Anden kan inte struktureras, men ...

Ledare. Ledare 5/2008. I Bibeln finns avsnitt som förefaller vara rena mardrömmen för alla inom kyrkan som gör upp struktur- och strategiplaner. Som till exempel avsnittet i Johannesevangeliet där Jesus undervisar Nikodemos om de andliga sanningarna: ”Vinden blåser vart den vill, och du hör den blåsa, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den far. Så är det med var och en som har fötts av anden.” 28.1.2008 kl. 00:00
 
Illustration: Jan Lindström
I Bibeln finns avsnitt som förefaller vara rena mardrömmen för alla inom kyrkan som gör upp struktur- och strategiplaner. Som till exempel avsnittet i Johannesevangeliet där Jesus undervisar Nikodemos om de andliga sanningarna: ”Vinden blåser vart den vill, och du hör den blåsa, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den far. Så är det med var och en som har fötts av anden.”

Struktur- och strategiplaner är ju aktuella nu. Bis-kop Voitto Huotaris arbetsgrupp har formulerat ett betänkande om strukturer och biskop Simo Peuras arbetsgrupp ett betänkande om kyrkans strategi fram till år 2015.
Ser man på planerna ur det citerade bibelordets perspektiv kan man motiverat undra hur viktiga betänkanden och planer av det aktuella slaget egentligen är. I värsta fall kan de till och med ses som något negativt, något som i allt för hög grad skymmer eller till och med styr och binder det andliga arbetet.

Därför är
det viktigt att komplettera bibelcitatet med vad som sägs i Apostlagärningarna. I sjätte kapitlet berättas om hur det praktiska arbetet i den växande församlingen tog allt mera tid. Så mycket tid att de som skulle ägna sig åt bön och ordets tjänst inte hann med det.
På ett gemensamt möte för alla lärjungar uppgjordes den kristna kyrkans kanske första strukturplan: sju män ”fyllda av ande och vishet” avdelades för att sköta praktiska uppgifter. Den byggde på visionen om en församling som tar hand om sina medlemmar både andligt och fysiskt.

De två
aktuella betänkandena följer den urkristna församlingens princip.
I Peuragruppens strategibetänkande framhålls det andliga arbetet som det centrala och förnyelsen som en återupptäckt och nyformulering av det uppdraget.
I Huotarigruppens strukturbetänkande betonas att strukturernas enda uppgift är att skapa förutsättningar för och stöda det andliga arbetet.

Även om strategier och strukturer alltså inte är något som skall förringas eller föraktas finns det all orsak att också i dag komma ihåg att Anden inte ryms inom våra strategiramar och inte heller kan struktureras.
Anden gör vad den vill, när den vill och hur den vill.
Anden är kort sagt något som vi, varken som enskilda eller kyrka, inte rår över. Frågan är om vi är beredda att acceptera detta. Gör vi det blir förhållandet det rätta. Då kan Anden rå över oss och kyrkan.

Å andra
sidan finns det heller ingenting som säger att Anden inte skulle kunna vara verksam också inom de strategier och strukturer som vi tillsammans gör upp och skapar. Gud är ju en ordningens Gud. Misstaget sker om vi tror att Gud kan verka endast inom våra strukturer och i enlighet med vår strategi.
Därför är det en nåd att be om att strategierna och strukturerna förverkligas och används av kvinnor och män ”fyllda av ande och vishet”.

En fråga
som i detta sammanhang blir allt mera påträngande är hur arbetsfördelningen mellan det som skall skapa förutsättningar för det andligt arbete, alltså stödfunktionerna, och det egentliga andliga arbetet riktigt ser ut.
Har vi eventuellt prioriterat så att stödfunktionerna blivit det viktigaste, det som tar mest tid och krafter, medan bön och ordets förkunnelse blivit vänsterhandssaker? Naturligtvis inte officiellt eller ens medvetet men väl i praktiken.

Också dessa frågor aktualiseras av strategibetänkandet och av strukturbetänkandet. I båda finns ganska klara antydningar om att prioriteringarna inom kyrkan i dag inte alltid är de rätta. Eller vad är det annat fråga om då arbetsgrupperna ansett det nödvändigt med kraftiga betoningar av dels en återgång till kyrkans grunduppgift, dels av att strukturerna är medel och inte mål?
Stig Kankkonen



Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06