Kyrkans tro – och medlemmarnas

Ledare. En undersökning som Taloustutkimus gjort på uppdrag av tidskriften Valitut Palat innehåller intressant information om hur finländarna ser på tron, på kyrkan och på aktuella frågor i kyrkan. 1.10.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Sociologiprofessor Susan Sundback anser att undersökningen är trovärdig, men kommer också med konsumentupplysning gällande hur den ska läsas. Sundbacks tankar och webbadress till undersökningen och VP:s artikel finns på nyhetsplats.

Till vardagsmaten i undersökningen hör uppgifterna om utskrivningar och överväganden att skriva ut sig, om att kyrkornas gudstjänster inte är någon publikframgång eller om att kyrkans sociala insatser uppskattas.
I fråga om bland annat dessa element har kyrkan redan i åratal funderat på vad som kunde göras för att rätta till det negativa och förstärka det positiva. Till den delen tillför undersökningen därför knappast något nytt. Men intressant kan den förstås vara i alla fall.

Att församlingsmedlemmarna inte till alla delar riktigt tror som kyrkan lär är inte heller någon överraskning. I alla tider har ju människor trott på sitt sätt, med sina betoningar och sina preferenser.
Så kommer det också att vara till den dag vi får se allt förklarat till fullo.
Mot den bakgrunden är det därför ingen större överraskning då undersökningen visar att alla finländare inte tror på Gud som kyrkan lär.
Det som kanske borde vara en överraskning är att endast 28 procent av de tillfrågade uppger sig tro på Gud i enlighet med den kristna läran.
Den låga siffran kan förstås bero på många olika saker. För att riktigt kunna avgöra vad den säger borde man åtminstone veta hur väl insatta de tillfrågade är om vad kyrkan lär om Gud. Endast då är det möjligt att säga om man tror eller inte tror i enlighet med den läran.
Utan att undervärdera människors kunskap om vad den kristna tron och kyrkan säger om Gud finns det alltså här plats för frågetecken.

Oberoende av vad orsakerna är ger den låga procentsiffran anledning till eftertanke i kyrkan.
En central fråga som måste ställas är hur allvarligt kyrkan ser på det faktum att endast en tredjedel av finländarna delar dess lära om Gud. Eller omvänt: är det viktigt att människor tror på Gud enligt kyrkans lära?
Hur kyrkan väljer att gå vidare med denna fråga avgörs i hög grad av hur man ser på den saken. Om det är viktigt måste kyrkan göra något. Om det inte är viktigt är det bara att låta tiden ha sin gång, att vänta och se vad som komma skall.

Att kyrkan bara skulle låta utvecklingen mot en allt mera individualistisk tro ha sin gång är svårt att föreställa sig. Men vad göra?
Ett alternativ är att kyrkan profilerar sin lära om Gud. Att den aktivt går ut med information om vad den egentligen lär och varför. Den uppgiften borde vara självklar under alla förhållanden och oberoende av vilka siffror olika undersökningar kommer fram till.

Men är det en självklarhet? Vet människorna i det kristna Finland tillräckligt om den kristna lärans grundläggande sanningar, bland annat om vad kyrkan lär om Gud? Är kunskapen tillräcklig för att räcka till i ett möte med andra gudsuppfattningar och andra religioner som presenterar sina uppfattningar?

I en kommentar i Valitut Palat säger sig ecklesiastikrådet Pekka Huokuna vara övertygad om att de som säger sig tro annorlunda på Gud än vad kyrkan lär ligger ganska nära den officiella läran.
Det är möjligt att det är så. Men vad innebär det?
Är det tillräckligt för kyrkan att en stor majoritet av dess medlemmar är ganska nära dess lära om Gud? Och hur långt kan man avlägsna sig från den utan att sluta tro på kyrkans Gud?

Sist men inte minst: hur klar är kyrkans egen uppfattning i dag om sin lära om Gud?
Stig Kankkonen



Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06