Ros och ris för samma sak

Ledare. Det ortodoxa biskopsmötets beslut att inte låta EU-parlamentskandidat Mitro Repo verka som präst eller bedriva valkampanj i prästerlig skrud har som väntat lett till en rad intressanta kommentarer. 4.6.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Aamulehtis ledarskribent har applåderat beslutet och kallat det rakryggat.  Åbo Underrättelsers ledarskribent har för sin kallat beslutet ett uttryck för ”den ortodoxa kyrkans antika syn på vad en präst får och inte får”.
 
Även om ledarskribenterna är totalt oense om den ortodoxa kyrkans handlade i det aktuella fallet har de en gemensam nämnare: fallet Mitro Repo används för att risa evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Aamulehti anser att evangelisk-lutherska kyrkan i allt för hög grad ägnar sig åt samhälleliga frågor som till exempel fattigdom, miljö, invandring och liknande. I så hög grad att dess egentliga grunduppgift hotas bli överskuggad. Detta i motsats till ortodoxa kyrkan som koncentrerar sig på den eviga gudomliga sanningen.
Åbo Underrättelser menar för sin del att båda kyrkorna av andliga skäl har svårt att anpassa sig till förändrade tider. 
Vad är det alltså egentligen fråga om?
 
I den ortodoxa teologin och traditionen ses det som omöjligt att tjäna Gud och världen åtminstone som präst och aktiv politiker.
I den lutherska teologin ses det borgerliga livet med sina strukturer som en del av Guds verk. I den meningen kan man säga att också samhällsaktivitet är en form av gudstjänst.
I Augsburgska bekännelsen sägs att ”det är de kristna tillåtet att bekläda överhetsämbeten” och att de rent av fördöms ”som icke anse den kristliga fullkomligheten bestå i gudsfruktan och tro, utan i övergivandet av de borgerliga uppgifterna”.
 
Utgående från Aamulehtis resonemang blir en intressant fråga därför hur det kan komma sig att den ortodoxa kyrkan får applåder då den håller fast vid sin teologi och tradition medan den evangelisk-lutherska kyrkan utdöms då den håller fast vid sin?
Ett svar kan vara att ledarskribenten helt enkelt inte känner till de teologiska skillnaderna och olika traditionerna. Ett annat svar kan vara att det rent intuitivt känns mera trovärdigt om man drar en klar gräns mellan ”världen” och ”kyrkan”, mellan det världsliga och det andliga.
En tredje kan vara att det mesta den evangelisk-lutherska kyrkan gör ses med kritiska ögon.
 
Oberoende av vad förklaringen kan tänkas vara känns det orättvist att en kyrka hyllas och en annan kritiseras för samma sak: försvar av sin teologi och sin tradition.
Då känns det i och för sig rättvisare att bägge orättvist kritiseras för samma sak: att de inte anpassar sig till ”förändrade tider”. Den kritiken är orättvis av den enkla anledningen att ingendera kyrkan har till uppgift att navigera efter de kartor som hela tiden skrivs om av ”tiden”.
Åtminstone inte om de vill vara kyrkans Herre trogna. Då är deras centrala uppgift oberoende av förändrade tider att på olika sätt och med olika metoder predika Guds nåd och frälsningen i Jesus Kristus. 
 
Aamulehtis kritik av evangelisk-lutherska kyrkan håller alltså kanske inte för en närmare granskning, men det innebär inte att den helt skulle ha missat målet. Kritiken att de samhälleliga aspekterna överbetonas så att kyrkans grunduppgift fördunklas måste tas på allvar. Om det verkligen allmänt känns så är något allvarligt på tok. 
Men kritiken får inte leda till att vi blundar för vårt ansvar för de ekonomiska och sociala behov som vi som kristna är kallade att ta ansvar för. Vi ska besöka dem som är i fängelse, vi ska ge bröd åt den som är hungrig och kläder åt den som är naken.
 
Men vi får inte glömma eller förtiga att grunden för att vi gör detta är att Gud älskar oss. 

Stig Kankkonen



ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

Teologi. Vi har kommit närmare varandra. Så säger Albert Häggblom från Slef om Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som varje termin samlar kristna rörelser som vill ha ”Jesus i centrum”, satsa på evangelisation och har en traditionell äktenskapssyn. 6.5.2025 kl. 11:43

FASTIGHET. Pedersöre kyrkliga samfällighet utreder en försäljning av det 25 år gamla församlingscentret i Jakobstad. Möjlig köpare är staden, som behöver utrymme för ett nytt stordagis. 5.5.2025 kl. 10:31

sociala medier. Vad hände med vår moral? Vad hände med vår viljestyrka? Varför bygger barnen så få kojor? Vad hände med vår koncentration? Varför har ungdomar så mycket ångest? Telefonen och de sociala medierna hände. Vad gör vi nu? 2.5.2025 kl. 10:59

flyktingar. Nej, det är inte rätt att prioritera flyktingar från ”kristna” länder som Kongo eller Venezuela.Justitiekanslern och diskrimineringsombudet kritiserar inrikes­minister Mari Rantanen både för hur man argumenterade och slarvade kring våra kvotflyktingar. 12.5.2025 kl. 19:00

TV-REPORTAGE. Att tvinga någon att förbli i ett äktenskap kan vara straffbart, säger juridikprofessor i Svenska Yles program Spotlight. 30.4.2025 kl. 10:48