart hör till familjen som lokaltidningen.
Bläddrandet i den då svartvita tabloiden är min första minnesbild av tidningen Kyrkpressen.
3.6.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

I dag stiger jag med tacksam ödmjukhet in på dess redaktion, väl medveten om att denna till synes självklarhet är alldeles unik: i Svenskfinland, i Finland, i Norden – i världen. Det är ofattbart att det bland en befolkningsgrupp på drygt 280 000 utkommer en tidning som varje vecka går till 113 000 hem. Kyrkpressen är en viktig del av den finlandssvenska identiteten, en bit av vardag och helg på svenska och det vill vi fortsätta vara.

Att du just nu håller tidningen i din hand har du med stor sannolikhet din församling att tacka för. I dag prenumererar en imponerande majoritet av stiftets församlingar på Kyrkpressen till sina medlemmar.
En rad finska församlingar med svensk minoritet har också funnit det viktigt att ge sina svenska medlemmar en kontaktlänk till sin kyrka på deras modersmål.

Kyrkpressen är ett viktigt fönster för de svenska medlemmarna i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Den ger delaktighet och sammanhang till läsare som läsare, oberoende av hur flitigt de nöter kyrkbänkarna.
Kyrkpressen är en bekräftelse på ens tillhörighet och som sådan omvittnat betydelsefull för många. Därför är det också viktigt att Kyrkpressen korrekt och relevant speglar det som händer i kyrkan som helhet och i församlingarna, särskilt i Borgå stift. Det är juste mot såväl medlemmarna, som församlingarna, dess anställda och aktiva lekmän.

Men fönstret kan fungera också som en ventil och ett luftintag. Den friskheten mår kyrkan bra av.
Det är i sin säregna position som en tidning utan organisatoriska bindningar till stiftets eller kyrkans ledning som Kyrkpressen deklarerar sitt slitstarka: ”För ordets frihet och det Ord som frigör”. Här kommer journalistens hantverk och etiska regler in som den pelare tidningens redaktion professionellt alltjämt måste luta sig mot, i stiltje som i blåst.
Det som tål en öppen granskning och debatt är oftast av hållbart virke, så länge viljan inte enbart handlar om att riva ner och förstöra.  I den goda debatten och den goda växelverkan utkristalliserar sig kärnan i det som egentligen så att säga är meningen med föreningen. Det är när rösterna tystnat som det verkligen finns anledning att känna sig förtvivlad.
 Men ett allt viktigare kritiskt granskande uppdrag också för Kyrkpressen är att lyfta fram dem i vårt samhälle som idag faller igenom när takten och kraven ökar samtidigt som resurserna krymper.
Här sällar sig tidningen till andra seriösa medier, men med en uttalad kristen värdegrund i botten. Och återigen är det här som kärnan prövas, när tro ska styra handlande.

Sist men inte minst. Väl förankrad i kristen tro ska Kyrkpressen alltid rättframt ge utrymme åt att spegla det existentiella som möter varje människa. Det vill vi göra i olika former och journalistiska genrer.
I såväl papperstidningen som på nätet ska det vara naturligt för läsarna att möta människor som berättar om hur det svåra och det fantastiska de mött i livet berört dem djupt på de områden som är gemensamma för de flesta av oss vare sig det handlar om tro – eller tvivel.

I galleriet av dessa ansikten kommer Kyrkpressen varken nu eller i fortsättningen att väja för det som det hela handlar om, mötet med det ansikte som synliggör Gud själv. Jesus från Nasaret, Kristus.

May Wikström



UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03