Nej tack till juridiskt tricksande

Ledare. Ledare 6/2008 I dagarna kan evangelisk-lutherska kyrkan i Finland se tillbaka på 22 år med kyrkomötets beslut att öppna prästämbetet också för kvinnor och på 20 år med kvinnliga präster. 4.2.2008 kl. 00:00
 
Illustration: Jan Lindström

 

I dagarna kan evangelisk-lutherska kyrkan i Finland se tillbaka på 22 år med kyrkomötets beslut att öppna prästämbetet också för kvinnor och på 20 år med kvinnliga präster. Beslutet fattade kyrkomötet år 1986 och två år senare, alltså 1988, trädde den lag som möjliggjorde prästvigning av kvinnor i kraft.
Trots att vi alltså i två decennier har haft kvinnliga präster i vår kyrka hålls den så kallade kvinnoprästdebatten fortfarande varm, ibland kokar den fortfarande till och med över.

Ett inlägg i debatten kom biskopen i Uleåborgs stift Samuel Salmi nyligen med då han slog fast att man inte kan acceptera tricksande med juridik i fråga om kvinnornas prästerskap.
Det är lätt att hålla med och instämma.
Tricksande med juridik kan inte accepteras. Inte då det gäller kvinnor som är präster i vår kyrka, men inte heller andra.

I sin
avhandling ”Bekännelsen som kyrkans rätt” har teologie doktor Arto Seppänen systematiskt granskat de beslut som har fattats i väjningsärenden (se mera på nyhetsplats). Det har han gjort ur ett juridiskt perspektiv där kyrkorätten, med kyrkans bekännelse som grundbult och tolkningsnyckel, är central.
Seppänen har kommit till slutsatsen att en präst har laglig rätt att väja. Detta inte endast på grund av sin personliga övertygelse, utan för att övertygelsen har sin grund i bekännelsen och rätten att följa övertygelsen är tryggad i lag. Den slutsatsen strider mot den rådande lagtolkningen både inom och utanför kyrkan.

Seppänens doktorsavhandling är ytterst inte ett inlägg endast i den så kallade kvinnoprästdebatten. Dess betydelse som debattinlägg på högsta akademiska nivå får den som bidrag till den allt viktigare debatten om bekännelsens betydelse.
Eller lite populariserat sagt: debatten om vilken betydelse Bibeln, den äldsta kyrkans tre bekännelseskrifter och de lutherska bekännelseskrifterna har både för den kyrkliga lagstiftningen och för den allmänna lagtolkningen i kyrkliga frågor och ärenden.

Kollegan Kotimaa
bad ärkebiskop Jukka Paarma och biskopen i Esbo stift Mikko Heikka kommentera Seppänens avhandling.
Ingendera gjorde det.
Paarma hänvisade till att han inte hinner medan Heikka kort konstaterade att Seppänens slutsats är en fråga för jurister att ta ställning till.

Heikka har delvis rätt.
Seppänen har med sin kyrkorättsligt betonade granskning av domkapitelsbeslut och beslut i Högsta förvaltningsdomstolen visat att det kan finnas juridiska nycklar och tolkningar som trots allt kanske ännu inte har beaktats eller inte har beaktats i tillräckligt hör grad.
Varken inom kyrkan eller utanför den.
Heikka har delvis fel eftersom frågan om kyrkans bekännelse inte är en juridisk utan en teologisk fråga som i sista hand avgörs av kyrkomötet. Enligt lagen är det kyrkomötet som fattar beslut om kyrkans lära.

Vad den kyrkans bekännelse som Seppänen bygger sitt resonemang på och kring är, är alltså inte given en gång för alla och inte alltid entydigt klart.
Enklare blir denna sida av saken inte av att det råder oenighet inte endast om kyrkans bekännelse utan också om huruvida kvinnoprästfrågan över huvud taget är en fråga som faller inom ramen för bekännelsen. Är den alltså en lärofråga, en bekännelsefråga eller en ordningsfråga?

I dag arbetar ingen inom vår kyrka för att frånta kvinnor rätten att vara präster och att vara det fullt ut. Ingen vill heller juridiskt tricksa med deras rättigheter.
Precis som man har utrett vad som gäller för de kvinnliga prästerna och deras ställning är det viktigt att lika grundligt utreda vad som gäller för dem som på grund av sin övertygelse inte kan ha altargemenskap med kvinnliga präster.

Då vi vet svaret på frågan är förhoppningsvis en hel del vunnet. Förutsatt alla är beredda att acceptera svaret förstås.
Finns rätten att väja måste kyrkan antingen acceptera det eller lagstifta så att det blir omöjligt. Till exempel genom att slå fast att det är villolära att säga nej till kvinnliga präster och att det alltså strider mot kyrkans bekännelse.
I en sådan situation kan de som anser sig tvingade av sitt samvete att väja knappast göra mycket annat än söka andra vägar att tjäna Gud än som präster i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Men som
Salmi slog fast: tricksande med juridik, inklusive kyrkolagens bekännelseparagraf, kan inte accepteras. Varken i ena eller andra riktningen.

Stig Kankkonen



KOLLEKTER. De stora missionsorganisationerna som FMS och KUA kasserar stort på stiftskollekterna. Väckelserörelser som laestadianerna åker ut ur huvudflödet av kollekter 2026. 28.10.2025 kl. 14:44

unga i kyrkan. Matteus församling i Helsingfors har satsat stort på sitt ungdomsarbete i många år, och det har burit frukt. – Vi satsar på relationen till ungdomarna först, och undervisningen sedan. 28.10.2025 kl. 11:29

BESVÄR. Sebastian Åstrand har lämnat in ett besvär till förvaltningsdomstolen i Helsingfors angående tjänsten som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Han var en av de jurister som sökte tjänsten, medan domkapitlet valde Mikaela Strömberg-Schalin. Hon tillträder i mars. 27.10.2025 kl. 11:58

radio. Han tar upp programmet med andlig musik Tack och lov på nytt. – Jag ska försöka ha så stor bredd som möjligt, säger Rasmus Forsman. 27.10.2025 kl. 09:42

KATASTROFHJÄLP. Esbo kyrkliga samfällighet har anslagit 30 000 euro i katastrofhjälp för civila offer i det pyrande kriget i Gaza. Hjälpen förmedlas av Finska Missionssällskapet (FMS). 22.10.2025 kl. 14:39

betraktat. Hur älskar jag någon jag aldrig har sett med hela mitt hjärta, hela min själ och med hela mitt förstånd? Är inte det att kräva lite mycket av mig? 19.10.2025 kl. 19:30

KONSTDONATION. Konstnären Rolf Holm donerade under fredagen 45 tavlor till Borgå stift. Planen är att konsten ska ges vidare, berättar biskop Bo-Göran Åstrand. 17.10.2025 kl. 16:44

HERDETJÄNST. Fredrik Kass söker kyrkoherdejobbet i Korsholm. Han har varit kyrkoherde i Kvevlax sedan år 2019. 17.10.2025 kl. 15:24

laestadianism. Det är inte svårt att finna spår av Lars Levi Laestadius i Pajala. Han har namngett både vägen till kyrkan och Pajalas gymnasium. – Det är Laestadius bygder. Jag visste nog inte vad som väntade mig här. Jag gick bara igång på att Gud sa att jag skulle vara här, säger prästen Maria Smeds. 17.10.2025 kl. 10:00

SÁPM. Hon blev präst lite motvilligt. Men i svenska Sápmi har Maria Smeds funnit sin plats. – Jag känner att hela min prästvigning bara handlar om det här uppdraget i norr. Det är nästan som om jag är designad för det, säger hon. 17.10.2025 kl. 10:00

LIVSBERÄTTELSE. Det började med O helga natt i julkyrkan i Munsala. Sedan dess har Christian Vesterqvist uppträtt i många kyrkor med sina tolkningar av Johnny Cash. 16.10.2025 kl. 11:29

Personligt. Kenneth Morales har blivit vuxen i Finland. Här har han gått igenom kriser, kommit ut på andra sidan, börjat uppskatta den finska vurmen för ordning och reda och de starka familjevärderingarna. Men en sak har han svårt att omfatta: vi är så oroliga hela tiden. Det är som om hela befolkningen är lite ängslig. 15.10.2025 kl. 14:16

begravning. Snabbt dyrare gravar och allt enklare ambitioner bland de anhöriga – det förändrar vår kultur kring död och begravning. Det ser Christina Grönroos som driver begravningsbyrå i Sibbo. 15.10.2025 kl. 11:08

BRANSCHBYTE. Med Mikaela Strömberg-Schalin som ny stifts­jurist får den finlandssvenska landsbygden rätt så säkert en röst i domkapitlet i Borgå. 14.10.2025 kl. 15:48

Helsingfors. Kommer vi att upprepa de misstag som begicks under 90-talets depression? frågar familjerådgivare Anna Korkman-Lopes på familjerådgivningens 80-årsjubileum. 14.10.2025 kl. 15:06

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08

Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort. 9.12.2025 kl. 13:00

SPRÅK. Språkförbistringen väcker irritation vid flera svenska församlingar inom Borgå stift. På domkapitlet manar man till lugn. 8.12.2025 kl. 13:17

Helsingfors domkyrka. Päivi Vähäkangas, kyrkoherde i Munkkiniemen seurakunta i Munksnäs, blir ny domprost i Helsingfors. Hon valdes på söndagen med klar majoritet. 8.12.2025 kl. 16:31