Strategier i parti och minut

Ledare. Kyrkans uppgift är att förkunna Guds ord, att förvalta sakramenten, att allmänt utbreda det kristna budskapet och förverkliga kärleken till nästan. Den uppgiften har kyrkan fått av kyrkans Herre och den uppgiften finns införd i kyrkolagen. 12.2.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Men som förra predikanten sade: det är inte bara att sjunga och spela, det ska säljas psalmböcker också. Med andra ord måste det skapas förutsättningar för den verksamhet vars mål är att människor kommer till tro.

Därför har helhetskyrkan sin strategi. Stiften har sina strategier. Samfälligheterna har sina och församlingarna har sina. De övergripande strategierna stöds av strategier för olika verksamhetssektorer som till exempel information, fastighetsförvaltning, gravgårdsförvaltning och så vidare.Någon brist på strategier torde det inte finnas i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Sådana finns i parti och minut.

Först som sist är det skäl att understryka att det inte endast är bra utan nödvändigt med ett gediget strategiarbete.

En kyrka, en samfällighet eller en församling som inte vet var man finns, vart man vill komma och hur man ska ta sig dit kan inte arbeta effektivt.

Arbetet med att konkret beskriva sin egen verksamhetsomgivning, och de utmaningar som den erbjuder, tvingar dem som gör upp strategierna att aktivt och alert se sig omkring. Förhoppningsvis utan skygglappar.

Arbetet med att klart definiera målsättningen för verksamheten tvingar för sin del förtroendevalda och tjänstemän att både konkret och principiellt för sig själv och andra förklara vad man egentligen vill och alltså finns till för.

Arbetet med att försöka finna eller bana vägar till de mål som man vill nå tvingar i bästa fall till ärlig prövning av gamla, beprövade arbetsmetoder och till kreativt nytänkande som dels förbättrar det gamla, dels skapar något nytt.

Arbetet leder inte sällan till insikten att det finns klyftor mellan det man vill och det man kan. Behoven är ändlösa medan resurserna är begränsade.

Det gäller följaktligen att prioritera, vilket inte alls behöver vara av ondo.

Tvärtom. Då vi tvingas prioritera tvingas vi samtidigt att fråga efter det centrala i det vi håller på med. Och den frågan ställer vi kanske annars allt för sällan.

Men det finns också stora utmaningar i strategiarbetet. Alltså andra utmaningar än att få till stånd en fungerande strategi.

En av de största utmaningarna är förstås att se till att strategiarbetet inte blir till välsignelse endast för dem som deltar i att arbeta fram strategierna. Sker det blir de ett mål i sig och det är inte bra.

Strategierna är ju inte mål utan verktyg för verksamheten.

En annan stor utmaning är att se till att strategin verkligen blir ett verktyg för alla. Det gäller med andra ord att ”sälja” strategin så att den känns viktig och riktig för alla dem som arbetar i kyrkan, i samfälligheten, i församlingen.

Minst lika viktigt är att strategin omfattas och omsätts av församlingsmedlemmarna. Strategier är ingenting som uppgörs enbart för kyrkliga beslutsfattare och tjänstemän. De uppgörs för att alla ska kunna samlas kring och verka för samma mål.

Strategin kan helt enkelt inte bli ett fungerande verktyg med mindre än att den följs och omsätts i praktiken av hela den organisation som den är avsedd för.

Sker inte det blir strategierna dokument som ligger på olika hyllor och samlar damm. Sådana har bland annat kyrkan helt säkert allt för mycket av redan nu. Av olika rapporter att döma går arbetet med strategier allmänt taget på räls i församlingarna.

Däremot finns det orsak att fråga om det är lika väl ställt med förutsättningarna och beredskapen att omsätta dem i praktiken. Mycket tyder på att så inte är fallet och att den stora utmaningen nu är att också få implementeringen av strategierna på räls.

För att det ska förverkligas behövs bland annat bredare information om strategierna och aktiv utbildning av lekmän så att de känner att de har den kunskap och de verktyg som de behöver.

Stig Kankkonen



FÖRSAMLINGSVALET. Tidiga resultat från församlingsvalet visar på att den nedåtgående trenden för röstningsprocenten fortsätter. Helsingfors hörde till de första samfälligheter som på söndagskvällen redovisade sina siffror. Tio procent av församlingsmedlemmarna i huvudstaden hade röstat. 20.11.2022 kl. 20:12

FÖRSAMLINGSVAL. Så här är kyrkans system för att påverka uppbyggt. Kyrkpressen reder ut begreppen inför valet. 7.11.2022 kl. 18:12

sorg. Sandra Holmgård har skrivit en bok om det som för många känns som det värsta man kan drabbas av: att förlora ett barn. – Oliver var fantastisk, och jag tycker att alla familjer borde ha fått en egen Oliver. Men för egen del kan jag säga att jag aldrig kommer att repa mig helt efter hans sjukdom och död. 5.11.2022 kl. 09:00

KYRKOMÖTET. Nästa vecka samlas evangelisk-lutherska kyrkans kyrkomöte – kyrkans riksdag – till höst­session i Åbo. På ärendelistan står bland annat budgeten för kyrkans central- och pensionsfond. 4.11.2022 kl. 10:02

TERRORBROTT. Centerledaren Annie Lööf och ärkebiskop Antje Jackelén stod på Theodore Engströms, 33, dödslista under sommarens Almedalenvecka på Gotland. Den tidigare nynazisten hade planerat att döda någondera av dem under de samtal med nattvard som ordnades i Visby domkyrka. 3.11.2022 kl. 17:48

Kolumn. "Bråttom är ett ord som nästan ingen tycker om, det skapar mest gräl och sjuk mage." 27.10.2022 kl. 12:10

BORGÅ STIFT. Igår vigdes diakon Hanna Saarijärvi och prästerna Camilla Vuoristo och Mikael Hulten till tjänst i Borgå domkyrka. 31.10.2022 kl. 08:51

PERSONALVÅRD. Heidi Juslin-Sandin har lång erfarenhet av krishantering. De erfarenheterna kan komma till nytta i arbetet med personalvård i Borgå stift. 27.10.2022 kl. 09:00

LIV. På Benita Finnes vägg i hemmet i Bennäs, Pedersöre hänger en färgglad tavla. Tavlans ram är mycket oansenlig, den syns knappt. För henne illustrerar tavlan det kristna livet. Tidigare var de yttre ramarna det viktiga. Nu är det innehållet – liv, frihet, glädje. 26.10.2022 kl. 19:00

Bok. En svår skilsmässa, ett årtal karvat in i en kyrkbänk i Frankrike och en cykelolycka som ledde till döden – det här är några händelser som fick Maria Lindh-Hindsberg att skriva en roman om att förlora allt och kanske hitta en tro. 25.10.2022 kl. 11:09

ENERGI. Den höjda elräkningen för samfälligheten i Malax, som nästa år blir Malax församling, kan komma att motsvara upp till två årslöner. De tre kyrkorna värms upp på olika sätt: fjärrvärme, bergvärme och direkt el. 24.10.2022 kl. 13:54

ENERGI. Det svenska Finland och Åland ligger väl framme i att ställa om kyrkorna på energismart jord- och bergvärme. Men inför vinterns hotande elkris står många kyrkor också i Borgå stift inför hotet om skenande elräkningar. 24.10.2022 kl. 14:16

ENERGI. I Lovisanejden står en del kyrkor tomma och kalla i vinter: till exempel kyrkan i Liljendal och i Strömfors. 24.10.2022 kl. 14:35

ENERGI. Kyrkostyrelsen har tidigare haft rådgivare som har hjälpt församlingarna att spara energi och el. Men i vinter får församlingarna gå till den kommunala rådgivningen. 24.10.2022 kl. 14:40

METROPOLITEN JEVGENI. Den estniska ortodoxa metropoliten Jevgeni (också kallad Eugene), vars kyrka lyder under Moskvapatriarkatet, har nu tagit avstånd från Moskvapatriarken Kirill. 25.10.2022 kl. 11:20

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00