Beklaglig betoning

Ledare. Ledare 28/2008 För en tid sedan publicerade Kyrkpressen en serie intervjuer med ordförandena för riksdagspartierna. Det övergripande temat var hur de intervjuade som centrala politiska aktörer ser på kyrkans samhällspolitiska roll och på förhållandet mellan kyrkan och staten. 10.7.2007 kl. 00:00
För en tid sedan publicerade Kyrkpressen en serie intervjuer med ordförandena för riksdagspartierna. Det övergripande temat var hur de intervjuade som centrala politiska aktörer ser på kyrkans samhällspolitiska roll och på förhållandet mellan kyrkan och staten.

Kommentarerna var i stort sett samstämmiga och entydiga: ordförandena förväntade sig att kyrkan skulle ge klara besked i värdefrågor och det tämligen lösa formella förhållandet mellan staten och kyrkan betecknades som välfungerande.
Statsminister Matti Vanhanen framhöll uttryckligen att han inte ser orsak till några som helst förändringar av det rådande förhållandet.

 
Illustration: Jan Lindström
Europarådet förefaller att i stort sett ha samma uppfattning beträffande kyrkornas allmänna samhällspolitiska roll samt förhållandet mellan kyrka och stat. Det visar den rekommendation som rådets parlamentarikerförsamling antog i slutet av juni.

Den aktuella rekommendationen byggs upp kring tre inofficiella men klart identifierbara grundprinciper.

Den första
grundprincipen i rekommendationen är att religionen har varit och är en viktig del av det europeiska samhället och att kyrkorna har haft och har mycket att ge samhällsutvecklingen, inte minst i fråga om etik, moral och ideologi.
Denna sida av saken behandlas först och på olika sätt i närmare hälften av rekommendationens sammanlagt 24 punkter.

Den andra
grundprincipen är att en åtskillnad mellan kyrka och stat är ett av de allmänt omfattade europeiska värdena.
De statliga, samhälleliga institutionernas verksamhet skall inte styras av religiösa doktriner och institutionerna skall inte heller engagera sig i sådant som hör kyrkorna till. Som  exempel på sådant nämns interreligiösa dialoger.

Den tredje
grundprincipen, som egentligen följer av de två första, är att de europeiska länderna skall utvecklas i en ständig dialog mellan samhälle och kyrka.
I punkt 20 nämns uttryckligen att Europarådet för sin del redan vidtagit vissa mått och steg för att främja ett närmare samarbete mellan rådet och religiösa samfund.
Europarådets vision av hur Europa skall utvecklas bygger alltså på ett ömsesidigt respektfullt samarbete mellan det världsliga och det andliga, mellan stat och kyrka.
Symptomatiskt nog har rekommendationen hos oss delvis lett till en helt annan och tämligen besynnerlig betoning, som kan exemplifieras med rubriken för Hufvudstadsbladets ledarkommentar i frågan (30.7): ”Håll isär stater och kyrkor”.
En enträgen uppmaning till samarbete i respekt förvandlas med den ensidiga tyngdpunkten lätt till en uppmaning att stänga dörrar, bränna broar och bygga vattentäta skott

Europarådets rekommendation 1804 (2007) kan läsas på här.

Stig Kankkonen



biskopar. Den finländska teologen Jaakko Rusama har valts till biskop för den lutherska kyrkan i Storbritannien. 26.4.2023 kl. 15:02

UNDERSTÖD. Kyrkostyrelsens plenum har beviljat församlingarna understöd för sammanlagt 7,38 miljoner euro ur den statliga finansieringen för skötseln av församlingarnas kulturarv. 25.4.2023 kl. 11:01

FÖRLÅTELSE. Vad händer när någon behandlar dig fel? Du känner dig arg, sårad, ledsen och övergiven. Du vill ha rättvisa, och du vill att någon betalar. Men om rättvisan inte kommer – vad gör du då? Du förlåter. Sjuttio gånger sju gånger gör du det – och då sjunker inte bara ditt blodtryck utan du bygger också din karaktär. 20.4.2023 kl. 10:18

Personligt. Staffan ”pastorn” Björklund, stuvare och skogshuggare, har aldrig brytt sig om människors titlar. – Jag brukar alltid säga att alla som kliver över tröskeln till Herrens hus är likvärdiga. 20.4.2023 kl. 18:00

TRANSKÖNADE. Som studerande klädde sig Tanja von Knorring första gången som kvinna 1984. I slutna sällskap och på klubbar i den tidens Helsingfors var hon kvinna om natten – och man och chef vid Luftfartsverket om dagen. Nu som 60-plus är hon kvinna helt och hållet. Bönen och tron har stött henne på vägen dit. 19.4.2023 kl. 21:41

TJÄNSTER. Daniel Björk är enda sökande till kyrkoherdetjänsten i Pedersöre när ansökningstiden gick ut i dag. Kyrkoherdetjänsten i Solf har sökts av Camilla Svevar och Johan Kanckos. 19.4.2023 kl. 12:08

Personligt. Sabina Lumivirta är driven och har höga krav på sig själv. Hon repar sig som bäst från två utmattningar och en depression. 19.4.2023 kl. 10:00

forskning. Forskningschef Mika Vähäkangas vid Åbo Akademi befarar ett åtal för en avhandling, vars författare han handledde i Lund i Sverige. Den omstridda avhandlingen ville blottlägga svenska islamistiska nätverk. 17.4.2023 kl. 14:28

ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00