Äta tillsammans
Bloggen:
Äta tillsammans
Kyrkpressens matserie bjuder på mat för den som vill lyssna och umgås i stället för att prestera i köket. Matskribenterna är Bianca Holmberg och Rolf af Hällström.

Knaprigheten gör smulpajen

21.09.2015 16:14

Den här gången kör vi på en härligt knaprig smulpaj, med inspiration från en Famo som förstod att bryna sina smulor innan hon strödde dem över rabarbern.

Hösten är bagarens bästa tid – nu gäller det att passa på att använda alla färska bär och andra nyskördade härligheter, som smakar bättre ju kortare tid de har varit frusna. I den här pajen har jag använt tre olika sorters bär: krusbär, jordgubbar och blåbär. Bären kan bytas ut mot andra bär eller frukter, eller varför inte rabarber.

Minne från midsommaren

Inspirationen till smulpajen kommer från min barndom och sommardagarna hos Famo i skärgården. Så länge jag kan minnas har hela släkten samlats hemma hos henne varje midsommar för att njuta av havet och sällskapet, samt varje år göra sig skyldig till samma dödssynd, nämligen frosseri.

På midsommardagen är det tradition att äta smulpaj bakad på årets första, späda rabarber. När jag var riktigt liten vågade jag inte smaka på Famos rabarberpaj, så jag åt bara vaniljglass. Tills jag en dag övervann mig själv och vågade smaka på pajen också. Sedan var jag fast. Jag tror att en del av hemligheten bakom Famos goda paj var att hon brynte smulorna, sockret och fettet innan hon strödde dem över bären, precis som i mitt recept här intill. Konsistensen blir så härligt knaprig.

Smulpaj med bär

8 dl blandade bär (jag använde 5 dl krusbär, 1 dl jordgubbar och 2 dl blåbär)
kanel och kardemumma efter behag
3 dl fyrkornsflingor eller andra flingor
2 dl kokosflingor
1 dl farinsocker
100 g smör eller margarin
1 msk vaniljsocker

Bred ut bären på bottnen av en pajform, cirka 28 cm i diameter. Strö över kanel och kardemumma efter behag.

Fräs fettet, fyrkornsflingorna, kokosflingorna, farinsockret och vaniljsockret i en stekpanna. Strö smulorna över bären och grädda i 175° i cirka 30 minuter.

Servera pajen ljummen med vaniljglass, vispgrädde eller vaniljsås.

Bianca Holmberg

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00