Äta tillsammans
Bloggen:
Äta tillsammans
Kyrkpressens matserie bjuder på mat för den som vill lyssna och umgås i stället för att prestera i köket. Matskribenterna är Bianca Holmberg och Rolf af Hällström.

Enklaste surdegsbrödet

04.06.2014 10:25

Ska man börja baka surdegsbröd tycker jag att man ska börja med ett enkelt recept. Med enkelt menar jag att det inte ska vara så många moment i bakandet och gärna så få ingredienser som möjligt. Det som vanligtvis är svårast med surdegsbakandet är att ”få höjd” på brödet, alltså att det lyfter fint i ugnen och inte lägger sig platt utefter bakplåten. Hur löser man det då? Jo, man använder sig av en brödform!

Du kan egentligen använda vilken färg och form du vill på bakformen, men jag köpte ett par formar i ett välsorterat varuhus. Jag hittade en som var glatt på ytan inuti för att brödet lätt ska lossna och så att man slipper smöra formen så mycket. Kanten får gärna vara lite högre så att brödet blir högt och fint.

I det här receptet har jag använt rågsikt som huvudingrediens. Det kan vara lite svårt att få tag på detta mjöl, men du kan faktiskt blanda själv. Du behöver 6 delar vetemjöl och 4 delar fint rågmjöl som du har siktat. Blanda allt väl, sedan har du rågsikt. Alla som har släkt och goda vänner i Sverige som gärna kommer till Finland och hälsar på, kan be dem ta med en påse eller två. Det gör jag varje gång mamma och pappa kommer! Deras väskor blir bara tyngre och tyngre för varje gång. Men jag antar att de blir glada över att få smaka detta enkla surdegsbröd, så det är kanske värt besväret.

Men nu till bakandet!

Starta en surdegsgrund

Dag 1: Blanda 1 msk rågmjöl och 2 msk vatten i en burk. Lägg på locket utan att skruva åt det. Nu får burken stå i två dygn. Rör om emellanåt men skruva inte fast locket.

Dag 3: Tillsätt ytterligare 1 msk rågmjöl och rör runt.

Dag 4: Blanda i 2 msk rågmjöl och 2 msk vatten. Efter en dags väntan ska din surdegsgrund ha börjat bubbla och är färdig att börja baka med.

Ta fram din bubblande surdegsgrund, och lägg två matskedar av den i en bunke. Blanda med 1 dl rågmjöl och 1 dl vatten. Det ska stå över natten eller ca åtta timmar. Glöm inte att täcka bunken men plastfolie eller allra helst ett lock, så sparar du på plast och miljön.

Efter denna viloperiod tar du fram bunken igen och tillsätter 3 dl ljummet vatten, 6 dl rågsikt, 1 dl rågmjöl och 1 tsk salt. Rör ihop allt ordentligt med en träslev. Jag använder genomgående ekologiskt mjöl när jag kan, för smakens och samvetets skull. Saltet är havssalt, även det för smakens skull. Gott salt är avgörande för att det ska bli ett riktigt gott bröd.

På med locket på bunken och låt allt stå och jäsa i 2–3 timmar tills degen blivit dubbelt så stor.

Nu tar du fram din bakform och smörar och mjölar den ordentligt så inte brödet fastnar. Skrapa ur degen ur bunken, ner i brödformen. Strö på rikligt med rågmjöl och lägg en handduk över brödet så det får jäsa ytterligare en timme. Glöm inte att sätta ugnen på 250 grader så att den är ordentligt varm när det är dags att sätta in brödet.

Efter en timmes jäsning placerar du formen på gallret ganska långt ner i ugnen så att det inte blir bränt på ovansidan. Kom ihåg att ha en oöm plåt längst ner i ugnen. I den kan du hälla ca 1 dl vatten så att du får en god ånga i ugnen. Då får brödet en krispig skorpa.

Efter 10 minuter sänker du värmen till 200 grader och låter sedan formen stå inne i ytterligare 40 minuter.
Vänd därefter ur brödet på ett galler och låt svalna. Då har du ett surdegsbröd som smakar fantastiskt och håller sig färskt i flera dagar!

Martin Nord

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00