Kyrkan lyser för ofta med sin frånvaro

Samhälle. Enligt Socialdemokratiska partiets partisekreterare Maarit Feldt-Ranta har kyrkan och hennes parti många gemensamma kontaktytor, men något regelbundet utbyte av åsikter och tankar har man inte. Det kunde vara annorlunda, menar hon. 6.2.2007 kl. 00:00

Enligt Socialdemokratiska partiets partisekreterare Maarit Feldt-Ranta har kyrkan och hennes parti många gemensamma kontaktytor, men något regelbundet utbyte av åsikter och tankar har man inte. Det kunde vara annorlunda, menar hon.


Under den tämligen korta tid, knappt två år, som Maarit Feldt-Ranta varit partisekreterare för Socialdemokratiska partiet, sdp, har hon inte en enda gång i den egenskapen kontaktats av kyrkan.
– Nu när jag tänker på det är det nog lite märkligt, säger Feldt-Ranta.
– Jag blir ju kontaktad av praktiskt taget hela tredje sektorns aktörer, av företrädare för arbetslivet, kulturlivet och så vidare. Men kyrkan har alltså inte mera officiellt varit i kontakt.
Preciseringen ”mera officiellt” kommer sig av att Feldt-Ranta av kyrkoherden i sin egen församling en gång ombads tala i Pojo kyrka.

Personliga kontakter

Trots att de mera officiella kontakterna mellan kyrkan och partiet alltså lyst med sin frånvaro understryker Feldt-Ranta att kontakter i alla fall finns.
– Kontakterna finns på det personliga, individuella planet mellan partimedlemmar och kyrkan. Via de kontakterna förs tankar och idéer från den kyrkliga sektorn in i partiet, förklarar Feldt-Ranta.
Det som enligt Feldt-Ranta kraftigt bidrar till att också de inofficiella, individuella kontakterna kan ha och har betydelse för partiets politiska verksamhet är att det finns många gemensamma kontaktytor mellan kyrkan och partiet.
– Det har vi kunnat konstatera då vi inom partiet reflekterat över bland annat kyrkans ställningstaganden, konstaterar Feldt-Ranta.
– Vi delar till exempel oron över att den ekonomiska tillväxt som Finland som land fått njuta av inte kommit alla finländare till godo. Vi delar oron över att barn och unga far illa. Vi delar oron över vad som händer med naturen.
– Det är helt enkelt fråga om att kyrkan och sdp i hög grad bygger på samma värdegrund.

Diskussion på bred front

Det faktum att kontakterna mellan kyrkan och de politiska aktörerna, i detta fall alltså sdp, inte är vare sig många eller regelbundna ger enligt Feldt-Ranta orsak till en del reflektioner.
– Som jag ser det borde vi i högre grad och på bredare front än vad som sker i dag diskutera frågor som har med samhällsutvecklingen att göra.
– Vi borde ha en öppen växelverkan mellan olika aktörer utan att på förhand slå fast vad som borde uppnås. Redan att utbyta tankar, åsikter och argument är ett värde i sig och en sådan aktivitet ger underlag för det fortsatta arbetet.
– För att inte tala om att en sådan växelverkan ger aktörerna större förståelse för varandra, tillägger Feldt-Ranta.

Grundvillkor

Det är utgående från dessa tankar som partisekreterare Maarit Feldt-Ranta efterlyser ett större informationsutbyte mellan bland annat kyrkan och de politiska aktörerna. Men på vissa grundvillkor.
– Man bör komma ihåg och respektera att de olika aktörerna har olika uppgifter och olika ”tomter”.
– Aktörerna skall alltså inte gå in på varandras tomter och försöka diktera hur den andra skall tänka och handla. Det skall vara fråga om växelverkan.
Samma regel skall enligt Feldt-Ranta också gälla i motsatt riktning, alltså då ett parti engagerar sig i kyrkliga sammanhang.
– Inte skall personer som ställer upp på en socialdemokratisk lista heller bedriva socialdemokratiskt partipolitiska intressen i kyrkan. Avsikten med en partilista är ingen annan än att samla personer som har samma värdegrund för arbete i församlingarna på de villkor som gäller för församlingsarbetet, understryker Feldt-Ranta.
– Det varken är eller kan vara fråga om att de olika aktörerna skulle ersätta varandra på något sätt. De politiska partierna och politikerna har sina uppdrag och kyrkan har sitt uppdrag. Men det innebär samtidigt att det behövs samarbete för att helheten skall bli bra.

Aktörer i marginalen

Feldt-Ranta påminner om att samarbetet mellan kyrkan och de politiska partierna åtminstone delvis är ett samarbete mellan aktörer i marginalen.
– På frågan huruvida kyrkan står i marginalen när det gäller förhållandet till de politiska beslutsfattarna måste man nog svara ja.
– Samtidigt är det också så att de politiska partierna och beslutsfattarna är i marginalen när det gäller medborgarna.
Enligt Feldt-Ranta skulle det därför för bägge aktörerna gälla att uppdatera sina aktiviteter, göra dem synliga och föra dem så nära människorna att de börjar betyda något.
En förklaring till att kyrkan har varit och är minst sagt försiktig och sparsam med sina kontakter till de samhällspolitiska aktörerna kan vara en oro för att bli missuppfattad och sedd som påträngande. Den faran anser Feldt-Ranta vara obefogad.
– Alla andra som har tankar och idéer om hur samhället kunde utvecklas positivt tar kontakt. En del för att informera om hur de ser på olika saker och andra för att direkt påverka beslutsfattarna i konkreta frågor.
– Som beslutsfattare agerar man inte i ett tomrum och därför är man också beroende av information, understryker Feldt-Ranta.
– Det är på basis av allt det som händer omkring en och på basis av den information man skaffar sig eller får som besluten sedan fattas.
From förhoppning
– Personligen är jag kunskapshungrig och -törstig på alla sätt och därför hoppas jag att kyrkan skall aktivera sig och använda de möjligheter som de har att aktivt vara med och påverka samhällsutvecklingen.
– Jag ser verkligen fram emot en större växelverkan mellan kyrkan och de politiska aktörerna, säger Maarit Feldt-Ranta.

Stig Kankkonen



sexuella minoriteter. Den sex år långa processen efter en tweet mot pride avslutades med lindriga dagsböter. 26.3.2026 kl. 09:21

NÄRPES. – Vi var flera som sa att det är bra att det kommer friska ögon utifrån som påminner oss om allt gott och bra vi har här i församlingen, konstataterade kyrkoherde Tom Ingvesgård. 25.3.2026 kl. 11:27

Kolumn. ”En liten, söt flicka som du borde inte ha sådana där bilringar om magen”, sa min härliga släkting åt mig i bastun när jag var kanske tio år. Ett bra exempel på hur vuxna tar sig rätt att kommentera barns kroppar vitt och brett. Släktingen är död sedan länge, men jag minns förstås för alltid hennes ord. 24.3.2026 kl. 15:31

DÖDEN. Heidi Skaag-Isaksson har gått en kurs i att vara medmänniska vid livets slut. – På något sätt har kursen gett mig större trygghet inför döden, säger hon. 20.3.2026 kl. 16:11

JAKOBSTADS SVENSKA FÖRSAMLING. Den 17 maj blir det kyrkoherdeval i Jakobstad församling. Församlingsmedlemmarna får säga sitt vid valurnorna. 18.3.2026 kl. 15:08

LUTHERSK FRIKYRKA. Han är 34 år och leder från i höst den växande, lilla Lutherska kyrkan i Norge och på Island. 20.3.2026 kl. 08:51

Personligt. När han var ung var Johannes Westö fotbollsspelare. Som nittonåring visste han att den person han var ägnad att bli inte fanns i fotbollsvärlden. Idag är han präst och skriver musik. – Bara tanken att en människa som Jesus existerat gjorde något med mig när jag behövde det som mest. 18.3.2026 kl. 13:40

MEDLEMMAR. Dopsiffrorna i 24 församlingar var år 2025 högre än året innan och kurvan för dem som lämnar kyrkan planar ut. Det är ljuspunkter. Men i stort tappar den evangelisk-lutherska kyrkan, liksom också svenska Borgå stift, fortfarande många medlemmar i statistiken. 17.3.2026 kl. 19:00

IRAN. USA och Israel angriper olika mål i Iran. Men för många i landet är det ett önskvärt krig. Ayatollahregimen har fört så mycket förtryck med sig att de vill se den falla. Pingstpastorn och politikern Mohammad Modaber i Helsingfors drömmer ofta. Då är han nästan alltid i sitt hemland Iran. 16.3.2026 kl. 20:00

Övergrepp. Sexuella övergrepp är vanligare än vad många tror, och även barn drabbas. Jenny Björkström ägnar sitt arbetsliv åt att ge offren rättvisa, tidigare som polis, nu som psykolog. – Det finns något i mig som vill se till de som är mest utsatta, säger hon. 16.3.2026 kl. 11:15

SAMARBETSPROBLEM. En färsk utredning ligger hos domkapitlen i Borgå och Esbo stift. Församlingsdelningen för 26 år sedan har långa spår. 6.3.2026 kl. 21:59

val. Kyrkoherdetjänsten i Sibbo svenska församling har inom utsatt tid sökts av två kandidater. 6.3.2026 kl. 13:20

tro. Finlandiaprisvinnaren Sirpa Kähkönen växte upp med ett kristet och socialistiskt arv att offra sig för att göra världen bättre för sin nästa. Men på sin tid belönades det inte. 5.3.2026 kl. 19:00

Bok. De här kommentarerna från sina elever har fått Krister Lillas att börja skriva fantasyböcker med Amanda Öhberg Dias som illustratör. De vill väcka läslusten genom fantasivärld. 4.3.2026 kl. 20:08

LEGO. Utanför kyrkan går ett fotgängarstråk, och där, vid fönstret, knäböjer barnen och kikar in. Här finns staden Grankulla – men i lego! ”Det är byggt av någon konstnär”, går ryktet bland barnen. Men byggare är prästen, forskaren och legofantasten Kari Kuula. 4.3.2026 kl. 19:41

sexuella minoriteter. Den sex år långa processen efter en tweet mot pride avslutades med lindriga dagsböter. 26.3.2026 kl. 09:21

NÄRPES. – Vi var flera som sa att det är bra att det kommer friska ögon utifrån som påminner oss om allt gott och bra vi har här i församlingen, konstataterade kyrkoherde Tom Ingvesgård. 25.3.2026 kl. 11:27

Kolumn. ”En liten, söt flicka som du borde inte ha sådana där bilringar om magen”, sa min härliga släkting åt mig i bastun när jag var kanske tio år. Ett bra exempel på hur vuxna tar sig rätt att kommentera barns kroppar vitt och brett. Släktingen är död sedan länge, men jag minns förstås för alltid hennes ord. 24.3.2026 kl. 15:31

DÖDEN. Heidi Skaag-Isaksson har gått en kurs i att vara medmänniska vid livets slut. – På något sätt har kursen gett mig större trygghet inför döden, säger hon. 20.3.2026 kl. 16:11

JAKOBSTADS SVENSKA FÖRSAMLING. Den 17 maj blir det kyrkoherdeval i Jakobstad församling. Församlingsmedlemmarna får säga sitt vid valurnorna. 18.3.2026 kl. 15:08