Biskoparnas pingsthälsning

Kyrka. Den evangelisk-lutherska kyrkans biskopar har skrivit en pingsthälsning till kyrkans medlemmar.
28.5.2007 kl. 00:00
 
Foto: Malena Holmström

Under pingsthelgen firar vi tillsammans med alla kristna den heliga Andens utgjutande. Pingsten är kyrkans födelsedag. Den har ett viktigt budskap till oss.

Som kristna är vi i allt beroende av den heliga Anden. Anden är den treenige Gudens levande person, som talar till oss i den heliga Bibeln. Vi tillber honom tillsammans med Fadern och Sonen. Anden vädjar för oss till Fadern också då vi inte själva kan eller orkar göra det (Rom. 8:26). Utan Anden skulle det inte finnas någon frälsande tro, ingen tjänande kärlek och ingen kristen kyrka. Kyrkans ödmjuka bön ”sänd oss din heliga Ande” är kyrkans bön från hjärtat alltid och överallt.

Pingstens Ande är glädjens och frimodighetens Ande. Genom den heliga Anden kommer Guds godhet och Kristi kärlek till oss. Den heliga Anden är Levandegöraren, som väcker hos oss en längtan efter det andliga, föder tron och för oss till Kristus. Enligt sitt namn är Anden också Helgaren, som gör syndiga människor heliga. Som Sanningens Ande undervisar Anden oss att lyssna till Guds ord, förstå det och hålla oss till det. I lidande och sorg kommer Anden till oss som Tröstaren. I trångmål och förföljelse är Anden vår Försvarare.

Den Ande som utgöts på pingstdagen gav apostlarna frimodighet att ”stiga fram” och förkunna det goda budskapet på alla språk och till alla folk. Den heliga Anden förenade de kristna och förde dem in i Ordet och sakramenten. Efter att ha fått Andens gåva deltog de kristna troget i ”apostlarnas undervisning och den inbördes hjälpen, i brödbrytandet och bönerna” (Apg. 2:42).

Även i dag utrustar den heliga Anden sin kyrka med många olika nådegåvor eller karismer. Kyrkan är som en ”mor, som med Guds ord föder varje kristen och bär henne” (Stora katekesen). I dopet föder Anden oss på nytt och förenar oss med Kristus. I nattvarden stärker Anden vår tro. Därför är den kyrka som förkunnar evangeliet och förvaltar sakramenten en karismatisk gemenskap.

Den heliga Andens verk syns mitt i livet. Andens frukter är ”kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning” (Gal. 5:22). Apostelns Paulus påminde särskilt om den nådegåva som är störst, men som ofta underskattas som vardaglig: ”Störst av dem är kärleken” (1 Kor. 13:13).

Med det karismatiska avses också kristen tro av upplevelsekaraktär. Till en sådan tro hör t.ex. gåvan att bota, andliga rörelser, profeterande och tungotal. Kristen tro av det här slaget är en del av församlingarnas liv.

Till de upplevelser som Anden föder kan också höra människans egna strävanden. Paulus blev i Korint tvungen att styra känslornas fria rörelser i riktning mot en sund andlighet. En karismatisk andlighet som delar församlingsmedlemmarna, föder oordning och ringaktar vardagliga nådegåvor bygger inte upp kyrkan. I rätt bruk bygger nådegåvorna upp frimodigheten och fördjupar den tro som är rotad i Kristus.

Kyrkans tro och den enskilda kristnas erfarenhet behöver varandra och stöder varandra. Utan upplevelser förlorar tron sin inspiration och riskerar att förtvina. Utan en ”sund lära” (2 Tim. 4:3) lösgör sig upplevelserna från kyrkans gemensamma tro och löper risken att glida ut i en felaktig individualism. I kyrkan måste allt utforskas och prövas i Guds heliga ords ljus.

Paulus ville att församlingen skulle vara medveten om Andens alla gåvor. Ändå uppmanade han den att söka de allra värdefullaste nådegåvorna till församlingens uppbyggelse. Därför gläds vi över nådegåvor, som gör bönen levande, stärker enheten och föder en ödmjuk tillbedjan som ett svar på Guds kärlek. Allt detta ”åstadkommer en och samma Ande genom att fördela sina gåvor på var och en som den själv vill” ( 1 Kor. 12:11).

Genom Ordet och sakramenten föder den heliga Anden glädje, frid och kärlek. Anden gör oss delaktiga av Guds nåd.

Under pingsten ber vi att glädjens och frimodighetens Ande skulle välsigna vår kyrka med sina goda gåvor.

Kom, heliga Ande,
sänd oss en strimma
av det himmelska ljuset.

Kom, de fattigas fader.
Kom, goda gåvors givare.
Kom, hjärtats ljus och tröstare,
själens ljuva gäst och värme.

I arbetet är du vilan,
i hettan är du svalkan,
och i sorgen är du trösten.

Du underbara ljus,
fyll dina trognas hjärtan.
Heliga Ande, du kan förvandla oss.

Kom och rena det smutsiga,
vattna det torra,
hela det sårade.
Bryt det som är hårt
och värm det som är kallt.
Sök upp dem som gått vilse.

Ge dina heliga gåvor
till dem som litar på dig.
Styrk vår tro,
ge oss ett saligt slut
och en evig glädje.



Den evangelisk-lutherska kyrkans biskopar

Jukka Paarma
Eero Huovinen
Wille Riekkinen
Juha Pihkala
Samuel Salmi
Mikko Heikka
Simo Peura
Kari Mäkinen
Gustav Björkstrand

KT



kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34