Också nu behövs vägröjaren

Ledare.

Ledare 25-26/2007. Midsommardagen är också dagen då vi, enligt en tradition som sträcker sig så långt tillbaka i tiden som till 400-talet, firar Johannes döparens dag, vägröjarens dag.

18.6.2007 kl. 00:00
Midsommarveckoslutet är ett innehållsrikt veckoslut.
Det är veckoslutet då vi vill vara uppfyllda av sommar, sol och glädje.
Det är veckoslutet då vi på lördagen tänker på skapelsen och på söndagen på frälsningen.
Det är veckoslutet då vår blåvita flagga hissas för att ta emot vår hyllning.

 
Illustration: Jan Lindström
Midsommardagen är också dagen då vi, enligt en tradition som sträcker sig så långt tillbaka i tiden som till 400-talet, firar Johannes döparens dag, vägröjarens dag.
Bibelns berättelser om Johannes, den cirka 30-åriga mannen som uppträdde i Judeens öken och predikade omvändelse, är fascinerande på många olika sätt.

Här är en man som predikar syndernas förlåtelse genom omvändelse och dop och som får människor att lyssna och fråga. En man som kan och vill konkretisera vad han menar med omvändelse och som i klartext beskriver hur den tar sig uttryck i praktiken:
Här finns människor som vill veta vad de borde göra, men förmodligen blir allt annat än glada över ”recepten”. Här finns ”superkändisen” Johannes som säger att det är som sig bör att han blir mindre och att den som han röjer vägen för, Jesus, blir större.

Men att
vara vägröjare är inte lätt.
Med sitt budskap skaffade sig Johannes snabbt många stora och starka fiender. Av rädsla för folket vågade de dock inte gå till aktion utan det blev som bekant en dansande flicka som blev hans öde då hon av ståthållaren Herodes krävde att få – och fick – hans huvud på ett fat.

Det budskap som Johannes döparen hade till sin samtid och det budskap som han fortfarande har till oss är i korthet följande: ni är på fel väg, vänd om och handla därefter.
Uttryckt på ett annat sätt kunde samma sak kanske sägas ungefär så här: överge er egoism och egoistiska prioriteringar och placera Gud och hans vilja i centrum.

Att det
budskapet är brännande aktuellt borde det inte råda någon tvekan om. Guds skapelse, den jord vi är satta att förvalta, håller på att förstöras.
Medmänniskor som vi uppmanas att älska som oss själva behandlas ofta som medel för egoistiska strävanden och bedöms efter hur de kan bäst betjäna oss och våra egoistiska strävanden.
Kort sagt är det fråga om att vi måste placera Gud och hans vilja i centrum samt se på vår existens ur ett helhets- och evighetsperspektiv.

Hur resonemangen ser ut om vi fortsätter som nu är den så kallade utsläppshandeln ett tragikomiskt exempel på. Med betoning på det tragiska.

I utsläppshandeln är som bekant fråga om att de som förorenar tilldelas en kvot för hur mycket de kan förorena. Den som underskrider sin kvot kan sälja det som ”blir över” och de överskrider sin kvot kan köpa sig extra föroreningsrätt.
Men eftersom naturen inte tål mera nedsmutsning över huvud taget blir hela resonemanget absurt. Det finns ju ingenting att handla med, ingenting att sälja eller köpa.

Och hur täcks vi tala om ett civiliserat välfärdssamhälle då inte på långt när alla har den bastrygghet som borde vara en självklarhet, då personer som söker asyl behandlas iskallt, då det råder oklarhet om vem som skall få födas och vem som aktivt skall hållas vid liv och så vidare.

Johannes döparens, vägröjarens, uppmaning till sin tids människor gäller därför i högsta grad också oss: omvänd er och bär sådan frukt som hör till omvändelsen. Och just i den ordningen: först omvändelsen till Gud och sedan gärningar som är i enlighet med Guds vilja.
Gör vi det blir betoningarna de rätta.
Stig Kankkonen



Samhälle. Under alla sina år som riksdagsledamot har Vänsterförbundets ordförande Martti Korhonen en gång kontaktats av evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 6.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. Enligt Socialdemokratiska partiets partisekreterare Maarit Feldt-Ranta har kyrkan och hennes parti många gemensamma kontaktytor, men något regelbundet utbyte av åsikter och tankar har man inte. Det kunde vara annorlunda, menar hon. 6.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkan är en naturlig del av den finländska identiteten och därmed är kyrkan ett viktigt element också i det politiska livet. Det anser centerns partiordförande, statsminister Matti Vanhanen. 6.2.2007 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Hon längtade så mycket efter att bli sedd och uppmuntrad. Av en alldeles speciell person. Av honom som funnits vid hennes sida i snart 20 år. 6.2.2007 kl. 00:00

Människa. – Ibland måste man bara våga kasta loss och fatta ett beslut, säger Sheila Liljeberg-Elgert. 6.2.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 6/2007 Kyrkan har är just nu föremål för kritik med allt annat än himmelska argument. 6.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkan kunde vara en moralisk aktör av rang, men av rädsla för att stöta sig med någon tiger den för det mesta. Och då den säger något är det ofta av samma orsak så vagt och svagt att det i allmänhet varken gör till eller från. 2.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkan och församlingarna formar det politiska beslutsfattandet mera än många inser. Det menar samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen. 2.2.2007 kl. 00:00

Teologi. Det kristna Norden omfattar mer än tiotusen församlingar inom folkkyrkorna och frikyrkligheten, däri inräknat invandrarkyrkorna. Vad är det då de kommer att fokusera på i höstens arbete? Det är viktigt att bli tydlig på denna punkt, innan man börjar tala om att lägga upp gudstjänster, samlingar för barn och unga, undervisning, dagledigträffar och så vidare. Vad är riktningen? 2.2.2007 kl. 00:00

Teologi. BOK Näen Jumalan toisin. Kristinuskon feministisiä tulkintoja. Red: Pauliina Kainulainen och Aulikki Mäkinen. Kirjapaja 2006. 2.2.2007 kl. 00:00

Teologi. Bibeln kan man läsa på många olika sätt: kritiskt, bokstavstroget, med tolkning, utan tolkning. Nils Martola talar för bibelläsning med kommentarer. 2.2.2007 kl. 00:00

Teologi. Sammanlagt 2 400 skriftskolor förmedlar årligen kristendomens grunder till 51 400 ungdomar i åldersklassen 15 år. Det som lärs ut borde stämma överens med det som kyrkan lär. Men den stora frihet som finns att forma undervisningen skapar ibland problem. 2.2.2007 kl. 00:00

Kristina Fernström. ”Kan du höra mig? Kan du höra mig? Kom!” Hur många gånger har den ramsan i sina dar malat på i bakgrunden i vårt hushåll? Tidigt  och sent, min själ. 2.2.2007 kl. 00:00

Mira Strandberg. – Vad är lycka? Plötsligt är den bara där, frågan. En envis röst som inte låter mig ignorera den. (Fast jag försöker så gott jag kan.) 2.2.2007 kl. 00:00

Sofia Torvalds. Min flygrädsla föddes på väg hem från en klassresa till Italien en höst i slutet av 80-talet. Vi råkade ut för en åskstorm. Det var berg- och dalbana, och folk skrek som på Borgbacken. 2.2.2007 kl. 00:00

kyrkomötet 2015. Kyrkomötet förde på fredag förmiddag en livlig diskussion om ett ombudsinitiativ om riksdagens förslag till ny äktenskapslag. Ärendet remitterades till allmänna utskottet. 11.5.2015 kl. 10:03

samfällighetsmodellen. Biskop Björn Vikström låter förstå att det för honom var mycket svårt att fatta ett beslut i frågan om kyrkans nya strukturer. 7.5.2015 kl. 18:52

kyrkomötet 2015. Kyrkomötet har med rösterna 78-31 beslutat att låta förslaget till nya lokala strukturer förfalla. 7.5.2015 kl. 18:28

riksdagsvalet. 133 av 200 riksdagsledamöter svarade på Kyrkpressens fråga om de hör till kyrkan eller inte. 7.5.2015 kl. 00:00

det nya diakoniämbetet. Det nya diakoniämbetet diskuterades livligt på kyrkomötet och en samlad tropp diakoniarbetare hade tagit sig till Åbo för att följa med diskussionerna. 6.5.2015 kl. 20:17