Kyrkan är en naturlig del av den finländska identiteten och därmed är kyrkan ett viktigt element också i det politiska livet. Det anser centerns partiordförande, statsminister Matti Vanhanen.
Centerpartiets ordförande, statsminister Matti Vanhanen, ser ingen anledning att ändra på något i det rådande förhållandet mellan kyrkan och staten.
Grunden för det goda förhållandet är enligt Vanhanen att den absoluta majoriteten av befolkningen samtidigt är medborgare i staten Finland och i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.
– Kyrkan är därmed en naturlig, central del av den finländska identiteten, understryker Vanhanen.
Problemfritt förhållande
– Jag ser inga som helst problem i förhållandet mellan kyrkan och staten. Därför borde man inte heller på något sätt försöka ändra på den nuvarande situationen. Försöker man det tror jag att det uppstår problem.
– Erfarenheter från andra länder visar att det är just så. Och ser vi vad som hänt hos oss kan vi konstatera samma sak. Jag tänker bland annat på försöken att rensa ut en del andliga element ur skollivet.
Vanhanen anser att det i Finland är helt naturligt med religiösa inslag i skolan och att det är naturligt att riksdagsarbetet inleds och avslutas med gudstjänst. Så skall det vara.
– Jag kan inte förstå att man skulle göra problem av sådana saker. Det är ju fråga om viktiga element i vår identitet och i vår kultur, säger Vanhanen.
Vänner i nöden
Som konkreta exempel på det fungerande förhållandet nämner statsminister Vanhanen samarbetet efter två katastrofer: tsunamin och bussolyckan i Konginkangas. I bägge fallen visade det sig oproblematiskt att ordna en del av eftervården tillsammans.
– Efter ett samtal med ärkebiskop Jukka Paarma kunde jubileumsgudstjänsten med anledning av att kyrkan i Finland firade 850-årsjubileum omformas så att den samtidigt också blev en gudstjänst för tsunamioffren och deras anhöriga i vilken representanter för statsmakten deltog.
– Då kände jag starkt hur bra det är att staten och kyrkan har ett så naturligt och fungerande förhållande som de har.
– Jag tror också att alla inser hur egendomligt och konstgjort det hade varit om kyrkan och statsmakten inte tillsammans utan på var sitt håll ordnat tillfällen med anledning av det skedda, konstaterar Vanhanen.
Det är enligt Vanhanen ett konkret exempel på hur naturligt och självklart förhållandet mellan kyrkan och staten är i vårt land. Det samma gällde efter den tragiska bussolyckan i Konginkangas. Också då kunde staten och kyrkan på ett naturligt sätt uppträda tillsammans.
Rör inte systemet
På en direkt fråga om det finns några problem i förhållandet mellan staten och evangelisk-lutherska kyrkan i Finland svarar statsminister Vanhanen utan ett ögonblicks tvekan nej.
– Det finns ingen som helst orsak att röra det förhållandet.
– Förhållandet mellan kyrkan och staten har funnit sin fåra och i dag kan man säga att förhållandet till alla delar är en rikedom för finländarna och för medborgarsamhället, understryker Vanhanen.
Också kontakterna mellan kyrkan och partiet anser Vanhanen vara i ordning. Speciellt många är det enligt honom inte och inte heller är de regelbundna.
– Då något sådant som kräver kontakter, informations- eller tankeutbyte finns det kanaler, och de är öppna.
Också i det här fallet ser Vanhanen praktiskt taget enbart fördelar med det sätt på vilket informationen mellan den kyrkliga sektorn och den politiska sektorn förmedlas.
– I centerpartiet har vi många kyrkligt aktiva, både präster och lekmän, och via dem hålls partiet informerat om vad som rör sig i kyrkan och hur resonemangen går där, konstaterar Vanhanen.
Kyrkans röst behövs
Detta i kombination med att stora frågor som skulle kräva samtal mellan företrädare för kyrkan är tämligen sällsynta gör enligt Vanhanen att kontakterna mellan politiker och kyrka inte behöver vara vare sig tätare eller mer organiserade.
– En eller ett par större sammanträffanden per valperiod skulle enligt min mening vara lämpligt.
Vanhanen tycker också att kyrkan med fördel kunde presentera sin syn på vilka frågor och prioriteringar den vill lyfta fram i samband med att nya regeringsprogram skrivs efter riksdagsval.
– Kyrkan borde komma med de synpunkterna i mycket god tid före ett riksdagsval, understryker Vanhanen.
– Kommer åsikterna och synpunkterna under en pågående valkampanj är det mycket troligt att de inte bara brukas utan också missbrukas. Och det skulle inte vara bra vare sig för kyrkan eller för politiken. Däremot anser jag att kyrkans röst borde och kunde höras mellan val i värdefrågor som ju är gemensamma för alla medborgare.
Strukturreformen
En aktuell fråga som berör både politiska och kyrkliga beslutsfattare just nu är den kommunala service- och strukturreformen.
– När det gäller strukturerna blir det väl nog så att församlingarna följer den kommunala utvecklingen, men ett större samarbete skulle säkert vara bra, konstaterare Vanhanen.
– Åtminstone på längre sikt har ju kommun- och strukturreformen konsekvenser också för församlingarna och det skulle vara bra att beakta dem i ett så tidigt skede som möjligt.
Vanhanen berättar att han för kyrkans ledning då och då framfört tanken att det kyrkliga medlemskapet inte skulle vara geografiskt bundet till en enda församling.
– Framför allt tänker jag på den stora flyttningsrörelsen inom landet. Det är inte bra om den leder till en försvagad församlingsidentitet endast därför att man byter boningsort, konstaterar Vanhanen.
Men att den här frågan är svårt att lösa säger sig Vanhanen nogsamt ha blivit upplyst om.
