Kyrkomötet behandlade stifts- och ombudsinitiativ

Kyrka. Ett ombudsinitiativ som syftar till att utarbeta ett mångfaldsprogram som kan användas på kyrkans arbetsplatser väckte intresse då kyrkomötet behandlade stifts- och ombudsinitiativ på tisdag. 5.5.2010 kl. 00:00

I remissdiskussionen betonade utbildningschef Henrietta Grönlund från Helsingfors vikten av att ta vara på olika människors kunskap, infallsvinklar och livserfarenhet så att det gagnar organisationen. Grönlund hänvisade till en undersökning som visat att chefer i kyrkan är intresserade av att anställa människor som har en svag ställning i samhället men att de önskar stöd, anvisningar och uppmuntran för det.  – För att stöda kyrkoherdarna behövs till exempel information om hur fördomar och konflikter motverkas på arbetsplatsen. 

I initiativet föreslås att Kyrkostyrelsen får i uppdrag att tillsätta en expertarbetsgrupp som får befogenheter att utarbeta mångfaldsprogrammet. Initiativet remitterades till allmänna utskottet.
 

Bestämmelser om kvalificerad majoritet ändras?

 
Ett initiativ som syftar till att ändra bestämmelserna om kvalificerad majoritet remitterades till allmänna utskottet. I initiativet föreslås att Kyrkostyrelsen gör en täckande utredning om kyrkolagens bestämmelse om kvalificerad majoritet. Utredningen ska beakta olika infallsvinklar. Kyrkostyrelsen skulle på basis av utredningen vidta åtgärder så att eventuellt onödiga krav på kvalificerad majoritet stryks ur kyrkans lagstiftning samt bearbeta nödvändiga krav på kvalificerad majoritet så att beslutsfattandet blir mera flexibelt och effektivt utan att det äventyrar kärnan i kyrkans tro och lära.
 
I initiativet betonas behovet av att utreda vilka beslut som kräver tre fjärdedels majoritet och i vilka beslut det kunde räcka med två tredjedelars majoritet. I remissdiskussionen påpekades även behovet av att granska vilka beslut som eventuellt kunde kräva större majoritet än vad fallet är idag.
 
Enligt nuvarande lagstiftning krävs kvalificerad majoritet för ändringar i såväl kyrkolagen som kyrkoordningen. Bestämmelsen om kvalificerad majoritet är 150 år gammal och dess främsta uppgift är att förvissa sig om bred enighet i beslut som rör kyrkans tro och lära.
 

Förslag om att texter ur apokryferna används i gudstjänsten

 
Kyrkomötet behandlade en framställning från Esbo stift om att evangelieboken kompletteras med textavsnitt från Gamla testamentets apokryfiska böcker. Textavsnitten skulle utgöra alternativ till söndagens texter eller till predikotexterna. Evangelieboken omfattar bibeltexter och böner för kyrkoårets olika söndagar och helgdagar. Framställningen sändes till handboksutskottet.
 
Ett initiativ om ett tilläggshäfte till psalmboken remitterades också till handboksutskottet. I remiss­diskussionen betonade författaren Anna-Maria Kaskinen att församlingarna har konstaterat att det skulle behövas mångsidigare psalmer för till exempel julen och påsken. Kyrkans nuvarande psalmbok är från 1986.
 

Utredning av förvaltningsstrukturernas funktion

 
Ett ombudsinitiativ om att Kyrkostyrelsen skulle utreda hur olika församlingsstrukturer fungerar samt benämningarna på olika strukturer remitterades till förvaltningsutskottet. På basen av utredningen skulle man göra behövliga ändringar i kyrkolagen och kyrkoordningen så att strukturerna för och benämningarna på församlingarnas regionala arbete skulle motsvara kyrkans nuvarande och framtida behov. I initiativet sägs att dagens situation är förvirrande eftersom man för områdesarbetet bollar med många olika begrepp.
 

Gemensamt servicecentrum fick såväl kritik som stöd i kyrkomötet

 
Kyrkomötet förde på måndag kväll remissdiskussion om ett lagförslag om omorganisering av kyrkans ekonomienheters bokföring och löneräkning. Det så kallade HeTa-projektets mål är att nå en inbesparing på 7 miljoner euro per år. Frågan remitterades till förvaltningsutskottet.
 
Enligt förslaget grundas ett servicecenter för bokföring och löneräkning som centralt skulle sköta vissa av församlingarnas, stiftens och kyrkans centralfonds uppgifter. Verksamhetsplatser skulle finnas på 4-6 orter i landet. Servicecentralen skulle vara en del av kyrkostyrelsens organisation men enheten skulle ha stor självständighet och regional spridning. I remissdiskussionen fanns såväl argument för som emot förslaget.
 
Biskop Björn Vikström hörde till dem som ifrågasatte att projektet genomförs med tvång medan många församlingar ännu undrar om de faktiskt har någon nytta av det gemensamma servicecentret. Han undrade om modellen som lånats från statsförvaltningen är överdimensionerad för församlingarna.  Vikström betonade vikten av att lyssna till den sakkunskap som finns i församlingarna och vänta på att de frivilligt går med.
 
Chefen för den kyrkliga samfälligheten i Esbo, Jukka Huttunen, var positivt inställd till projektet och sade att det är den första förvaltningsmodellen i kyrkan som ger ett fungerande system för att skära ner överstora resurser. – Det handlar inte om maktpolitik utan hur man gemensamt sköter dagliga rutiner på ett vettigt sätt, sade Huttunen.
 
Kyrkomötet inledde på måndag kväll också remissdiskussionen om biskopsmötets utredning om partnerskapslagens följder för kyrkan.

KT



andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00

SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05

KVINNA OCH PRÄST. På andra försöket lyckades församlingsrådet i Karleby svenska församling enas om ett utlåtande till domkapitlet i Borgå stift gällande Annica Smeds förordnande som församlingspastor till församlingen. Nu föreslår man att förordnandet blir tidsbestämt till två år och beslutet kom efter omröstning där rösterna föll 9-3. 6.10.2023 kl. 10:25

jakobstad. Annika Holm hade glömt hur man gör då man stillar sig. I dag är hennes vardag lika stressig som förr, men hon har hittat små stunder av andakt. 22.9.2023 kl. 10:35

REGERINGSPROGRAMMET. Ärkebiskop Tapio Luoma kommenterar i ett ställningstagande den senaste tidens diskussion om de förslag till lagändringar som regeringen gjort. – Kyrkan inte får tiga om fattigdomen i samhället, säger han. 4.10.2023 kl. 15:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström söker kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Det blir församlingsmedlemmarna som får välja herde. 2.10.2023 kl. 13:25

TILLGÄNGLIGHET. Då Claus Terlinden säger ”min församling” syftar han på alla människor med intellektuell funktionsnedsättning inom Borgå stift. I den församlingen är tomt prat överflödigt och vänskap avgörande. 29.9.2023 kl. 13:18

FLYGPLATSPRÄST. Flygplatsprästen Hanna Similä arbetar där många människor går genom gaten och porten till någonting nytt. Eller kommer hem igen. 26.10.2023 kl. 19:00

KVINNA OCH PRÄST. Domkapitlet i Borgå väntade inte på ett utlåtande från församlingen, efter att församlingsrådet bromsade pappret. Rådsmedlemmar i Karleby upplever sig "överkörda" efter domkapitlets resoluta beslut att förordna Annica Smeds. 28.9.2023 kl. 15:05

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37