Respektfull oenighet

Ledare. Under presskonferensen efter det att resultatet av ärkebiskopsvalets andra omgång var klart betonade blivande ärkebiskop Kari Mäkinen att kyrkans enhet förutsätter dialog under ömsesidig respekt. En sådan dialog är nödvändig av den enkla anledningen att vi motiverat kan ha och har olika åsikter och uppfattningar om olika saker. 18.3.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Enhet behöver alltså inte nödvändigtvis vara det samma som enighet. Enhet kan också finnas i respektfull oenighet. Av Mäkinens betoningar under presskonferensen förstår man är det en sådan enhet han vill vara med om att skapa.

Med tanke på Mäkinens och Ruokanens betoningar under valprocessen och det valresultat som de ledde till blir det intressant att se hur den nya ärkebiskopen väljer att försöka omsätta sina enhetssträvanden i praktiken.
Ett konkret test är vårens kyrkomöte där biskoparnas utredning om samkönade parförhållanden ska diskuteras. I fråga om välsignelse av sådana parförhållanden är ju Mäkinen på en annan linje än majoriteten av biskopsmötet. Han är för välsignelse, majoriteten mot. Just den frågan var också en av de viktigaste vattendelarna i valet.

Lika intressant som att ta del av hans markeringar i denna fråga i kyrkomötet blir det att se hur hans försök tas emot.
Får han en reell chans att värna om enheten eller kommer reaktionerna på mer eller mindre alla försök att vara avvisande?
En av biskopens främsta uppgifter är ju att, som kyrkoordningen uttrycker det, ”värna om kyrkans enhet”. Det uppdraget gäller alltså alla biskopar bland vilka ärkebiskopen är en.
Med tanke på ärkebiskopens roll som helhetskyrkans ansikte och andliga ledare är det en uppgift som för hans del bokstavligt talat gäller hela den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Uppgiften att värna om kyrkans enhet har aldrig varit lätt. Lätt kommer det säkert inte att vara för den nya ärkebiskopen Kari Mäkinen. Det visar redan valresultatet som klarare än kanske någonsin tidigare signalerar en tudelning av kyrkan.
Mäkinen fick endast 11 röster mer än medkandidaten Miikka Ruokanen. Aningen snävare kan en marginal i ett val naturligtvis vara, men någon stor majoritet att luta sig tillbaka mot har Mäkinen verkligen inte.

Redan en ytlig analys av röstningsresultatet visar att kyrkans enhet nu verkligen sätts på prov. Av de nio prosterierna i ärkestiftet fick Mäkinen majoriteten av rösterna i fem och Ruokanen i fyra. Och här hade Mäkinen alltså hemmafavör.
I de åtta övriga stiften röstade majoriteten i sex (Tammerfors, Uleåborg, S:t Michel, Borgå, Kuopio, Lappo) för Ruokanen och i två (Helsingfors, Esbo) för Mäkinen.

Mot denna bakgrund är det mycket svårt att hävda att Mäkinen automatiskt och reellt är en biskop för hela kyrkan. Han förefaller framför allt vara en biskop för några prosterier i ärkestiftet och för de två stiften i huvudstadsregionen. Eller rättare sagt: för en majoritet i de stiften.
Han var inte den kandidat som majoriteten av de röstberättigade i resten av landet ville se på ärkebiskopsstolen.

Trots det lönlösa med alla ”om” i detta sammanhang kan det kanske ändå vara åtminstone intressant att fråga hur det hade sett ut om ärkestiftet inte hade så oproportionerligt många röster och om de 51 rösteberättigade som nu lät bli att rösta hade fullgjort sin uppgift.
De frågorna förblir förstås obesvarade.

Siffrorna över den knappa röstmarginalen och fördelningen av stödet visar alltså att Mäkinen inte automatiskt är en ärkebiskop för hela kyrkan.
Men de visar definitivt inte att han inte kan visa sig vara eller bli det. Hur det blir är en öppen fråga, ett oskrivet blad.

Hur frågan blir besvarad och vad som skrivs på de ännu tomma sidorna beror i hög grad på Kari Mäkinen. Men inte endast på honom.
Mäkinen kan och måste naturligtvis själv bestämma hur han handlar och vad han säger. Men han kan inte avgöra hur det han gör och säger tas emot. Det beror på alla dem som på ett eller annat sätt, i ett eller annat sammanhang, i en eller annan uppgift kommer i kontakt med honom och bedömer hans ord och hans handlingar.

Stig Kankkonen



INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22

SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro. 29.10.2025 kl. 13:20

KOLLEKTER. De stora missionsorganisationerna som FMS och KUA kasserar stort på stiftskollekterna. Väckelserörelser som laestadianerna åker ut ur huvudflödet av kollekter 2026. 28.10.2025 kl. 14:44

unga i kyrkan. Matteus församling i Helsingfors har satsat stort på sitt ungdomsarbete i många år, och det har burit frukt. – Vi satsar på relationen till ungdomarna först, och undervisningen sedan. 28.10.2025 kl. 11:29

BESVÄR. Sebastian Åstrand har lämnat in ett besvär till förvaltningsdomstolen i Helsingfors angående tjänsten som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Han var en av de jurister som sökte tjänsten, medan domkapitlet valde Mikaela Strömberg-Schalin. Hon tillträder i mars. 27.10.2025 kl. 11:58

radio. Han tar upp programmet med andlig musik Tack och lov på nytt. – Jag ska försöka ha så stor bredd som möjligt, säger Rasmus Forsman. 27.10.2025 kl. 09:42

KATASTROFHJÄLP. Esbo kyrkliga samfällighet har anslagit 30 000 euro i katastrofhjälp för civila offer i det pyrande kriget i Gaza. Hjälpen förmedlas av Finska Missionssällskapet (FMS). 22.10.2025 kl. 14:39

betraktat. Hur älskar jag någon jag aldrig har sett med hela mitt hjärta, hela min själ och med hela mitt förstånd? Är inte det att kräva lite mycket av mig? 19.10.2025 kl. 19:30

BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08

Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort. 9.12.2025 kl. 13:00

SPRÅK. Språkförbistringen väcker irritation vid flera svenska församlingar inom Borgå stift. På domkapitlet manar man till lugn. 8.12.2025 kl. 13:17

Helsingfors domkyrka. Päivi Vähäkangas, kyrkoherde i Munkkiniemen seurakunta i Munksnäs, blir ny domprost i Helsingfors. Hon valdes på söndagen med klar majoritet. 8.12.2025 kl. 16:31

EKUMENISKA RÅDET. Laura Häkli är ny generalsekreterare för Ekumeniska rådet i Finland. Hon ska göra praktikantveckor i alla elva medlems­kyrkor. 8.12.2025 kl. 10:00