Jag vill att publiken ska uppleva Gud

Människa. Tjugo år i Finlands jazzelit, fyra utan alkohol. Ulf Krokfors vet hur livets avigsida ser ut. Då följde han sin fria vilja. Nu vill han följa Gud. 25.9.2008 kl. 00:00

Mira Strandberg

– När man spelar måste man ha något att säga. Det räcker inte att spela C-dur upp och ner eller att bli teknisk virtuos på sitt instrument, säger Ulf Krokfors.

– När jag ser tillbaka inser jag att jag hela tiden har varit i Guds hand. Jag har varit i sådana situationer att jag egentligen borde vara död, säger Ulf Krokfors och syftar på de sexton åren av hans liv då vardagen fylldes av ölstop.

Spiralen började när han som tjugotvååring blev antagen till Sibeliusakademins jazzlinje och flyttade från hemstaden Ekenäs till Helsingfors.

– Studierna slutade innan de ens började. Jag började spela med en massa avantgardister i stan och kom in på sidospår med alkohol och knark. Mot slutet var jag uppe i en Koskenkorva om dagen.

I hans frikyrkosjäl med rötter i pingstkyrkan i Ekenäs fanns hela tiden en tro på Gud, men det var en Gud på ett filosofiskt, högre plan utan kontakt till vardagen.

– Jag var så långt borta från honom. Och jag förstod inte att fast Gud finns så måste jag göra min del också. Jag kunde sitta där och skåla med Gud och fråga honom när han hade tänkt börja jobba, samtidigt som jag var på väg till disken för att köpa nästa öl.

Hellre nykter trots ångest

1997 gjorde sig Gud påmind i Ulf Krokfors liv på ett rätt dramatiskt sätt. Det var året hans pappa kom till tro.

– Han hade suttit med hagelbössan i munnen och tänkt att nu räcker det, men fått en ingivelse om att söka fram familjebibeln. Han läste i Johannesevangeliet och blev helt förändrad.

Men ändå dröjde det sju år till innan också Ulf fick nog av sitt liv. År 2004 kom vändningen.

– Jag beslutade mig bara för att sluta, det var väl min självbevarelsedrift som vann till slut. Men jag har inte själv åstadkommit förändringen, den tackar jag helt och hållet Gud för. Jag såg inga änglar eller blixtar, men jag vet att jag var buren i bön av många. Speciellt min pappa hade börjat be mycket för mig.

Frigörelsen från de tidigare vanorna och umgängeskretsarna har gått förvånansvärt smärtfritt.

– Därför vet jag att det inte bara är min förtjänst.

Men livet utan rusmedel är ingen dans på rosor. När hjärnan kan tänka klart igen släpper den också fram känslor som tidigare förtryckts med starköl och vodka.

– Det är mycket ångest och rädsla som kommer upp till ytan nu. Jag inser att det här var en del av orsaken till att jag började dricka, de här känslorna fanns redan då. De är svåra att ta itu med, men ändå är det roligare att ta livet nyktert än att alltid försvinna in i någon dimma.

Mira Strandberg



Mest läst

    Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30

    Borgå. Tålamodet tryter i Borgå. – Det är kanske dags att hyra lokal i stället för det fuktskadade svenska församlingshemmet, säger kyrkoherde och domprost Mats Lindgård. 11.9.2020 kl. 10:06

    kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46

    Kyrkodagar. De finlandssvenska kyrkodagarna i Mariehamn får en annorlunda och mer lokal prägel. Arrangörerna tycker ändå det är viktigt att samlas även under rådande omständigheter. 9.9.2020 kl. 14:04

    stiftsfullmäktige. – Vi behövs alla för olika uppgifter, säger Anita Ismark om lekmännens roll i församlingarna. Vid det nya stiftsfullmäktiges första sammanträde valdes hon till ordförande. Hon ser att det omdiskuterade organet har en viktig roll som länk mellan församlingsgolv och domkapitel. 4.9.2020 kl. 16:17

    Dopsockor. Varje barn som döps i Åbo svenska församling får ett par sockor som gåva. Sockorna har stickats av frivilliga i församlingen, och de är en del av satsningen på Dopåret 2020. 4.9.2020 kl. 15:06

    äktenskapssyn. Tre biskopar håller fast vid kyrkans nuvarande syn, två vill ha ett helt könsneutralt äktenskapsbegrepp. De övriga placerar sig däremellan, en vill inte svara. 4.9.2020 kl. 12:17

    Bok. När Gustav Björkstrand skrev sin självbiografi upptäckte han nya perspektiv.Han har också fått syn på nya sidor av sig själv, till exempel en dragning till mystik. 3.9.2020 kl. 13:28

    körsång. Den här hösten får församlingarnas körer fundera på om de kan öva trots smittorisken. En del ställer in, andra sjunger i mindre grupper, vädrar och håller avstånd. 2.9.2020 kl. 09:06

    föräldraskap. "Det här är hennes första hjärtesorg och jag vet att det inte är den sista." 2.9.2020 kl. 00:01

    studieliv. För många innebär studietiden att man flyttar hemifrån och ska lära sig att få vardagen i det egna hemmet att fungera. Marthaförbundets ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar tipsar om hur man styr upp vardagen. 2.9.2020 kl. 00:01

    religionsfrihet. Justitieombudsmannen har tagit ställning till flera frågor gällande religionsfrihet i skolorna som väckts av ateistföreningen Uskonnottomat Suomessa. 28.8.2020 kl. 12:51

    biskop. Domkapitlet i Borgå har på Johan Candelins egen begäran återkallat hans prästrättigheter. – Jag kan inte vara präst i en kyrka och biskop i en annan, säger han. Biskop Bo-Göran Åstrand ser logiken i det ovanliga arrangemanget. 27.8.2020 kl. 11:55

    domkapitlet. Kyrkslätts svenska församling söker en kyrkoherde, Houtskärs kapellförsamling en kaplan. Yvonne Terlinden söker kaplanstjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Bland annat de här nyheterna kommer från domkapitlets sammanträde den 25.8. 26.8.2020 kl. 10:31

    afrika. Första gången hon landade i ett afrikanskt land upptäckte hon två saker: hur lite hennes bild av kontinenten hade att bygga på, och ett intresse för dokumentärer. Sedan dess har Hanna Nordenswan hört gripande berättelser på många platser i världen. Men de intervjuer som betyder mest har hon gjort i sin egen familj. 21.8.2020 kl. 16:38

    Kolumn. Jag slogs en morgon av hur mycket det finns att förundras över när sommar går över till höst och höst till vinter. Färgerna, dofterna, tystnaden. Det är något speciellt när naturen skiftar och går in i en annan säsong. Det påminner mig om att världen och livet har en rytm att följa. 6.11.2023 kl. 08:00

    Stiftsdagar. Firandet av Borgå stifts 100-årsjubileum kulminerade i en festmässa i Borgå domkyrka. Kyrkpressen frågade några festdeltagare vad de tyckte mest om under stiftsdagarna i Borgå – och vad de tror om de följande 100 åren. 29.10.2023 kl. 15:22

    Kolumn. På vägen till kyrkan möter jag tiggare och brödköer. Nyheterna har påmint mig om krig, människor på flykt, ensamhet, våld i hemmen och om hur dåligt vår underbart vackra planet mår. Det gör ont och jag känner mig maktlös. Helst skulle jag stänga ut alltsammans, leva i min egen bubbla, sluta bry mig. 28.10.2023 kl. 21:38

    BORGÅ STIFT 100 ÅR. Att Borgå stift finns är ingen självklarhet, det hängde på ett hår. När stiftet inledde firandet av sitt 100-årsjubileum i Borgå idag, fredag, diskuterades bland annat behovet av en plats där vi kan träna på att se på saker från olika håll. 27.10.2023 kl. 18:29

    SOMMARREPRISEN 2024. För snart trettio år upplevde Fredrik Nygård att Gud befriat honom från sitt spelberoende. Sedan dess har han spelat bort 2,5 miljoner euro, lurat och bedragit. För fem år sedan upplevde han en ny befrielse och har inte spelat sedan dess. Skulderna kan han aldrig betala tillbaka, men han betalar små symboliska belopp varje månad på eget initiativ. 18.7.2024 kl. 10:00

    Mest läst