Inspirerar till rikare gudstjänstliv

Kyrka. Ionamusiken presenterades för Borgå stift av Leif Nahnfeldt från Karlstad i Sverige som besökte kyrkomusikdagarna på stiftsgården Lärkkulla förra veckan. 15.1.2008 kl. 00:00

Ionamusiken presenterades för Borgå stift av Leif Nahnfeldt från Karlstad i Sverige som besökte kyrkomusikdagarna på stiftsgården Lärkkulla förra veckan.

 
 

Leif Nahnfeldt är präst och musiker, musikpedagog och körledare som hemma i Karlstad vid sidan om leder bland annat damkören ”Söt likör”. Men mest åker han omkring och inspirerar församlingarna i deras gudstjänstliv.

– Skapa det vibrerande rummet, kontakt med oss själva och med universum, med det gudomliga. Och med varann, målar han de stora linjerna.

Nahnfeldt själv är så mycket naturvetare från sin gymnasietid att han läst en färsk fysikbok om ”superstringteorin”. Ni kanske vet det där om att universum inte alls är uppbyggt av atomer och molekyler utan av vibrationer. Körsångare världen över känner intuitivt sångvibrationens helande och enande inverkan.

Nahnfeldt är i Borgå stift för att på kyrkomusikdagarna berätta om musiken från Iona community, den smått mytiska ön utanför Skottlands västkust. Efter de universella penseldragen ställer han upp fyra kyrkomusiker som ett levande notställ som visar tonhöjden med handen.

En viktigt del av den enkla Ionamusiken och dess metoder handlar nämligen om att återerövra den flerstämmiga sången. Jämte samma tanke som fått körer med kråksångare att ploppa fram här och var. Att folk kan sjunga, fast de inte tror det själva.

Keltisk klostermiljö

Ön Iona utanför den skotska västkusten var en keltisk klostermiljö mellan 500- och 1100-talen, senare ett benediktinerkloster fram till reformationen. Runt år 1900 skänkte markägaren klosterområdet till den skotska kyrkan som lät återuppbygga själva kyrkan.

George McLeod var en skotsk präst som med framgång drev sin medelklassförsamling i Glasgow. Någon fungerande kontakt med folk från arbetarklassen fick han inte. Kyrkan talade fel språk. Men han var också involverad i prästutbildningen och år 1938 tog han ett radikalt steg. Ute på Iona sammanförde han ett dussin prästkandidater och ett dussin arbetslösa hantverkare som tillsammans fortsatte restaureringen av klostermiljön på Iona. Samtidigt skapade kommuniteten ett gudstjänstliv tillsammans, med språk och uttryck som var tillgängliga för alla.

Iona blev en oas för unga män som inte hittade in i den traditionella gudstjänsten, präglad av skotsk torftighet. En av dem var John L. Bell, numera Ionamusikens resepredikant som åkt världen runt för att lära ut vad man kommit till vid Iona community.
Symbolhandlingar viktiga

Klostret Taizé i Frankrike är mer känt som nyskapare av andlig musik. Bägge vill återerövra den flerstämmigt sjungande församlingen. Taizé håller sig till det meditativa och musiken skapas av en enda person. Ionamusiken letar rätt på olika traditioner och utnyttjar fler genrer. Iona vill ge något för alla sinnen i gudstjänsten. Ljud, tystnad, färg, form och symboler, förutom den flerstämmiga sången. Guds tilltal i gudstjänsten kommer på olika vägar.

– Iona arbetar mycket med symbolhandlingar, förklarar Nahnfeldt och berättar om sin första gudstjänst i Karlskrona med temat rättvisa och befrielse. Symbolhandlingen utgick från ett antal hopbundna snörstumpar på ett altare. Den som ville kunde gå fram, ta en snörstump med påskriften: Alla är vi involverade i situationer som är tilltrasslade. Du har gett uttryck för din vilja att göra något åt den situationen.

– Jag var helt oförberedd på min egen reaktion. Det kom upp tre, fyra tilltrasslade situationer i mitt eget liv. Min upplevelse där vid snörstumparna blev en avstamp för att göra något åt dem.

Man använder olika former av växelläsningar. En annan ingrediens är många människors delaktighet. Man ställer frågan, hur många människor kan den här gudstjänsten delas upp på?

Eller återberättar en text som gärna får ta in humoristiska element. Vid kyrkodagarnas onsdagsmässa var predikan en dialog mellan småbarnsföräldrarna Josef och Maria som inte riktigt var överens om rätt reaktion när ens förstfödda serveras guld, rökelse och myrra av högättade utlänningar.

Rolf af Hällström



Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06