Den gåtfulla klyftan

Ledare. Ledare 5/2007 Sedan 1992 har Stiftelsen för kommunal utveckling (Kunnallisalan kehittämissäätiö) årligen publicerat en barometer som redogör för medborgaropinionerna i olika frågor.
2.2.2007 kl. 00:00

Sedan 1992 har Stiftelsen för kommunal utveckling (Kunnallisalan kehittämissäätiö) årligen publicerat en barometer som redogör för medborgaropinionerna i olika frågor.

Eftersom den senaste barometern alltid innehåller jämförande uppgifter ur tidigare barometrar beskrivs inte endast dagsläget utan pekar också på trender. Detta är intressant och viktigt. Att veta var man finns är bra, men endast trenderna visar vartåt man är på väg.
Det som gör den nyligen publicerade Barometern 2006 speciellt intressant är att den publiceras inför riksdagsvalet. Visserligen är perspektivet kommunalt, men i alla fall. Det finns ingen orsak att tro att människornas värderingar varierar från kommunalplanet till riksplanet. Knappast är heller skillnaderna mellan medborgaropinionerna och kommundirektörernas ställningstaganden i något större utsträckning avvikande från skillnaderna mellan medborgarnas åsikter och ledande politikers och tjänstemäns åsikter.

Mot denna bakgrund ger den senaste barometern partierna, de enskilda kandidaterna och inte minst väljarna mycket att fundera på. Faktum är nämligen att skillnaderna i åsikter och uppfattningar i frågor som kan betecknas som klart värdebaserade är stora. Ofta till och med mycket stora.

Några exempel.
Påståendet att den sociala och ekonomiska ojämlikheten har gått för långt delas helt eller nästan helt av 51 procent av befolkningen men endast av 8 procent av kommundirektörerna. Påståendet att det är bättre att höja kommunalskatten än skära i de kommunala tjänsterna delas helt eller nästan helt av 73 procent av befolkningen men endast av 49 procent av kommundirektörerna. Påståendet att medborgarna skall ha rätt till helt eller nästan avgiftsfri kommunal basservice oberoende av vad det kostar att producera den delas helt eller nästan av 75 procent av befolkningen men av endast 10 procent av kommundirektörerna.
Och så vidare.

Undersökningar och utredningar som har gjorts på riksplanet talar samma språk. Det borde därför inte råda någon större oenighet om att det verkligen finns en klyfta mellan medborgarna och de så kallade makthavarna.
Då undersökningar dessutom visar att det finns starka  åsikts- och värdeband mellan ledande politiker och tjänstemän är bilden ganska klar. Till detta kan fogas att medierna för det mesta återger och därmed stärker maktelitens värderingar och bedömningar.
Medborgarna har alltså sin syn på och uppfattningen om verkligheten och eliten har sin. Och elitens syn som dominerar debatten.

I ärlighetens namn vore det nu dags att erkänna detta liksom det faktum att eliten mer eller mindre struntar i att dess värld är en annan än medborgarnas. Annars skulle väl inte åsiktsskillnaderna vara de samma år efter år efter år. Ofta blir de till och med större från år till år.
Om eliten verkligen skulle ta medborgaropinionerna på allvar skulle vi ha bättre grundtrygghet för alla, jämnare inkomstfördelning, bättre social- och hälsovård, bättre åldringsvård, bättre rusvård …

Det enkla svaret på den ständigt återkommande frågan varifrån pengarna till att det goda skulle tas är enkel: från medborgarna.
Praktiskt taget alla kartläggningar visar nämligen att de absolut flesta av oss är villiga att betala ännu högre skatter om vi vet att skattepengarna går till sådant som gör livet bättre för oss alla.

Eftersom praktiskt taget alla politiker och tjänstemän är hedervärda kvinnor och män är den klyfta gåtfull som uppstår mellan dem och den allmänhet som de borde och säger sig tjäna. Den borde inte finnas, men den finns.
Det är svårt att se någon annan förklaring på det hela än att det är något i det politiska livet som omformar och kanske till och med deformerar synen på verkligheten.

Kanske vore det till fördel både för allmänheten, för politikerna och för tjänstemännen att offra mer tid på att reflektera över den gåtfulla klyftan mellan undersåtar och herrar än att offra så mycket tid på att lyssna till och ge löften som ingen ändå längre tror på.

Stig Kankkonen



LIVSBERÄTTELSE. Gud visar sin storhet i bön då han förvandlar, leder och upprättar. Det säger Saul Mäenpää, delägare i Friends & Burgers. – Jag ber inför arbetsdagen och inför möten. När man praktiserar bön ser man också med tiden Guds svar. Det är mycket som börjar med bön. 14.6.2023 kl. 14:00

LIVSFÖRÄNDRING. Under sin uppväxt och sina konststudier i Serbien fick Ivana Milosavljevic en bild av en avlägsen Gud som bryr sig om och älskar oss, men vars kärlek man måste förtjäna. Kyrkan förstärkte den bilden med sina regler och ritualer. 14.6.2023 kl. 10:00

konfirmand. Ingrid Björklöf blir konfirmerad i Åbo svenska församling i år. – Konfirmandtiden har öppnat min syn på tro, säger hon. 15.6.2023 kl. 19:00

PRÄSTSKJORTA. Svordomarna tystnar på bensinstationskaféet i Karleby och äldre damer i Spanien gör korstecknet. – Att gå klädd i prästskjorta påverkar prästen, men också andra, säger Peter Kankkonen. 13.6.2023 kl. 12:00

KONFIRMANDLÄGER. Hela lägret på en lägergård i Lochteå närmare 200 kilometer bort åkte hem. "Många upplevelser gick nu förlorade", säger kyrkoherde Camilla Svevar. 12.6.2023 kl. 19:00

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28

bibeln. Bibeln som Böckernas bok får en annan dimension sedan Kyrkpressens enkät visar att över hälften av de svarande i dag läser Bibeln digitalt, på webben eller på sin mobil. 20.1.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Tolkning i Metodistkyrkans "högsta domstol" i USA stoppar Åbo metodistförsamlings planer på att lämna samfundet. 17.1.2025 kl. 18:07

kyrkomusik. John L Bell, präst i Church of Scotland, arbetar bland annat för att kyrkomusiken ska förnyas. Han har gett ut många samlingar med sånger och böcker om liturgi och kyrkomusik. Han gästar Helsingfors och Johannes församling den 7–8 februari. 15.1.2025 kl. 12:49

FINLANDSPRIS. Biskop emeritus Gustav Björkstrand har tilldelats Svenska Akademiens Finlandspris för år 2024. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 14.1.2025 kl. 17:17