Oro för TF:s framtid

Samhälle. Teologiska fakulteten och Humanistiska fakulteten vid Åbo Akademi kunde slås samman till en fakultet. Det är ett av de förslag en arbetsgrupp vid akademin kommit med. Från arbetsgruppens sida betonas att det är ett förslag. Från TF:s sida är det tummen ner för förslaget. 16.2.2007 kl. 00:00

Teologiska fakulteten och Humanistiska fakulteten vid Åbo Akademi kunde slås samman till en fakultet. Det är ett av de förslag en arbetsgrupp vid akademin kommit med. Från arbetsgruppens sida betonas att det är ett förslag. Från TF:s sida är det tummen ner för förslaget.

 Den strategiarbetsgrupp som rektorn för Åbo Akademi, Jorma Mattinen, tillsatte i fjol har presenterat sin första rapport.
– Arbetsgruppen har fokuserat på konkreta åtgärder som ytterligare skulle stärka Åbo Akademis ställning som ett kvalitativt högtstående universitet, betonar akademins personalchef Margita Vainio, som fungerat som arbetsgruppens sekreterare.
– Vi har – trots allt – klarat oss bra och gör det fortfarande, och eftersom vi vill klara oss bra också i framtiden är det viktigt att planera för kommande utmaningar.

Nya utmaningar

Arbetet har enligt Vainio gjorts med beaktande av de stora samhälleliga förändringarna och de krav som de ställer på akademin, forskningen och undervisningen.
– Alla torde vara överens om att vi inte kan möta de nya utmaningar som ÅA står inför utan att strukturerna och verksamheten ses över.
– Oberoende av hur man ställer sig till exempel till produktivitetskraven så finns de, och vi måste leva med dem. Det innebär att vi måste se över strukturer och verksamheter.
Vainio understryker att den aktuella rapporten är ett diskussionsunderlag och ett första genomarbetat inlägg i den process som skall leda fram till en uppdatering av Åbo Akademis helhetsstrategi med sikte på åren 2007-2011.
En helhet av de konkreta förslagen är att fakulteternas antal minskas till fyra genom att bland annat slå samman Teologiska och Humanistiska fakulteten.

Tummen ner

Professor Ingvar Dahlbacka, dekanus för teologiska fakulteten, sätter tummen ner för en sammanslagning med humanistiska fakulteten.
– Det man kan konstatera är att den föreslagna sammanslagningen, i motsats till alla andra sammanslagningar, inte motiveras vare sig innehållsligt, ekonomiskt eller på annat sätt, konstaterar Dahlbacka.
– Jag finner det också snällt sagt märkligt att teologin inte nämns bland de ämnen som enligt arbetsgruppen är kulturbärande.
– De ämnen som nämns är svenska, etnologi, filosofi, folkloristik, historia, konstvetenskap, litteraturvetenskap, musikvetenskap och religionsvetenskap. Anser arbetsgruppen verkligen att teologin inte är kulturbärande? undrar Dahlbacka.

Profil och identitet

Det som enligt Dahlbacka skulle hända om förslaget i planen förverkligades är att fakulteten skulle förvandlas till en liten, tämligen betydelselös enhet vid humanistiska fakulteten.
– Fakultetens profil och identitet försvinner, understryker Dahlbacka.
– Det är svårt att tro att detta inte skulle ha konsekvenser för dem som vi finns till för, nämligen kyrkan och då huvudsakligen Borgå stift, för skolorna och deras behov av religionslärare och i allt högsta grad också för andra avnämare som har behov av svenskspråkiga teologer.
– Förmodligen skulle också mycket av det goda samarbete som fakulteten idag har med andra teologiska fakulteter framför allt i vårt eget land och i Norden raseras.

Målen har nåtts

Till allt detta kommer enligt Dahlbacka att teologiska fakulteten levt upp till de mål som ställts upp för den.
– Jag tycker inte att man skall slå sönder något som visat sig fungera.
– Nu gäller det att söka motiverade samarbetslösningar och den vägen uppnå ännu bättre resultat och ännu effektivare strukturer, säger Dahlbacka.
– I det arbetet vill Teologiska fakulteten gärna vara med, men vi vill inte bli påtvingade lösningar som bevisligen skulle försämravåra verksamhetsmöjligheter.

Stig Kankkonen



Mest läst

    heliga platser. I en avförtrollad värld, en värld där människan är allestädes närvarande, spanar vi efter glimtar av helighet. Mikael Kurkiala vill klä glimtarna i ett språk där vi verkligen kan mötas. – Så fort vi har definierat något har vi låst in det. När vi gör det så dödar vi det. 23.10.2023 kl. 10:05

    webbplats. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har förnyat sina webbplatser, evl.fi och evl.fi/plus. 19.10.2023 kl. 17:44

    OVAN I KYRKAN. Du brukar kanske inte ”gå i kyrkan” men den är din, och du får gå in i den när som helst. 17.10.2023 kl. 16:26

    HEMLÖSHET. I oktober ordnas De bostadslösas natt. Det räcker inte enligt diakoniarbetare Henrika Lemberg, diakoniarbetare i Borgå. 12.10.2023 kl. 13:36

    Herdeval. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström har sökt kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Domkapitlet placerar af Hällström i första förslagsrum. Valet hålls den 10 december. 13.10.2023 kl. 15:23

    andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00

    SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00

    LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

    Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

    kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

    den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

    FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34

    film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05

    KVINNA OCH PRÄST. På andra försöket lyckades församlingsrådet i Karleby svenska församling enas om ett utlåtande till domkapitlet i Borgå stift gällande Annica Smeds förordnande som församlingspastor till församlingen. Nu föreslår man att förordnandet blir tidsbestämt till två år och beslutet kom efter omröstning där rösterna föll 9-3. 6.10.2023 kl. 10:25

    jakobstad. Annika Holm hade glömt hur man gör då man stillar sig. I dag är hennes vardag lika stressig som förr, men hon har hittat små stunder av andakt. 22.9.2023 kl. 10:35

    KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

    KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

    MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

    Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

    relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

    Mest läst