Gud kan inte släckas

Människa. Elsie Johansson sade upp sig från posten när hon var 54 och blev en av Sveriges mest lästa och folkkära författare.

2.2.2007 kl. 00:00


 

– Jag föddes med en författarsjäl i mig, säger 75-åriga Elsie Johansson, en av Sveriges mest kända författare.
Hennes senaste bok Näckrosträdet, som handlar om Hildur som lever i ett olyckligt äktenskap med en deprimerad och periodvis otrogen man, har tryckts i 600 000 exemplar och legat etta på försäljningslistan för skönlitteratur för vuxna i Sverige.
– Hildur förmår inte överge sin man, och jag kan tänka mig att många moderna människor blir frustrerade på hennes sätt att vara och tycker att hon skulle ha sparkat ut den där karln för länge sedan. Men kärleken är som näckrosträdet, obeskrivbar, seg och uthållig. Under ytan växer det ett sammelsurium av trådar som inte syns på ytan. Det är inte så lätt att klippa av en kärleksbindning.
Bakom sig har Elsie Johansson en klassresa eller kunskapsresa som hon föredrar att kalla det från ett fattigt arbetarhem och yrket som postexpeditör till självständig ordkonstnär. Det dröjde nästan femtio år innan hennes första bok kom ut.
– Jag debuterade vid 48 med dikterna i Brorsan hade en vevgramofon. Författarskapet öppnade sig en helt ny värld för mig. Jag hade ju inte den bakgrunden.

Fattig

lsie Johansson växte upp i ett fattigt arbetarhem i Vendels socken utanför universitetsstaden Uppsala, som ligger 60 kilometer norr om Stockholm. Familjen bodde i en rucklig stuga och hon var mycket ensam och fick rå om sig själv. – Syskonen var utflugna och pappa jobbade på byggen i Uppsala och var bara hemma om helgerna.
Hon började skriva barndikter och rita serier när hon var sju åtta år gammal. Dikterna handlade om naturen, Gud och katten. I skolan samlade lärarinnan dikterna i en liten bok med svarta pärmar. På detta sätt fick hon bekräftelse.
Det fanns ingen annan som skrev eller målade eller sysslade med konstutövning i hennes familj. Hon var ett fundersamt barn.
– Jag var ju lite udda får jag säga. I arbetarhemmen på landet fanns ju i allmänhet inga böcker. Mamma var väldigt glad och stolt över mig. Det var pappa med, men han uttryckte det aldrig, utan det fanns där som en dragning i mungipan.
Efter folkskolan fortsatte Elsie Johansson i realskolan. Många av hennes kamrater studerade vidare i gymnasiet men så långt kunde inte hennes familj sträcka sig.
– Jag kände tydligt när jag gick i läroverket att jag hade ett helt annat liv än mina kamrater.
Någon studentmössa blev det inte för hennes del. Istället blev hon anställd på posten i Uppsala. Med tiden utbildades hon till postexpeditör och utbildare av kassörer.
– Jag slutade skolan när jag var sjutton. Det gällde att göra det bästa av tillvaron.
– Postyrket var inte ett drömyrke, men i förhållande till mitt ursprung var det ett fint yrke och en stor fördel att vara anställd på posten.
– Allt i livet är avsett att lära oss något.

Läs mera om Elsie Johansson i papperstidningen 2/2007.

Helene Holmström



ansvar. Sarah Tiainen är ny koordinator för Ansvarsveckan. – Jag har en liten personlig dröm om att göra Ansvarsveckan och Ekumeniska Rådet lite mer kända på finlandssvenskt håll. 28.9.2021 kl. 18:48

Åbo svenska teater. Markus Riuttu spelar Vanja i pjäsen Morbror Vanja av Anton Tjechov på Åbo Svenska Teater i höst. – Vanja bär på en stor, stor känsla av meningslöshet. 28.9.2021 kl. 18:33

skrivande. "Är detta ordbruk i själva verket bara ett sätt att försöka fånga det ofattbara?" 29.9.2021 kl. 06:00

domkapitlet. – Att kämpa mot en från början missanpassad kyrklig utredning tog mycket arbetstid och energi av alla domkapitel, säger Lars-Eric Henricson. 27.9.2021 kl. 09:38

pris. Seta rf har gett enheten för Kyrkans fostran och familjeärenden sitt pris för saklig information. 24.9.2021 kl. 16:41

HOUTSKÄR. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Houtskärs kapellförsamling i Väståbolands svenska församling har inom utsatt tid sökts av pastor Peter Blumenthal, tf. kaplan i Houtskärs kapellförsamling och av pastor Janette Lagerroos, redaktör vid Kyrkans central för det svenska arbetet. 24.9.2021 kl. 15:58

ÖVERKONSUMTION. Vårt beroende av konsumtion och fossila bränslen kan liknas vid alkoholism, skriver ekoteologen Harry Månsus i sin senaste bok. 17.9.2021 kl. 18:39

VÄNDPUNKT. Lasse Wendelin har alltid varit en presterare med en överfull kalender. Efter en hjärtinfarkt är hans hjärta så dåligt att han inte kan jobba heltid. – Först nu, när min kalender är tom, börjar jag inse hur mycket jag gjort för att få bekräftelse på att jag duger. 16.9.2021 kl. 14:31

KÄMPAGLÖD. Anders Tanne Björkman har genomlevt fler motgångar än de flesta behöver erfara. Han har varit på absoluta botten, tappat hoppet, tron och humorn, men långsamt tagit sig upp till ytan igen. 16.9.2021 kl. 10:00

NYTT LIV. Ända sedan Mikaela Ahola var barn har hon fått höra att hon behöver ett nytt hjärta. Hennes hjärta var var missbildat, ett så kallat enkammarhjärta. 15.9.2021 kl. 17:41

MARTYRKYRKANS VÄNNER. Martyrkyrkans vänner har återupptagit sin verksamhet efter att myndigheterna återbördat pengarna som varit i kvarstad till föreningens konto. Föreningen har redan sänt ut pengar till projekt man understött tidigare. 14.9.2021 kl. 19:20

CREDU. Hon vill att hela personalen ska arbeta tillsammans med att sikta mot stjärnorna för att de ska landa i trätopparna. Kerstin Storvall är rektor för Kredu och Step-utbildningen i Nykarleby. 14.9.2021 kl. 18:53

JOHANNES FÖRSAMLING. – Nu sitter skägget löst! säger Johan Westerlund, Helsingforskyrkoherden som odlade ett coronaskägg för att han ändå bara satt hemma. I oktober bjuder han in till Mikaelidagsfest i Johanneskyrkan och hoppas att kyrkan blir så full som restriktionerna tillåter. 14.9.2021 kl. 18:38

kyrkoherdeval. Biskop Bo-Göran Åstrand, vad gjorde att du bedömde att du behövde ställa in ditt program och åka till Pedersöre? 10.9.2021 kl. 14:28

FÖRSÄLJNING. Lägerholmen Mataskär i Esbo, med alla sina byggnader, har sålts till en privatperson för ett sjusiffrigt belopp. 8.9.2021 kl. 10:15

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00