Vem ansvarar för kvaliteten i skrifskolan?

Teologi. Sammanlagt 2 400 skriftskolor förmedlar årligen kristendomens grunder till 51 400 ungdomar i åldersklassen 15 år. Det som lärs ut borde stämma överens med det som kyrkan lär. Men den stora frihet som finns att forma undervisningen skapar ibland problem. 2.2.2007 kl. 00:00

Ur formell synpunkt är ansvarsordningen för skriftskolundervisningen tämligen klar. Biskopsmötet slår fast de allmänna ramarna: planen för konfirmandarbetet, de officiella läroböckerna och lärarguiderna.
– Men allt det material som går utöver det som måste finnas bestämmer den som håller skriftskolan om, berättar ecklesiastikrådet Seppo Häkkinen, chef för kyrkostyrelsen verksamhetsavdelning.
– Det innebär att allt från tidningsartiklar till pamfletter och böcker av de mest varierande slag kan användas och används.
– Ansvaret för att materialet är i enlighet med det som kyrkan står för ligger på den som håller skriftskolan, på kyrkoherden och på biskopen i stiftet. Inte på kyrkostyrelsen, understryker Häkkinen.

Församlingens skola

Häkkinen anser det vara rätt att de som möter ungdomarna i det praktiska arbetet skall ha möjlighet att i hög grad välja undervisningsmaterial och hur de vill undervisa.
– Men naturligtvis måste man utgå från att undervisningen verkligen är i enlighet med kyrkans lära.
– Det man allt oftare verkar glömma är att skriftskolan är församlingarnas och kyrkans skola, understryker Häkkinen.
– Det kan därför inte vara fråga om att den allmänna samhällsutvecklingen eller allmänna rådande förhållanden skall vara avgörande för undervisningen. Kyrkan har sina ideal och dem skall den förmedla på bästa tänkbara sätt.

Undervisning i tiden

Att skriftskolan skall förmedla ett evigt budskap innebär enligt Häkkinen naturligtvis inte att den inte skall beakta den tid som den lever i.
– Det måste man göra och det vill vi göra. Och vi gör det bland annat med att i allt högre grad involvera föräldrarna i hela skriftskolprocessen. Vi gör det också genom att vara öppna för samtal om allt som de unga vill diskutera.
På finskt håll har diskussionen om skriftskolundervisningen gått het kring en bok om sexualundervisning avsedd för skriftskolornas hjälpledare. Den innehåller sådant som enligt Häkkinen inte stämmer överens med det kyrkan säger om bland annat äktenskapet och sexuallivet.
– Eftersom två anställda vid kyrkostyrelsen deltog i bokprojektet tolkades det som om vi skulle ha varit medproducent, vilket vi alltså inte var.
– Då jag gick ut med den information uppfattades det som om kyrkostyrelsen drog sig ur projektet. Men det kunde vi ju inte göra eftersom vi aldrig var med, understryker Häkkinen.

Stig Kankkonen



kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34