Kan kyrkan komma ut ur återvändsgränden?

Teologi. Biskop Eero Huovinen kommenterar kvinnoprästdebatten genom påpeka att kyrkan står inför en ny typ av toleransutmaning. Kan kyrkan tillåta sådant som avviker från dess huvudlinje? Huovinen försöker peka på en väg ut ur konflikterna. 11.4.2007 kl. 00:00

Biskop Eero Huovinen kommenterar kvinnoprästdebatten genom påpeka att kyrkan står inför en ny typ av toleransutmaning. Kan kyrkan tillåta sådant som avviker från dess huvudlinje? Huovinen försöker peka på en väg ut ur konflikterna.

 
Helsingfors biskop Eero Huovinen frågar sig om kyrkan kan tillåta sådant som avviker från dess huvudlinje.

Kyrkans officiella linje i kvinnoprästfrågan är tydlig - prästämbetet är öppet för bägge könen och varje präst har förbundit sig till att följa kyrkans lag och ordning, skriver Helsingfors stifts biskop Eero Huovinen i ett inlägg i Helsingin Sanomat på långfredagen.

Huovinen fortsätter med att lyfta fram att det nu ändå tycks vara så att en del individers religiösa övertygelse går före kyrkans gemensamma tro.

"Katolska, ortodoxa och lutherska präster kan be tillsammans men några kvinnoprästmotståndare kan inte ens vara närvarande när en kvinnlig präst sköter sin tjänst. Det är naturligt att en sådan demonstration upplevs diskriminerande", skriver Huovinen.

Efter en utläggning om biskopsmötets rapport från september 2006 och regeringens proposition från 1993 poängterar Huovinen att präster ändå inte helt och hållet kan förnekas möjligheten att åberopa sin övertygelse. Han tycker också att möjligheten till att arrangera arbetsturer inom församlingar inte heller bör uteslutas.

"Konfliktsituationer skall lösas fall för fall, i första hand på arbetsplatsen och i sista hand i rätten"
, skriver Huovinen och säger samtidigt att jämkning är det första alternativet.

Huovinen frågar sig om vi kunde nå enhet inom kyrkan genom att handla på följande sätt:

"Utgångspunkten är att gudstjänster förrättas gemensamt i de lokala församlingarna. Om församlingarnas kyrkoråd, kyrkoherden och prästerna tillsammans går med på det, kan de i undantagsfall arrangera arbetsturer. Alla präster vigs till ämbetet i gemensamma mässor."


Om väckelserörelserna skriver Huovinen att de själva får avgöra hur de handlar i praktiska situationer.  Han gör klart att han vill att de förblir inom kyrkan och lyfter fram att biskoparna stöder deras verksamhet och förkunnelse om kyrkans egentliga budskap, det vill säga om Jesu död och uppståndelse.


Biskopsmötet gav i september 2006 en rapport i vilken det framgick att fördelning av arbetsuppgifter på  av kön "kan" leda till indirekt diskriminering. I beredningen av ärendet röstades den avvikande formuleringen fördelning av arbetsuppgifterna på basen av kön "är" diskriminering ner.

Den mildare formuleringen har sin grund i en tolkning av grundlagen.



kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34