En av de största knäckfrågorna i den nya kyrkolagen blev till slut den så kallade bekännelseparagrafen. Skulle riksdagen behandla en paragraf där Bibeln nämns som "Guds Ord"? Där blev det till slut så att kyrkomötet drev igenom skrivningen – både över Kyrkostyrelsen och riksdagens mäktiga grundlagsutskott.
– Vi i utskottet tog skeden i vacker hand, för det hade blivit en förfärlig soppa om den här saken hade fördröjts minst till nästa riksdag. Men problemet kvarstår, sade riksdagsledamot Anna Kontula från Vänsterförbundet.
Kontula ansåg att den evangelisk-lutherska kyrkan genom att dess lagstiftning behandlas i "en världslig riksdag" får en särställning gentemot andra kristna samfund. Hon fick också stöd av De grönas Bella Forsgrén om att det kan finnas orsak att återkomma till om kyrkans konfessionella frågor ska behandlas i riksdagen.
"Ministern behöver inte besluta om gravskyltar"
Päivi Räsänen (KD) ansåg att det är naturligt att en lag som berör närmare 70 procent av finländarna som hör till kyrkan behandlas på det här sättet. Hon såg också att lagen städar upp i en mängd byråkrati kring kyrkan, som hon själv fick erfarenhet av under sin period som inrikes- och kyrkominister 2011–2015
– Jag skulle som minister fatta det slutliga beslutet om namnskyltarna på hjältegravarna i Peräseinäjoki, om belysningen i någon kyrka, eller reparationerna av stängslet till en begravningsplats, efter att frågan hade behandlats i många, många steg i kyrkan. Jag tog upp det i kyrkomötet och sa att det inte fanns något förnuft i detta, sade Räsänen i debatten i plenum.
Åsa Westerlund, läkare i Raseborg och svenskspråkig ledamot i Kyrkostyrelsens plenum sedan 2012, ser att frågan har varit ett jättearbete för Kyrkostyrelsen och säger sig veta att riksdagsbeslutet firas på Kyrkans hus med någon skål i skumvin.
– Lagen har varit svår för kyrkoherdar att läsa med hänvisningar till andra lagar kors och tvärts. Och eftersom det här arbetet har pågått så länge så har andra lagar hunnit ändras, säger hon.
Ur kyrkolagen skiljs ut fem mindre lagar som reglerar tjänste- och arbetsförhållanden eller pensioner inom kyrkan. Den nya kyrkolagen ska också lätta på en hel del beslut inom församlingar och samfälligheter som inte längre behöver skickas till domkapitlen eller Kyrkostyrelsen för att fastställas, säger Åsa Westerlund.
Förändrar inte kyrka-stat
Med lagändringen förändras inte förhållandet mellan evangelisk-luthersk kyrka och stat. När lagen förra gången, för 30 år sedan reviderades år 1993 var manövern större och många frågor flyttades över till kyrkoordningen som kyrkan besluter om internt och helt själv.
– Kyrkan har varit van att tänka att det finns en hierarki i lagstiftningen och att kyrkolagen står överst. Och så var det kanske i "fornstora dagar". Men den handlar mest om gränssnittet till andra myndigheter, säger Åsa Westerlund.
Kyrkolagen kan i riksdagen behandlas bara genom att antingen godkännas eller förkastas. Riksdagen förkastade 2020 sensationellt det första förslaget till revidering av kyrkolagen som hade beretts i 15 år och sände det tillbaka till kyrkomötet.
Den nya lagen väntas träda i kraft vid årsskiftet 2024.
