Tyska församlingen i Finland 150 år

Kyrka. Tyska församlingen i Finland firar i år sitt 150-årsjubileum. Den församling som i tiderna grundades för att betjäna rysk-tyska officerare, tyska köpmän och hantverkare är i dag livskraftigare än någonsin. 25.1.2008 kl. 00:00

Tyska församlingen i Finland firar i år sitt 150-årsjubileum. Den församling som i tiderna grundades för att betjäna rysk-tyska officerare, tyska köpmän och hantverkare är i dag livskraftigare än någonsin.

Varför finns det en tysk församling i Finland, men inte till exempel en fransk eller spansk? Orsakerna är historiska.

– När tsarens armé kom till Sveaborg fanns där många tyskättade officerare och tyskt manskap. De rysk-tyska och balttyska soldaterna med familjer ville fira gudstjänst på sitt modersmål, och tsaren såg till att de fick det, berättar församlingssekreterare Kai-Uwe Sentzke.

 
Tyska församlingen blev en egen församling 1858. Sedan 1923 hör den till Borgå stift.

De första gudstjänsterna hölls på Sveaborg av en av stadens präster som behärskade tyska. På 1830-1840-talen ökade det tyska inslaget i Viborg och Helsingfors då många tyska och schweiziska köpmän och hantverkare immigrerade till Finland. Det fanns också tyskar i de administrativa ämbetsverken i storfurstendömet, liksom vid universitetet. Den tyska kolonin bad tsaren om tillstånd att få grunda en tysk församling.

– Många gifte sig med finlandssvenskar och fick två modersmål, berättar Sentzke, själv fjärde generationens tysk-finlandssvensk.

Många av dem som i dag är aktiva i församlingen är tyskättlingar i femte-sjätte led. Ett exempel är släkten Paulig.

Satsar på svenskan

I dag har tyska församlingen ca 3000 medlemmar, 90 procent av dem är finska medborgare. Tyska kyrkan är belägen på ett idealiskt ställe, nära centrum, alldeles vid randen av Observatorieparken.

Men när den byggdes på 1860-talet var folk inte så nöjda.

– Då sade man så här: ”Kyrkan är vacker, platsen är ful”, skrattar Sentzke. I dag hör läget till stans bästa.

Tyska församlingen blev en egen församling år 1858. Egentligen är församlingen ingen tysk församling utan en del av Finlands evangelisk-lutherska kyrka som har rätt att använda tyska språket i sin verksamhet och att kalla in en präst från Tyskland. Sedan 1923 hör församlingen till Borgå stift.

– Det är bra att vi som är en liten församling hör till det finlandssvenska stiftet, som ju vet vad det är att vara i minoritet, säger kyrkoherde Dieter Henkel-Niebuhr. Han kallades till Tyska församlingen år 2001, och enligt avtalet stannar han sex till nio år. Att sköta kyrkoherdearbetet och dessutom lära sig både svenska och finska vid sidan om hade blivit för jobbigt. Han har satsat på svenskan, och den är i dag flytande.

– Kyrkan i Tyskland vill ogärna att präster jobbar utomlands längre än i åtta, nio år. Det sker så snabba förändringar i kyrkan i dag, och är man borta för långe har man svårt att integreras igen.

”Katolska” inslag

Hur är det då att som tysk präst arbeta i Finland? Ser gudstjänstformuläret likadant ut som därhemma?

 
Förutom gudstjänster har församlingen en hel del annan verksamhet: bibelkretsar, kvinno- och mansgrupper, scout- och ungdomsverksamhet, mamma-barngrupp, körer och blåsorkester, ett eget daghem och ett pensionärshem.

– Nja, säger Henkel-Niebuhr och berättar att man i Tyskland använder många olika gudstjänstformulär beroende på inriktning och region.

– Man tror ofta att det är självklart att alla evangeliska kyrkor kan samarbeta, men det finns skillnader. Den finska kyrkan har via Borgåöverenskommelsen närmat sig den anglikanska kyrkan, i Tyskland har man satsat på att komma överens med de reformerta kyrkorna.

Enligt fördraget mellan den Finska och den Tyska kyrkan är det i teorin möjligt att välja en tysk reformert präst till tjänsten som kyrkoherde i Tyska församlingen. Men han kunde nog få problem med gudstjänstordningen …

– I Tyskland är man till exempel inte van vid den sjungande liturgin. Sådant betraktar man som katolskt.

Gudstjänstbesökare från en tysk evangelisk tradition skulle också reagera på vår kyrkas färgglada mässhakar, som också de kunde uppfattas som katolska. I Tyska församlingen använder präster en svart prästdräkt med vit elva (prästkragen med två flikar som bildar siffran elva), inga liturgiska färger här inte.

– Och nattvardsgudstjänst har vi bara en gång i månaden.

Allt går på tyska

Tyska församlingen har i uppgift att betjäna sina medlemmar på tyska i hela landet. Församlingens andra prästtjänst delas av ett äkta par som reser runt i landet och håller gudstjänster på olika orter. De längsta resorna går till Rovaniemi och Uleåborg.

– All verksamhet går på tyska och alla är välkomna, också sådana som inte har familjeband till Tyskland utan bara vill lära sig språket, berättar Sentzke.

– Andra utlandsförsamlingar är ofta mer tvåspråkiga än vi. Vi kännetecknas av det tyska språket, så vill församlingsmedlemmarna ha det, säger Henkel-Niebuhr.

Sofia Torvalds



Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47

Personligt. Simon Westerlund har alltid fascinerats av berättelser – från barndomens sagor till historiens stora skeenden. Hans resa har tagit honom från från studier i historia till läraryrket, och från den Evangelisk-lutherska kyrkan till den ortodoxa tron. 29.1.2025 kl. 15:41

KYRKOR I USA. Varumärket Proud Boys har betecknats stå för rasistisk nyfascism och våld i USA. Nu ägs rörelsens namn av en afroamerikansk kyrka i Washington som de vandaliserat. 7.2.2025 kl. 13:03

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10

ÅRETS KANTOR. Utmärkelserna har haglat tätt för Lisen Borgmästars. Under tre efterföljande dagar fick hon vetskap om en utmärkelse per dag. Nu senast har hon blivit utsedd till Årets kantor 2025. 5.2.2025 kl. 22:01

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. Stig-Erik Enkvist har återkommit som verksamhetsledare för LFF efter fem års paus. Han kommer till en ny organisation och ny adress. 5.2.2025 kl. 13:40

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28