Fler vill jobba frivilligt i kyrkan

Kyrka. – Jag behövde och fick hjälp, nu vill jag hjälpa andra. 12.11.2008 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn

– Jag hjälper så gärna till på diakoniluncherna, säger Maj-Britt Kolehmainen, nybliven pensionär.


I kyrkans fyraårsberättelse framkommer att folk värdesätter kyrkans hjälparbete och själva gärna vill delta. Frivilligt diakoniarbete lockar mest. I fjol deltog över 28 300 personer i olika diakonala uppgifter.

Maj-Britt Kolehmainen i Vasa är en av dem.

– Jag är uppväxt med att hjälpa andra, säger hon. Men under en lång period av livet tog arbete och familjeliv nästan all tid. Jag har också gått genom djupa och dystra år när jag behövde hjälp av andra. Det kändes inte så bra att bara ta emot. Jag ville gärna i min tur vara någon till hjälp.

Hon funderade vad hon kunde göra, pengar hade hon inte att dela med sig av. Men hon började ge blod och hjälpa till på Frälsningsarméns lopptorg.

– Och när jag fick veta att Vasa svenska församling behövde hjälp vid matbespisningen på pensionärs- och diakoniluncherna så gick jag med där. Jag gör det så gärna. Jag vet vad diakoniluncherna betyder, jag har själv fått hjälp av dem.

Utmaning att hitta uppgifter

Gerd Erickson, tf ledande diakon i Vasa svenska församling säger att man de senaste åren fått allt fler som erbjuder sig att göra frivilligarbete inom diakonin.

– Men det är inte alltid så lätt att hitta de rätta uppgifterna för var och en.

Det är en utmaning som församlingarna får ta sig an, för i kyrkans fyraårsberättelse framgår att många fler än de som hittat en uppgift i församlingen skulle vilja ha en. Att få hjälpa intresserar i huvudsak 15–34-åringar.

På finskt håll sprids en rörelse som kallas Med stort hjärta. Det handlar om kyrkliga samfälligheter som bildat ”frivilligbanker” där de som behöver hjälp och de som vill hjälpa kan nå varandra. Det kan vara ungdomar, invandrare eller egenvårdare som behöver väntjänster. Sådana banker finns i flera större städer. Mer info om dem finns på adressen www.suurellasydamella.fi

Kerstin Haldin-Rönn



gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45