Kristen

Sofia Torvalds. Vi mänskor ser ut på olika sätt. En del av oss är kvinnor, andra män. En del av oss gillar böcker, andra föredrar Formel 1-tävlingar. En del tycker om bulle. Andra äter helst ost.
Så finns det kristna, och så finns det sådana som inte är det. Hur ska man skilja dem åt?
22.5.2007 kl. 00:00

Vi mänskor ser ut på olika sätt. En del av oss är kvinnor, andra män. En del av oss gillar böcker, andra föredrar Formel 1-tävlingar. En del tycker om bulle. Andra äter helst ost.Så finns det kristna, och så finns det sådana som inte är det. Hur ska man skilja dem åt?

En del av mig är helt allergisk mot den här diskussionen. Jag vill inte gå med på att den här vara kristen-grejen skulle kräva yttre definitioner. Jag vill inte gå med på att man måste se ut på ett visst sätt eller bete sig på ett visst sätt om man är kristen.

Som någon sa i kafferummet: röd lemonad och grisar är åtminstone inte synd, för det har de på Evangeliföreningens sommarfester.

Vad annat skulle vara kristet, förutom lemonad och grisar? Att vara glad och kärleksfull, till exempel. Den definitionen är också lite jobbig. Visst tycker jag att kristna skall vara glada, men tänk nu om man råkar vara depressivt lagd. Det finns en story om nån dyster pastor som blev anklagad för att vara sur och ledsen och påmind om att man som kristen borde visa glädje. Han påpekade att han hade en ”inre glädje”. Synd bara att andra inte visste något om den.

Jag har också tänkt att det är ganska lätt att gå omkring och tänka anklagande tankar om kristna som man tycker inte är tillräckligt kärleksfulla. Själv har lätt att tycka om folk, och jag förlåter snabbt. Jag antar att jag skulle vara benägen att tycka om mina medmänskor även om jag inte var kristen. Vem är jag att döma någon som inte har en social natur? (Och vad är då egentligen ”kärlek”?)

En kompis sa att man som kristen borde visa en viss ”fasthet”. Det går jag med på: fasthet är bra. Att byta åsikter som tröjor passar sig inte, hur ska andra då kunna lita på en?
Fasthet alltså. Och sedan det viktigaste: att man tror, och att man böjer knä ibland.

Sofia Torvalds



kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34