Flaggskeppet för den lutherska kyrkans kristna fostran – skriftskolan – ökar i popularitet.
År 2007 var antalet konfirmander 59 888. Av 15–åringarna deltog 88,5 procent i konfirmandundervisningen. År 2006 var konfirmanderna 58 624, då gick 88,2 procent i skriftskolan.
Konfirmandundervisningen ger kyrkan allt flera unga medlemmar. År 2007 skrev 1 859 personer in sig i kyrkan i samband med skriftskolan, då motsvarande antal året innan var 1 716. Av de som skrev in sig lät 1 114 personer döpa sig.
Antalet hjälpledare har minskat med några hundra efter att ha ökat i flera år. År 2007 deltog 27 053 unga i hjälpledarutbildningen och 18 007 var hjälpledare. Året innan deltog 27 366 unga i hjälpledarutbildningen och 18 146 var hjälpledare. Nedgången bland de som deltog i utbildningen var 1,1 procent och bland de som verkat som hjälpledare 0,8 procent.
Livsfrågor intresserar
– I skriftskolan är det stora frågor kring liv och död som intresserar de unga. Relationer intresserar mycket – familj, vänner och sällskapande. Man talar också om kriser av olika slag. Många unga har redan hunnit uppleva mycket, också tuffa saker, i sina liv, säger ungdomsarbetsledare Iris Sotamaa i Mellunkylän seurakunta i Helsingfors.Sotamaa berättar att ungdomarna upplever skriftskolan som en plats där de ges utrymme att tala både med andra unga och med vuxna. – Innehållet i skriftskolan är annorlunda än i skolan, där det inte finns något läroämne inom vars ram man kan tala om stora saker i livet.
– De unga är också intresserade av att behandla frågor utgående från kyrkans och trons synvinkel. Men ofta är det svårt att särskilja diskussionerna där man talar om tro.
Sotamaa menar att många unga inte har någon annan plats där de kan fundera över sina liv. Relationen till föräldrarna är inte alltid så god eller så upplever man det svårt att tala med dem om allt. En konfirmandledare har en annorlunda relation till den unga än föräldrar och lärare. – Vi kan vara mera på deras nivå, lyssna och ge tid, säger Sotamaa.
Hjälpledarna formar skriftskolans språk och kultur
– Skriftskolan är en del av ungdomskulturen, men samtidigt är det kyrkans egen grej, som skiljer sig från annat man gör på fritiden. Unga är intresserade av vad kyrkans anställda har för åsikter och vad kristendomen betyder idag, säger Jarmo Kokkonen, kyrkostyrelsens sekreterare för församlingsfostran.En av målsättningarna med konfirmandundervisningen är att stöda familjerna i fostran. Också föräldrar som inte hör till kyrkan anser att skriftskolan är en fin sak.
– Ungdomarna uppskattar att man på lägret ärligt kan diskutera att bli självständig, sexualitet eller fast mobbning.
En av hemligheterna med skriftskolans popularitet är hjälpledarverksamheten. De 16–18–åringar som blivit konfirmerade erbjuds ansvarsfulla uppgifter. Att det finns hjälpledare med påverkar skriftskolan så att dess språk och kultur är nära ungdomarna.
– Det kan hända att antalet hjälpledare har nått sin kulmen. Man kan inte ta med obegränsat antal hjälpledare på skriftskolan fastän det finns villiga, konstaterar Kokkonen.
Den rekommenderade maximistorleken på en konfirmandgrupp är 25 unga enligt planen för konfirmandarbetet som godkändes 2001. Hjälpledarna är i medeltal en per sex konfirmander. Det finns vanligtvis 4–6 hjälpledare per grupp. På senare år har det blivit vanligare att hjälpledarna arbetar i par.
