Kristna budskapet viktigt i finländarnas julfirande

Kyrka. Det religiösa budskapet är fortsättningsvis viktigt i finländarnas värderingar och förväntningar på julen. Åtta av tio finländare anser att det viktigaste med julen är en fridfull stämning och samvaro med familjen. Ungefär var tredje finländare uppger att de vid julen ger gåvor till välgörande ändamål. 25.12.2007 kl. 00:00

Det religiösa budskapet är fortsättningsvis viktigt i finländarnas värderingar och förväntningar på julen. Åtta av tio finländare anser att det viktigaste med julen är en fridfull stämning och samvaro med familjen. Ungefär var tredje finländare uppger att de vid julen ger gåvor till välgörande ändamål.

Också andakter vid juletid är fortsättningsvis viktigt för en stor del av finländarna. Över en fjärdedel (27 %) anser att julens kristna budskap är mycket viktigt och för närmare en femtedel (18 %) är det viktigt att delta i julkyrkan eller i en julandakt. 14 procent av finländarna uppger att de går i kyrkan på julafton. Var fjärde finländare har för avsikt att delta i evenemanget De vackraste julsångerna. Julevangeliet läses i 15 procent av de finländska hemmen.

Betydelsen av gemenskap och traditioner syns på ett tydligt sätt i de religiösa traditionerna som hör samman med julen. Närmare två tredjedelar (59 %) tänker besöka gravgården på julen, det är också den klart populäraste allmänna traditionen som hör samman med julen. Utöver det tänker 51 procent följa med utlysandet av julfreden i radio eller tv och en tredjedel (35 %) sjunger julsånger hemma.

Många av julens traditioner förenar faktiskt finländarna för i de flesta aktiviteter vi ägnar oss åt under julen är skillnaderna små mellan olika ålders– och yrkesgrupper. Dessa uppgifter baserar sig på en enkät som Finska Gallup har gjort på uppdrag av Kyrkans forskningscentral. 1283 finländare deltog i undersökningen.

De flesta finländare vill fira julen hemma (59 %) eller tillsammans med sina föräldrar (15 %). Tre procent är däremot tvungna att fira julen på sin arbetsplats.

På julen fylls kyrkorna

Under julhelgen samlas hundratusentals finländare i kyrkorna för att fira Jesusbarnets födelse och uppleva julstämning. Julaftonen är kyrkoårets populäraste helgdag. Enligt den lutherska kyrkans senaste statistik deltog 386 000 finländare i julaftonens gudstjänster. Juldagen är den helgdag som ligger trea i statistiken. Julottan och högmässan hade 145 100 deltagare. Julnattens mässor samlade sammanlagt 83 000 finländare. Under senare år har julmässans ställning stärkts.

– Vardagen kan vara splittrad och söndrig. I julkyrkan söker man frid och stillhet. Kanske kan den reda ut en del knutar. Julkyrkan stärker också gemenskapen. I kyrkan finns andra som färdas i samma riktning, funderar kontraktsprosten Juha Palva i Jämsä prosteri.

KT



partipolitik. Kristdemokraterna fjärmas mer och mer från folkkyrkan. Kyrkans anställda röstar på De Gröna. Sannfinländarna får inte kyrkfolkets sympatier. Och SFP:s kyrklighet är illa undersökt. Kyrkpressen har tittat på två nya undersökningar om politik och kyrka. 25.9.2023 kl. 17:24

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapet kämpar med ekonomin och planerar en omstrukturering som kräver omställningsförhandlingar. Hela personalen omfattas. Uppsägningsbehovet uppskattas till högst en tredjedel av personalen. 22.9.2023 kl. 12:21

PSYKISKA PROBLEM. Familjerådgivningscentralerna har sedan 2020 besvarat enkäter om vilka trender som syns i familjerådgivningen. I enkäten 2023 sa 83 procent att klienternas psykiska problem har ökat. 20.9.2023 kl. 17:23

Replot. Replotherden Camilla Svevar jobbar nu i Vasa – och domkapitlet har inte hittat någon vikarie. 18.9.2023 kl. 16:13

kyrkoherdeval. Vanda svenska församling och Monica Cleve nådde förlikning om kyrkoherdevalet. Kristian Willis torde installeras som kyrkoherde i Vanda nästa år. 18.9.2023 kl. 15:50

tro. Prästen och själavårdaren Maria Widén lärde sig tidigt att vi är kluvna: vi vill göra gott men gör ändå så mycket ont. Hon kallar de sidor i oss själva som vi gärna vill förneka för ”bräkande får”. Dem får vi lära oss att acceptera och älska, liksom vi måste acceptera att lidande och smärta är en del av vårt liv. – Nåden hjälper oss att bli vän med det vi föraktar. 15.9.2023 kl. 17:00

mission. Tre män med ett gemensamt barndomsland och en längtan efter att hjälpa. Det är allt som behövs för att ge ut en ljudversion av Bibeln på ett språk man inte själv behärskar. Ben Fernström, Rune Särs och Johan Lassus har tagit vid där deras föräldrar missionärerna slutade. 14.9.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeinstallation. På onsdagskvällen fick Matteus församling i Helsingfors en ny permanent kyrkoherde då Patricia Högnabba välsignades till tjänst. Församlingen har bland annat profilerat sig med ett starkt ungdoms- och musikarbete och det genomsyrade också hela installationsmässan. 13.9.2023 kl. 23:26

PEDERSÖRE. Oberoende av om Daniel Björk jobbar i Petrus eller Pedersöre är ett uppdrag exakt det samma – att kämpa mot byråkratin. 13.9.2023 kl. 19:00

tro. Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld. 13.9.2023 kl. 10:00

FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

Personligt. En gång var Yvonne Mattsson en kuvad tonåring i Borgå, en som inte hade en enda vän i skolan. Karismatiska församlingssammanhang blev hennes räddning – och sedan hennes skräck. – Det är lätt att vara svartvit, du följer bara reglerna. Men när du bryter mot dem är du utanför. Idag tänker jag att jag har ansvar för mitt eget liv och att det varit rikt och bra. 12.12.2024 kl. 14:14

LÄRKKULLA. Lärkkulla-stiftelsen i Karis valde en ny styrelse för verksamhetsåret 2025 under sitt delegationsmöte den 4 december 2025. 11.12.2024 kl. 18:31

jul. För två år sedan samlades fem kvinnor med en gemensam vision: att skapa en jultablå som är ”bra på riktigt”. I år höjer de ribban för tablån – och försöker samtidigt sänka kraven på julen. 11.12.2024 kl. 16:53

evangelikala kristna. Donald Trump återvänder som president i USA i januari. Evangelikala och konservativare kristna hoppas på en ny internationell våg av ”gammal, god bibeltrogen kristendom” under hans styre. Men inte alla. 11.12.2024 kl. 13:49

Julgran. Biologi- och geografiläraren Torbjörn Granberg har grundat en annorlunda julgransfirma. Granarna som hyrs ut får en chans att överleva och återanvändas. 9.12.2024 kl. 19:16