I Mexiko skrattar skeletten

Världen. De dödas dag sammanfaller tidsmässigt med Alla Helgons dag i Mexiko och är den största festen i landet. 29.10.2009 kl. 00:00

Mao Lindholm

Mao Lindholm

Mao Lindholm

Mao Lindholm

Mao Lindholm

Mao Lindholm

Mao Lindholm

Mao Lindholm

Den döda själens närvaro i det offentliga rummet blir mest uppenbar på gravgården natten mellan den första och andra november. Medan fyrverkeripjäser förgäves försöker lysa upp den svarta himlen, och hornorkestern taktfast uppmuntrar till dans och leenden, sitter anhöriga i lågmäld samvaro vid de överdekorerade gravarna. Barnens glada skrik när de jagar varandra mellan stenarna, och turisternas fotoblixtar, bidrar till en säregen känsla av djupt allvar och uppsluppen glädje.

Doften av talrika orangegula cempasuchil (tagetes erecta) ligger tung i dunklet och får sällskap av chili och tortillas när bröd bryts i tyst gemenskap. Turisternas tillfälliga nattvisit på gravgården stör knappast mannen som redan sover vid sin hustrus grav. Eller är det mammans sista viloställe, eller någon annan närståendes? Det vet vi inte men känner påtagligt att här går gränsen mellan det privata och det offentliga – avståndet mellan liv och död kan knappast bli kortare än så.

Stapplande i mörkret bland alla dessa stenblock, somliga sneda och omkullfallna, och omgiven av andra tysta skuggor, glömmer jag tillfälligt min akuta magsjuka. Den nyfikna blicken från en gammal indiansk kvinna blänker i ögonvitan. Jag är bekräftad.

Utanför de slitna gravgårdsmurarna skramlar marknadens mekaniska förlustelseapparater i ett febrilt försök att ytterligare höja stämningen. Gatukökens matos och sötsakernas lockande förpackningar återbördar gravgårdsbesökaren till verkligheten. Döden är visserligen nära, men dock bakom en mur.Memento Mori

De spanska conquistadorerna (från latinets  conquisitor: ”uppspårare”, ”värvare”) var de första västerlänningarna som kolliderade med denna mångtusenåriga tradition som till sin yttre utformning påminde om den medeltida karnevalens uppochnedvända värld. Och de var också de som, i tidens anda, från den gamla världen till den nya förde med sig det symboliska bildspråket kring memento mori (Kom ihåg döden). Döden var ofrånkomlig både för fattig och rik, för katolik och lutheran. 

Octavio Paz, nobelpristagare i litteratur 1990, har förklarat att mexikanerna är ett rituellt sinnat folk som med ibland våldsamma åthävor betvingar den inre ensamheten. Fiestan är den enda lyx som mexikanen kostar på sig. ”Och denna fest, genomkorsad av blixtar och yra, är som den lysande baksidan av vår tystnad och apati, vår måtta och vresighet.”I det katolska Mexico förenas allhelgonahelgen – todos santos, med De dödas dagar – Dia de muertos. Under senare decennier tillkommer dessutom inslag av amerikanskinspirerade Halloweenfestligheter.

Idag involveras de gamla traditionerna också i en officiell statlig kulturpolitik som strävar efter att profilera det genuint mexikanska. Även i det sammanhanget får döden en synlig position på livets karta.

Läs mera i Kyrkpressen 44/2009

Mao Lindholm



NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10

diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Den föreslagna nya församlingen, som ska bestå av Malax, Petalax och Bergö församlingar, verkar inte kunna heta något där ortnamnet Malax ingår. 18.5.2022 kl. 15:56

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11

GAMMAL KYRKA. Björnholmens kyrka i Jakobstad hade varit till salu i ett år innan någon vågade ta sig an projektet. De som vågade är Lars och Monica Granlund. De såg möjligheter i byggnaden. 12.5.2022 kl. 15:41

FÖRSVAR. Carolina Lindström är kyrkoherde på Åland och underlöjtnant i 
reserven. Hon känner att folk plötsligt insett att försvarsmakten behövs till något. 12.5.2022 kl. 12:03

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33