Saara Henkola och barnen Mayra och Isac tar paus i jobbet med skogsutflykter.

Det är dags att sänka ribban

Borgå.

Många föräldrar sliter just nu med distansjobb och barnen hemma. – Visst har man dåligt samvete, men i mycket försöker jag just nu gå där ribban är lägst, säger Saara Henkola.

22.4.2020 kl. 12:30

Hemma hos Saara Henkola är schemat späckat på vardagarna, och allt jobb görs hemma på grund av coronasituationen. Hon jobbar själv som ungdomsarbetsledare i Borgå svenska domkyrkoförsamling och har två barn som just nu går i hemmaskola, Mayra nio år och Isac tolv år. Varannan vecka bor de hos sin pappa.

– Känslan av att vara en urusel mamma, den är ganska överhängande nu. Och samtidigt är man inte lika produktiv på jobbet. Men jag försöker tänka att det här är övergående och att det helt enkelt är omöjligt att jobba på samma sätt som tidigare.

Barnen jobbar på varsitt håll i huset för att inte störa varandra.

– Man märker nog av en oro hos dem och kort stubin på grund av coronasituationen. Men till hemskolan är de positivt inställda. De tycker att det går snabbare och att det är bra när ingen stör, såsom det kan vara i ett klassrum.

Minutschema

Barnen behöver stöd i sitt skolarbete, var och en på sitt sätt, och Saara själv har bland annat virtuella jobbmöten och gör livesändningar för församlingsmedlemmarna.

– Kreativiteten är långt borta i det här läget, men ändå måste jobbet göras. Man behöver lugn i hjärnan för att tankar från djupet ska komma upp. Sedan ska de också levereras.

Samtidigt ska skoluppgifter lämnas in före en viss tid för att det inte ska bli anmärkningar om ogjorda uppgifter. Men sänkta krav är något familjen satsar på nu.

– Nu är inte tid att högprestera.

– Nu är inte tid att högprestera. En hemuppgift i skolan var att man skulle bygga ett instrument. Vi tog en plastflaska från Lidl och fyllde den med stenar, så hade vi en maracas.

Hon är annars typen som tycker att skoluppgifter ska göras ordentligt.

– Men nu går vi där ribban är lägst. Vi bygger till exempel inte en fågelholk, som en hemuppgift gick ut på, och jag har inte dåligt samvete över huvudtaget.

De veckor barnen bor hos sin pappa jobbar Saara Henkola intensivt.

– Jag gör långa dagar och kompenserar på det viset. Men när hinner man med sig själv, att bara få vara och stänga av?

Närheten fattas

Just nu saknar Saara Henkola den kontakt hon är van vid.

– Att närheten fattas, det känns jobbigast.

– Att närheten fattas, det känns jobbigast, att inte få krama mina vänner och mina föräldrar. Jag för matkassar till mina föräldrar som är över sjuttio, och i stället för att krama måste jag säga till mamma: Kom ihåg att tvätta händerna när du packat upp varorna.

En positiv sak i en undantagstillvaro tycker Saara Henkola är att kunna vara mycket ute.

– Det har varit ett helt otroligt väder! Nu får man uppleva våren på ett helt annat sätt. Det är fint!

Hon tar skogspromenader med barnen, de äter tillsammans, läser och spelar brädspel.

– Och så tar vi lite snabbare till en Netflixfilm än vi annars skulle göra, för att nolla hjärnan.

Ulrika Hansson

ljus. Ibland räcker det med att läsa en annan översättning för att se något nytt av Gud, konstaterar Linus Stråhlman i sin teologiska betraktelse. 20.1.2022 kl. 10:23

Kolumn. "Man tappar orken och lusten om livet blir som ett ständigt pågående tävlingslopp" 20.1.2022 kl. 10:18

nykarleby. Utmaningen för styrgruppen för barn och familj är att hitta ledare för gruppverksamheten för de olika ålderskategorierna. Gruppens ordförande Ulla-Brita Wikström hoppas ha en lösning under våren. 20.1.2022 kl. 13:59

Kolumn. Det är en speciell känsla att avsluta det gamla året och gå in i ett helt nytt år. Kanske har du liksom jag köpt en ny kalender som bara väntar på att fyllas med anteckningar och planer? Kanske hör du till dem som ger nyårslöften? Det är så mycket som ryms in under ett levnadsår. Glädjeämnen, nya upptäckter och upplevelser, insikter, sorger och motgångar. 20.1.2022 kl. 13:58

vanda. Vad har Opuwo i Namibia och Vanda svenska församling gemensamt? Kärleken till kyrkan och vänskapen som trotsar geografiska avstånd. 20.1.2022 kl. 10:07

BORGÅ. Fredscaféet i Borgå samlar människor från världens alla hörn. Alla religioner, kulturer och språk är välkomna. En småskalig julfest blir det också i år. 16.12.2021 kl. 00:00

Kolumn. "Jag vet genom nyhetsrapporteringen mycket väl vilken realitet våra medsyskon lever i. Kan jag leva som om julen, livet var som förr?" 16.12.2021 kl. 00:00

sibbo. Nu hittas lösningar för kameler som är vingliga på benen och en krubba som sett sina bästa dar. Julevangeliet ska iscensättas i dagklubbens fönster i Söderkulla. 16.12.2021 kl. 00:00

korsholm. Julen i Senegal firas med god mat, kyrka och lite pynt. Anna-Lena Särs är missionär i Fatick, och har lärt sig att man inte visar ilska i Senegal. 16.12.2021 kl. 00:00

Kolumn. "Med yllesockor på fötterna och håret uppsatt i stressknut sitter jag vid köksbordet." 16.12.2021 kl. 00:00

Replot. Under våren startar en Alphakurs i Replots församling. Med eller utan tro – alla är välkomna. – Vi brottas med stora frågor, säger Leif Galls. 16.12.2021 kl. 00:00

korsholm. Julia Järveläinen är läkare, småbarnsmamma, förtroendevald och aktiv idrottare. Men om kraven blir för höga har hon en tanke som tröstar. 13.12.2021 kl. 13:38

Kolumn. "Om du kunde, vilka händelser skulle du då ha sparat, för att kunna återuppleva dem?" 13.12.2021 kl. 13:34

korsholm. – Det är gripande att tillsammans kunna berätta Marias lovsång genom musiken. Det säger Susanne Westerlund om julkonserten i Korsholm. 13.12.2021 kl. 13:29

vanda. Solveig Halonen är en minst sagt aktiv pensionär. – Om du vill må bra: gå i pension i tid! Vänta inte för länge att ta steget, säger hon med eftertryck. 13.12.2021 kl. 13:23