"Julfreden börjar i hemmet"

Kyrka. Vår gemensamma frid byggs upp av hem där alla har det tryggt. Vi måste fästa uppmärksamhet vid kravet på ett samhälle fritt från våld på alla nivåer, hälsar ärkebiskop  Jukka Paarma i juletider. 23.12.2008 kl. 00:00

– Kristenheten står inför en stor fest. Vi är vana att se julen som en tid för stilla gemenskap, men tyvärr är det så att julen i många hem inte kommer med frid och kärlek, påminner ärkebiskop Jukka Paarma.

– Tigandet om våld i nära relationer måste upphöra, kräver ärkebiskopen.

Under hösten har vårt land skakats av nyheter om våldsdåd med dödlig utgång i finländska familjer. Sådant får en att stanna upp. Förvirring, rädsla och otrygghet tar över. Vi har tvingats erkänna att vi inte alltid vet vad som händer inom hemmens fyra väggar.

Våldsstatistiken visar att julen är en tid då många familjerelationer råkar i kris och problem som kanske länge har pyrt under ytan trappas upp. När den hårt pressade vardagen möter en efterlängtad helg kommer känslorna till ytan och förväntningarna är stora. I vissa familjer kan det visa sig att de konflikter som man har mött, den belastning som arbetslivet innebär och julens gemensamma fest blir en alltför svår kombination: som känt ökar antalet polisutryckningar till privata hem under julhelgen.

Ärkebiskopen kräver därför nolltolerans mot våld i alla hem. Våld i nära relationer är en grav kränkning av de mänskliga rättigheterna och ett brott som inte får accepteras. Vi får inte heller glömma bort de djupa spår som mentalt våld sätter i människors sinnen.

– Det måste bli ett slut på det tigande som omgärdar den här frågan. Julfreden måste sträcka sig ända till våra hem.

Ingrip i tid mot hot om våld

Avgörande för förebyggande insatser är att man tar tag i problemen och börjar nysta upp en ångestladdad situation i tid. Hot om våld får inte tillåtas eller tolereras. Grannar, släktingar och vänner måste ta mod till sig och ingripa i tid när situationen i en familj hotar att urarta i våld. Stöd från anhöriga och vänner är oersättligt för en människa som har upplevt våld eller hot om våld.

– När offrets egna resurser tryter behöver människorna i den närmaste kretsen ta sitt ansvar och visa att de bryr sig. Den som har upplevt våld i en nära relation får inte lämnas ensam, påminner ärkebiskop Jukka Paarma.

Förutom de hjälpande samhällsorgan som finns kan man ringa kyrkans Samtalstjänst för att tala om sådant som tynger en och tillsammans med en medmänniska försöka hitta alternativa lösningar på en problemtyngd situation. Samtalstjänst har jour som vanligt även under julhelgen.

Fridfull jul för barnen

Det är också viktigt att komma ihåg att våld inte är ett internt relationsproblem mellan två vuxna, utan att familjevåld även påverkar barnen. Redan en spänd och ängslig atmosfär kan i sig vara skadlig för ett barns uppväxt, även om barnet slipper bevittna direkta våldshandlingar eller själv bli utsatt för misshandel. Tre av fyra finländare motsätter sig barnaga som uppfostringsmetod, men trots att attityderna har förändrats misshandlas barn fortfarande i finländska hem.

– Vuxna har allt skäl att stanna upp under julen och fundera över vilka minnen och modeller för familjehögtider vi vill ge våra barn.

När julfreden förkunnas heter det ”varder förty härigenom en allmän julfred kungjord och påbjuden, med åtvarning till envar att denna högtid med tillbörlig andakt fira, och i övrigt iakttaga ett stilla och fridsamt uppförande”.

– Den förkunnelsen är det gott att efterleva i de hem som förbereder sig för julfirandet, konstaterar ärkebiskopen.

KT



andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00

SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05

KVINNA OCH PRÄST. På andra försöket lyckades församlingsrådet i Karleby svenska församling enas om ett utlåtande till domkapitlet i Borgå stift gällande Annica Smeds förordnande som församlingspastor till församlingen. Nu föreslår man att förordnandet blir tidsbestämt till två år och beslutet kom efter omröstning där rösterna föll 9-3. 6.10.2023 kl. 10:25

jakobstad. Annika Holm hade glömt hur man gör då man stillar sig. I dag är hennes vardag lika stressig som förr, men hon har hittat små stunder av andakt. 22.9.2023 kl. 10:35

REGERINGSPROGRAMMET. Ärkebiskop Tapio Luoma kommenterar i ett ställningstagande den senaste tidens diskussion om de förslag till lagändringar som regeringen gjort. – Kyrkan inte får tiga om fattigdomen i samhället, säger han. 4.10.2023 kl. 15:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström söker kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Det blir församlingsmedlemmarna som får välja herde. 2.10.2023 kl. 13:25

TILLGÄNGLIGHET. Då Claus Terlinden säger ”min församling” syftar han på alla människor med intellektuell funktionsnedsättning inom Borgå stift. I den församlingen är tomt prat överflödigt och vänskap avgörande. 29.9.2023 kl. 13:18

FLYGPLATSPRÄST. Flygplatsprästen Hanna Similä arbetar där många människor går genom gaten och porten till någonting nytt. Eller kommer hem igen. 26.10.2023 kl. 19:00

KVINNA OCH PRÄST. Domkapitlet i Borgå väntade inte på ett utlåtande från församlingen, efter att församlingsrådet bromsade pappret. Rådsmedlemmar i Karleby upplever sig "överkörda" efter domkapitlets resoluta beslut att förordna Annica Smeds. 28.9.2023 kl. 15:05

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37