Ungdomens kyrkodagar skissade framtiden

Kyrka. UK vill synas och höras och aktivt påverka den kyrkliga framtid som så många nu sitter och grunnar över. Jubileums-UK firade de gångna 40 åren med att sikta framåt. 5.2.2008 kl. 00:00

UK vill synas och höras och aktivt påverka den kyrkliga framtid som så många nu sitter och grunnar över. Jubileums-UK firade de gångna 40 åren med att sikta framåt.

På Ungdomens kyrkodagar kommer stiftets ungdomar till tals. (Foto: Christa Mickelsson)

Ungdomens kyrkodagar vill få rätt att väcka initiativ i stiftsfullmäktige. Förslaget om att skicka ut ett brev med önskemålet till alla kyrkomötesdelegater, domkapitlet, stiftsfullmäktige och finlandssvenska tidningar godkändes under jubileumsplenum på lördag kväll och blev därmed UK 2008:s ställningstagande i diskussionen om trenden med unga vuxna som skriver ut sig ur kyrkan. Att kyrkoskatten har del i saken var det inte så många som trodde på.

 
UK firade 40 år. (Foto: Christa Mickelsson)

– För det är ju inte så att de som skriver ur sig är troende och tycker att kyrkan har mycket fint att erbjuda och gärna går dit, men bara inte vill betala en procent av sin lön för det, konstaterade en delegat.

Önskemålet om initiativrätten kunde läggas till ett annat beslut som implicerar mera synlighet, nämligen ett kristet radioprogram på radio X3M. Beslutet om att önska ett sådant program föregicks av en diskussion där både programmets innehåll och kanalens lämplighet diskuterades, men i slutändan blev resultatet ändå att UK skickar ett brev till programansvariga Micaela Röman på X3M och Lucas Snellman, ledande branschsekreterare för kommunikation vid Kyrkans central för det svenska arbetet.
De övriga diskussionsinitiativen behandlade kyrka och miljö och ökat samarbete inom prosterierna.

Fyrtio år av ungdomsriksdag

Besluten är rätt lämpliga för ett Ungdomens kyrkodagar som i år firade fyrtioårsjubileum. Rötterna till organet ligger nämligen just i krav på större beslutanderätt för ungdomar i kyrkan. Initiativet till UK togs av Jan-Erik Lindqvist, som på den tiden fungerade som stiftspastor i Borgå stift.

– Jag ansågs på den tiden vara radikal och ville att ungdomar skulle få möjlighet att själv besluta om sina egna angelägenheter, minns han.

 
Vänskapsband knyts och relationer upprätthålls på UK. (Foto: Christa Mickelsson)

Efter diskussioner med biskop Forsell bildades på domkapitlets initiativ ett ungdomsråd i Borgå stift. Ungdomens kyrkodagar skapades för att föreslå representanter för det rådet och för att dra riktlinjer för ungdomsarbetet i stiftet.

– På den tiden var det Församlingsförbundet och domkapitlet som höll i trådarna. Tillsammans med Gun-Maj Franzén och Bror Gammals var jag sedan med och drog igång den första samlingen.

Genom åren har UK blivit ett etablerat organ i stiftet, och även om det saknar bestämmanderätt och formellt inflytande bedöms har det på många sätt varit med och format vårt stift.


Ljudlös handklappning. (Foto: Christa Mickelsson)

– UK har haft en väldigt stor betydelse genom åren. Det är en viktig skolningsmiljö där ledarförmåga och mötesteknik kan övas upp. Där träffas aktiva församlingsungdomar och har en chans att fördjupa sin kristna tro, bedömer biskop Gustav Björkstrand, som när det begav sig var skolungdomspräst i Helsingfors.

I dag accentueras vikten av att lyssna på de unga av två faktorer: den omtalade utträdesstatistiken och den sänkta rösträtten i kyrkliga val, som gör 16-åringar till fullfjädrade påverkare i församlingssammanhang.

 
Simon Bergman i talarstolen. (Foto: Christa Mickelsson)

– UK är inte längre bara unga som tycker, de är också påverkare och dem måste man ta på allvar. Och det tycker jag att det finns en stor beredskap för i församlingarna, säger Björkstrand.

Motioner behövs

Temat för UK 2008 var Uppdrag framtid, välvalt med tanke på både strategiarbetet i kyrkan och de diskussioner som medlemstappet väckt på många håll.

– Temat är jättebra, det är aktuellt, har berört på ett annat sätt än tidigare och är något alla kan relatera till. Det är gemensamt för alla, säger Ida Lindvall, delegat från Borgå.

 
Det röstades flitigt. (Foto: Christa Mickelsson)

Sebastian Nemlander, delegat från Esbo, har trivats bra på sitt första UK.

– Det har varit roligt, lärorikt och intressant. Jag är aktiv inom politiken, jag sitter i Esbo ungdomsfullmäktige, och här har jag lärt mig många nya saker i plenum.

Många talare betonade ungdomarnas roll som formare av framtiden, bland dem minister Stefan Wallin som framförde statsmaktens hälsning under jubileumsplenum. En framtidsutmaning för delegaterna är att skriva fler motioner, en stöttepelare i UK:s verksamhet.

– Hur UK blir i framtiden beror i hög utsträckning på vilka som är med. På 1980-talet var det mera debattanda, nu kommer det in färre motioner och glöden har minskat. Men UK är viktigt, ungdomarna representerar församlingarna som betalar dyrt för att de ska få vara här, påminner Gun Geisor, ungdomsarbetsledare med mångårig erfarenhet av UK både som ungdom och ungdomsledare.

 

 
Anna-Lena Särs har lång erfarenhet av UK. (Foto: Christa Mickelsson)

Anna-Lena Särs har varit delegat i femton år och under den tiden hunnit representera många olika församlingar. Nu lämnar hon över budkaveln till nya krafter.

– Jag hoppas att nästa generation inte låter UK bli tandlöst. Det behövs mera motioner, betonar hon.
Och motionerna behöver handla om centrala saker.

– Vi har satt ner mycket tid på att behandla till exempel regler för plenararbetet, när det kunde handla om hur man kan förändra världen. Också i stor skala. Det är ju det man ska göra när man är ung.

Bilder, ljudklipp och videoklipp från UK finns på http://www.kcsa.fi/uk/2008/

Mira Strandberg



Astrid Seeberger skämdes över att vara tysk och blev svensk i stället. Men när hon började skriva sin mors historia insåg hon att man inte kan lämna det förflutna bakom sig, som man ömsar ormskinn. 5.10.2015 kl. 09:59

postkristet. Vad ska de som varken identifierar sig som ateister eller kristna kalla sig? Religionshistorikern David Thurfjell kallar dem postkristna. 1.10.2015 kl. 12:39

De första nätterna efter att flyktingslussen i Torneå öppnade fortsatte flyktingar att komma till Vasa. Församlingarna i staden är beredda att fortsätta dejourera på kvällarna så länge polisen och mottagningscentralen önskar det. 29.9.2015 kl. 07:33

film. Kyrkpressens recensent låter sig inte övertygas av uppföljaren till publiksuccén Så som i himmelen. 28.9.2015 kl. 16:38

Gewargis Sliwa vigdes i söndags till ny patriark i Österns assyriska kyrka. 28.9.2015 kl. 16:20

Svenska kyrkan. Mikael Mogren tackade, på ren finska, i sin predikan sverigefinländare för allt de har gjort för Västerås stift och att för de har kämpat med hjälp av Gud och finsk sisu. 28.9.2015 kl. 16:18

flyktingkrisen. – Kommer det fler flyktingfamiljer till Jomala står prästgården fortfarande till förfogande, säger kyrkoherde Kent Danielsson. 28.9.2015 kl. 16:13

thomas wallgren. Vad fanns före Big Bang? Den frågan väcker inte Thomas Wallgrens intresse. Vad hjälper det mig att tänka på den frågan? Allt som intresserar mig finns här, säger han. 24.9.2015 kl. 00:00

Den första svenska skriftskolan inom den laestadianska väckelsen kommer att starta i oktober. 22.9.2015 kl. 13:19

kyrkans chat. Kyrkans chattjour fördubblar sina öppettider. 21.9.2015 kl. 16:10

psalmbokstillägget. I november förväntas kyrkomötet godkänna de nya tilläggspsalmerna. Två av Ungdomens kyrkodagars psalmförslag ser ut att finnas med bland de slutgiltiga psalmförslagen också efter handboksutskottets och biskopsmötets senaste mangling. 18.9.2015 kl. 12:15

katja kettu. – Religion är sinnligt, primitivt, intuitivt. Jag hör inte till kyrkan men tror på nåd och helighet, säger Katja Kettu, som skrivit romanen bakom bioaktuella Barnmorskan. 17.9.2015 kl. 08:36

Patrik Hagman. I sin nya pod förenar teologerna Joel Halldorf och Patrik Hagman två saker de brinner för: det teologiska samtalet och att läsa böcker. 14.9.2015 kl. 12:44

marcus j borg. – Om jag ska vara drastisk är Marcus J Borgs böcker orsaken att jag förblivit en kristen människa, säger tidigare ärkebiskop KG Hammar, på besök i Helsingfors. Biskop Björn Vikström är inte lika övertygad. 11.9.2015 kl. 16:19

Nu finns ett webbverktyg för dem som vill ställa upp med heminkvartering av flyktingar. 11.9.2015 kl. 10:37

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41