Kravlöst från pärm till pärm

Teologi. Elisabeth Stubb läser Bibeln morgon och kväll. Ibland hittar hon saker som är jobbiga, men hon hakar inte upp sig på dem. 13.2.2007 kl. 00:00

Elisabeth Stubb läser Bibeln morgon och kväll. Ibland hittar hon saker som är jobbiga, men hon hakar inte upp sig på dem.



Elisabeth Stubb börjar varje morgon och avslutar varje kväll med att läsa Bibeln. Varje gång hon öppnar boken läser hon från en mellanrubrik till den nästa, det vill säga ungefär ett halvt kapitel. Då hon kom igenom hela boken första gången började hon från början, och nu befinner hon sig på slutet (Apostlagärningarna) av sitt andra bibelläsningsvarv.
Hur blev det så?
– Jag visste att jag ville läsa hela Bibeln och ville få de stora linjerna genom att se hur den är uppbyggd. Det föll sig naturligt att läsa den från början till slut.
Elisabeth Stubb är historiker, hon arbetar som bäst på en doktorsavhandling om Leo Mechelin. Men när hon läser Bibeln lämnar hon den historiska analysen på hyllan.
– Jag läser texten rakt upp och ner. Ibland är jag mer inspirerad, ibland mindre. Jag gör inga medvetna historiska analyser. Delvis är det en sorts lättja, men samtidigt upplever jag det som ett sätt att inte från början begränsa hur texten skall uppfattas. Det här i kontrast till om jag utgick från att läsa Bibeln enbart ur ett historiskt, kritiskt, bokstavligt eller annat perspektiv.
En idébank
Som de flesta bibelläsare råkar Elisabeth ut för ställen hon inte förstår.
– Men då går jag bara vidare. Jag tänker att jag ju kommer att läsa texten fler gånger, kanske förstår jag den bättre nästa gång. Och jag har faktiskt märkt att jag nu på andra varvet inte fastnar lika ofta som på det första.
Hon har inte heller lagt ner så mycket tid på att grubbla över exakt vad bibelläsandet ger henne. Hela processen får gärna vara kravlös.
– Jag tänker att det som fastnar, det fastnar. Bibeltexterna blir som en sorts idébank.
Hennes favoritbibelställe är detsamma som många andras: Kärlekens lov i första Korinthierbrevets trettonde kapitel.
– Om somrarna har jag arbetat som kyrkvaktmästare och hört Kärlekens lov många gånger. Texten har gjort intryck på mig.
Närmare Gud
Elisabeth Stubb säger att hon inte är den som har bibelställen på lager och genast kan slå upp och hitta rätt. Hon bläddrar inte, hon läser metodiskt.
– Jag kräver inte att jag varje dag skall hitta något ställe som jag kan bära med mig hela dagen. Men det beror också på hur mottaglig jag just den dagen råkar vara för det som står i texten. I princip tror jag att det alltid går att hitta något tankeväckande i det man läser.
Varför borde man då läsa Bibeln?
– Jag kan ju bara svara för mig själv. För att komma närmare Gud, för att kanske bli medveten om hurudan jag själv är. Ibland kan jag upptäcka att det faktiskt sker en långsam förändring, till exempel att jag vill andra mänskor väl och inte är avundsjuk.
Elisabeth läser Bibel 2000.
– Jag tycker inte att det är så stor skillnad vilken översättning man läser, de är ju ändå översättningar allihopa. Jag tänker att om det är något viktigt Gud vill säga mig kommer det nog fram ändå.
Finns det då någon biblisk person som känns särskilt nära, undrar jag. Job? Paulus? Petrus?
– Jesus, svarar hon, förvånad över frågan, och skrattar gott.

Sofia Torvalds



kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34