Kära vänner i Finland, vi vill för er berätta ett litet exempel på det våld, som den kristna minoriteten i Irak just nu är utsatt för.
Det har lett till att tiotusentals kristna har lämnat landet. För fem år sedan samlades över tvåhundra kristna till mässa varje söndag i vår katolska hemkyrka i Bagdad. I dag är det mellan fem och tio deltagare. Vad är det som har hänt? Kanske berättelsen om vår familj ger svaret.Vår tvååriga dotter Mina lekte för några månader sedan på vår gård i centrala Bagdad. Genom ett fönster hörde vi plötsligt hur hon började gråta och när vi kom utspringande såg vi henne kastas in i en bil som snabbt försvann från platsen. Vi visste att det var onödigt att kontakta polisen eftersom den ofta är inblandad i liknande kidnappningar och inte kommer att göra någonting. I stället samlades vi i vårt vardagsrum och började be. Telefonsamtalet vi hade väntat på kom tre timmar senare. Budskapet var klart: Betala 15 000 US dollar inom tre dagar om ni vill se er flicka i livet igen.
Vad skulle vi göra? Vi sålde vår bil och alla våra värdesaker och lånade så mycket vi kunde av våra släktingar. Nätterna Mina var borta var fruktansvärda. Ingen av oss i familjen kunde sova. Den tredje dagen kom beskedet om var pengarna skulle lämnas. Vi gjorde precis som vi blev tillsagda och en timme senare fick vi adressen till en park där en chockad Mina satt gråtande.
Allt detta gjordes mot oss för att vi är kristna och regelbundet besökte den katolska kyrkan i centrala Bagdad. Vi kristna är helt försvarslösa inför allt våld. Kaoset i Irak har lett till att hundratals banditgäng rånar familjer och kidnappar barn från kristna familjer.
Några nätter senare lämnade vi allt bakom oss och flydde till Turkiet och nu bor vi i en källare i Istanbul. Vi har ansökt om att få komma som flyktingar till tre olika länder, men har fått avslag på alla ansökningar. Det verkar som om ingen ville ha oss och ingen bryr sig om oss. Vi har fått hjälp endast från Finland och det är vi tacksamma för eftersom våra pengar inte räcker till både hyra och mat.
Nu skall vi fira vår Frälsares stora uppståndelsefest tillsammans med över tvåtusen kristna flyktingar från Irak här i Istanbul. Vi tror inte att det någonsin blir möjligt att återvända till vårt hemland Irak. Det livet ligger bakom oss för alltid. Vad som ligger framför oss vet bara Gud. Men just det är vår tröst att Han vet och känner vår framtid. Vi sänder hälsningar till er i Finland i den uppståndne Frälsarens namn.
Istanbul den 23 februari 2007,
Farid och Rita Mazhoud
Två-åriga Mina var kidnapparnas offer i tre dygn. Hon kan fortfarande inte somna om lampan är släckt och har inte sagt ett ord om vad som hände under de tre dagarna.
Kristna irakier flyr undan det upptrappade våldet och förföljelserna i sitt hemland. Många kommer från gamla samfund, som verkat i landet i hundratals år och mera. De har sökt sig bl.a. till Jordanien och Turkiet, varifrån veckans brev kommer. Martyrkyrkans Vänner, som förmedlat brevet till Kyrkpressen, inledde i november ett hjälpprogram för de kristna flyktingarna från Irak. Hjälpen ges i form av medicinsk vård, mat, kläder samt juridisk och ekonomisk hjälp till änkor med barn.
KP publicerar under fastetiden brev från kristna i olika länder där de kristna utsätts för hot och får lida för sin tros skull. Det första brevet kom från Kuba och ingick 22.2.
