Missionsarbete för mänskliga rättigheter

Världen. Det traditionella missionsarbetet är långt ifrån vardagen inom det Lutherska världsförbundet i Colombia. Att göra folk till Jesu lärjungar, att döpa och lära i kristen tro, hör inte till den vardagliga verkligheten för de anställda. De arbetar hårt för att försvara de mänskliga rättigheterna och att förbättra livsvillkoren för de drygt fyra miljoner internflyktingarna i landet. 20.10.2009 kl. 00:00

Johan Sandberg

Henrik Halvardsson trivs med arbetet på fältet även om han inte är någon traditionell missionär.

Johan Sandberg

Daniel Hernando Rubiano Cruz är ett av de barn i Colombia som fårs stöd genom FMS fadderverksamhet.

I provinserna Arauca och Chocó där världsförbundet verkar får man söka förgäves efter små lutherska församlingar som uppstått i kölvattnet av det arbete som stöds av Finska Missionssällskapet (FMS). Det finns nog en liten luthersk kyrka med cirka 2 500 medlemmar i huvudstaden Bogotá, en kyrka som också stöds av FMS. Inom den kyrkan bedrivs mera traditionellt missionsarbete.

Däremot har den lokala lutherska kyrkan och världsförbundet mycket lite samarbete, trots att bägge arbetar i slummen i Altos de Cazuca i Soacha. Något som världsförbundets chef Silvio Schneider är medveten om och har för avsikt att ändra på.

– Men börjar vi omvända folk ute i provinserna förlorar vi vår trovärdighet, säger Schneider.

Att nittio procent av FMS:s bidrag till världsförbundet är öronmärkta pengar från utrikesministeriet är också en orsak till den låga lutherska profilen i arbetet i provinserna. I år bekostar FMS fyrtio procent av världsförbundets verksamhet i Colombia. De övriga finansiärerna är den svenska kyrkan samt ELCA, den lutherska kyrkan i USA. FMS har för tillfället inga utsända fältarbetare i Colombia. Den enda skandinaven inom världsförbundet i Colombia är svensken Henrik Halvardsson, 36 år, från Torsby i Värmland. Han är utsänd av den svenska kyrkan som också står för hans lön. Halvardsson är ansvarig för information och påverkansarbete.

–  Visst är jag missionär, säger Henrik Halvardsson. Jag är missionär för de mänskliga rättigheterna, för fred och rättvisa. Men jag är ingen missionär i traditionell mening.

Halvardsson kom till Colombia för fyra år sedan. Han började inom den Kristna fredrörelsen, gick över till FN:s flyktingorganisation UNHCR och har nu jobbat inom det Lutherska världsförbundet sedan mars i år.

Sedan 2006 i Colombia

Lutherska värdsförbundet fokuserar bland annat på att arbeta bland flyktingar och offer för konflikter och katastrofer. I Colombia har världsförbundet verkat sedan 2006. I Colombia har man huvudkontor i Bogotá samt representationskontor i städerna Arauca och Quibdo. I praktiken arbetar förbundet genom att stöda olika organisationer och samhällen med kunskap och finanser.

– En stor del av vårt arbete går ut på att informera folk om deras rättigheter, säger Halvardsson. Den colombianska grundlagen hör till de bättre i världen, men problemet är att den inte efterföljs. Myndigheterna känner också dåligt till lagen.

– För många organisationer och deras ledare är vår närvaro av avgörande betydelse för deras fortsatta existens, fortsätter han. Sedan de där främlingarna kom kan vi inte längre röra er, har militären irriterat sagt åt dem. Inga andra internationella organisationer än vi och Röda Korset finns i Arauca och Chocó. Vi var här före Röda korset.

Kallas lutheranerna

På fältet kallas de lutheranerna. Men vad det betyder att vara lutheran vet de kanske inte alla gånger så noga.

– Jag har lärt mej vartefter med jobbet, säger Halvardsson. Jag har inte tidigare arbetat inom kyrkan. Men jag har alltid gillat kyrkans arbete på lokal nivå. Jag har samma värderingar som kyrkan i frågan om lika rättigheter för alla.

Vilken är din relation till Jesus?

– Jag tror på Gud. Jesus var den första försvararen av de mänskliga rättigheterna. Jag har en personlig tro.

Guds ord till folket

Hur det är att vara lutheran i ett katolskt land vet däremot sextonåriga Daniel Hernando Rubiano Cruz. Han har vuxit upp inom den lutherska kyrkan och går regelbundet i kyrkan Solo Porfé (”Endast av tron”).

– Det som jag tycker om i den lutherska kyrkan är att Guds ord närmar sig folket såsom den katolska mässan inte gör. Ingen kyrka är bättre än den andra och alla är skyldiga att hjälpa varandra, säger han.

De flesta katoliker vet inte vad den lutherska kyrkan står för.

–  De blir överraskade när jag berättar att jag respekterar jungfru Maria, men jag tillber henne inte, säger Daniel.

Fadderverksamhet

På grund av en ärftlig skolios har studerandet blivit Daniels främsta fritidsintresse. Han är en av de 127 fadderbarn i Colombia som genom Finska missionssällskapet får ett månatligt ekonomiskt stöd av en fadder i Finland. Trots att Daniel inte vet vem hans fadder är skriver han regelbundet brev till faddern. Redan i år har han skrivit tre brev.

– Finland har också en svår histora med vinterkriget och hotet utifrån, säger Daniel. Det påminner om vår historia. Det enda sättet att få slut på kriget i Colombia är att vi lär oss tolerera varandra och att de sociala klyftorna minskar.

Det är inte lätt att vara ung i dagens Colombia. Daniel har förlorat kontakten till flera av sina barndomsvänner då de börjat använda marijuana eller kokain.

– Drogerna erbjuder en flyktväg ur våldet och tröstlösheten, analyserar han. Drogerna tar också bort hungerkänslan.

För två veckor sedan deltog Daniel i studentskrivningarna. Nu hoppas han få studera psykologi eller antropologi vid universitetet.

– Det är svårt att komma in vid universitetet. Men bara jag förbereder mig bra ska det nog gå vägen.

Johan Sandberg



den blomstertid. Har du någonsin undrat hur ”Den blomstertid nu kommer” skulle låta på Vörådialekt? Nu behöver du inte undra längre. 30.5.2025 kl. 14:52

Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35

Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17

Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50

Kolumn. Jag skulle aldrig jobba med barn, sa jag när jag var i tonåren. Sådär 17 år senare är det precis vad jag gör och det är det jag vill göra. Jag har fått arbeta med många olika barngrupper och åldrar: daghem, förskola, skola och i församlingens barnverksamhet. 26.5.2025 kl. 15:12

val. Två kaplanstjänster är lediga i stiftet. De sökande bör bland annat ha god social förmåga, vara initiativrika, flexibla och samarbetsinriktade. 22.5.2025 kl. 10:55

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson avgår – när blir assessorstjänsten i Borgå ledig att sökas? Pia Kummel-Myrskog fortsätter som tf kyrkoherde i Petrus församling. Vem har fått kaplanstjänsten i Esbo svenska församling? Läs mera i notisen från domkapitlets senaste sammanträde. 21.5.2025 kl. 13:36

KORSNÄS. Vad ska man tänka på när man förbereder en radiogudstjänst? Allra viktigast: att göra det levande för lyssnarna. 20.5.2025 kl. 12:51

kyrkoherde. Jukka Hildén, för tillfället församlingspastor i finska Martins församling i Åbo, föreslås bli tf kyrkoherde i Larsmo från juli 2025 till juni 2026. Hildén är redan kring 65 år, men har sagt att han möjligen kan ställa sig till förfogande för herdeuppdraget i fyra år. 15.5.2025 kl. 13:28

Personligt. Under en livskris sökte sig journalisten Mikael Sjövall till kyrkan. Han gick en Alphakurs, en grundkurs i kristen tro. Och allt förändrades. Nu bor tecken och mirakel runt hörnet. 14.5.2025 kl. 09:29

klosterliv. I norra Italien finns en plats där mycket kretsar kring Bibeln, men där man inte alls bråkar om hur den ska tolkas. Syster Sylvie berättar om livet i ett ekumeniskt kloster, om att upptäcka sådant man inte vill veta om sig själv, och om att inse fakta: Hur mycket eller lite du än tror måste du vara människa hela vägen. 15.5.2025 kl. 00:00

musik. Från Knivsta, Uppsala, till Helsingfors. Lucas Stålhammar studerar kyrkomusik vid Sibelius-Akademin och vill hjälpa andra att möta Gud genom musiken. 13.5.2025 kl. 19:00

kyrkomusik. I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln. 13.5.2025 kl. 00:00

BARA BADA BASTU. Korso församling i norra Vanda hejar på KAJ i första semifinalen i Eurovision 2025 i morgon med att bada bastu och sjunga sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer på Vörådialekt. 12.5.2025 kl. 14:30

MALAX FÖRSAMLING. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Malax församling har sökts av församlingspastorn i samma församling, meddelar domkapitlet i Borgå stift. 12.5.2025 kl. 14:16

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46