Svenskans särställning har blivit politiskt hetgods på Åland. Så hett att landshövding Peter Lindbäck kandiderar för den åländska platsen i kyrkomötet. Lekmannaombundet från Åland är ett av sju kyrkomötesombud från Borgå stift.
| Peter Lindbäck håller hårt på de åländska rättigheterna - också inom kyrkan. |
År 2004 ändrade kyrkomötet på språkbestämmelserna i kyrkolagen så att nöjaktiga kunskaper i finska krävs för kyrkoherdar och innehavare av kyrkliga tjänster med högskolekrav också på Åland.
– Kyrkomötet drog Åland över samma kam som det övriga Svenskfinland, säger Peter Lindbäck. Den springande punkten är att det är en grundlagsenlig skillnad mellan de två. Nationella språklagar skall inte gälla på Åland, menar han.
Landskapet har internationella garantier att vara och förbli enspråkigt svenskt. Förvaltningsspråket inom det offentliga Åland är svenska, också i kyrkan.
En annan sak är att den åländska självstyrelsen i sin egen lagstiftning medverkat till att finländska medborgare får använda finska t.ex. inför domstol. Det ställer krav på den åländska tjänstemannakåren som måste klara av att hantera en rättegång också med finska inslag. Det kravet ställs inte på den enskilda tjänstemannen.
– Det är en särrättighet som kräver självstyrelsens medverkan, understryker Lindbäck. Det gäller också kyrkan. Kraven på dess anställda bör vara lika som på andra offentligt anställda på Åland. Kravet att nöjaktigt förstå finska har bara ett symbolvärde, men skapar verkliga rekryteringsproblem då allt fler utbildar sig i Sverige.
Den viktiga skillnaden
Lindbäck säger att också finlandssvenskarna har svårt att acceptera att ålänningarna har sina speciella rättigheter och krav. Samtidigt ser landshövdingen sig själv som mannen som kan förklara skillnaden mellan åländskt och finlandssvenskt. Först för stiftsfullmäktige i Borgå stift, som satte tummen ner för en revidering av språkkravet från 2004 vid sitt första sammanträde på åländsk mark i höstas. Och sedan för själva kyrkomötet.
Men om han misslyckas? Då öppnas diskussionen om en egen åländsk kyrka.
– Den pågår redan bland de åländska politikerna, säger Lindbäck. Frågan finns i Frisinnad samverkans (ungefär samlingspartiet) utvecklingsprogram.
Läs mera i Kp 1/2008.
