Bloggarkiv

Anna Tikum
Anna Tikum
Anna Tikum har nyligen flyttat med sin fem månader gamla dotter Ronya och sin man Bertrand till Senegal. Följ med den första tiden i ett nytt land.

Söndagstankar 1

20.11.2011 13:56
Jag har alltid tyckt att söndagar är lite jobbiga. Speciellt under skoltiden var det så. Allting var så trögt och sömnigt och så var måndagen alltid hotfullt nära. Och ja, så var det ju förstås kyrkdag. Jag tyckte helt enkelt inte om att gå till kyrkan. Om jag påstod nåt annat vore det lögn. Och att ljuga, ser ni, det är synd. Så låt mig nu en gång för alla vara ärlig beträffande den här saken, och kom ihåg att jag är missionärsbarn, biskopsdotter, diakon, religionslärare och nu själv missionär: Jag tyckte att det var tråkigt att gå till kyrkan! Man kan alltså tycka det fast man har en massa religiösa titlar.
Men till kyrkan gick vi. Hela familjen. Varenda söndag. Vare sig jag ville det eller inte. År ut och år in. Och av någon orsak har det bara fortsatt. Det är det som är så märkligt. Jag menar, det finns ju ingenting som säger att jag måste. Jag tycker fortsättningsvis inte att kyrkbesöken om söndagarna är veckans höjdpunkt. Jag kan inte påstå att Gud känns särskilt nära just i gudstjänsten. Tvärtom kan jag ibland känna, att om Gud är nånstans så är det åtminstone inte i våra kyrkor om söndagarna. Och ändå sitter jag där. Ofta lika okoncentrerad som när jag var barn. Ibland räknar jag till och med otåligt minuterna tills prästens predikan ska ta slut. Precis som förr. Så man kan verkligen med rätta fråga sig vad jag gör där?
Jag ska försöka mig på ett svar på den frågan. Det är så här att det djupt, djupt inne i mig finns någonting som vill. Åtminstone lite grann. För annars skulle jag låta bli, det kan jag lova. Exakt vad det är där inne i mig som vill vet jag inte med säkerhet. Men jag håller på att ta reda på. Faktum är att det är just det som en stor del av mitt liv går ut på. Att ta reda på och försöka förstå vad det är i mig som behöver allt det där som en söndagsgudstjänst kan erbjuda. Och jag har upptäckt att när jag ärligt och uppriktigt gör det så för mig livet till alla möjliga spännande platser. Det är i alla fall min erfarenhet så här långt. Just nu har min strävan efter att försöka förstå mer av de hemligheter som den kristna kyrkan gömmer fört mig ända hit till Senegal. Hur häftigt är inte det?
Jag är inte helt säker på vad det är jag vill säga med det här inlägget. Kanske jag bara vill visa att det att man är kristen och missionär inte nödvändigtvis behöver betyda att kyrkbesök är det bästa man vet och att man tror sig ha svaren på alla existentiella frågor. Om det var kriterierna vore jag varken kristen eller missionär. Bara så ni vet.
I dag gick vi, vår vana trogen, till kyrkan. Och jag måste säga att ibland är det verkligen väldigt givande att delta i gudstjänsten om söndagarna. Ibland är det till och med riktigt roligt. Ibland är man helt säker att Jesus sitter där mitt i allting, riktigt, riktigt nära. I dag var en sån dag. Jag ska berätta mer om dagens gudstjänst och vad jag fick för tankar under den lite senare i dag. Nu måste vi få något i våra magar.
Dagens texter och sånger. (Datumet har av någon orsak inte ändrats på flera söndagar...)
Kyrkans president Abdou Thiam med Ronya i famnen utanför kyrkan i Fatick (och jag).
Anna Tikum
25.11.2011 19:31
Sussi: Voj tack, att du tycker om mina inlägg. det är sant som du säger. Ibland är det så skönt att bara sitta och ta det lugnt och ingen som kräver att man ska vara social. Sköt om dig!
Sussi
24.11.2011 12:30
Du är nog modig du! Tänk, precis sådär brukar jag tänka ibland. Att det är slött att sitta där och nöta bänken i kyrkan. Tankarna är ALLA ANDRA ställen utom kocentrerade på preästens ord under predikan. Men å andra sidan är det ju skönt det med. Att få tänka på annat i lugn och ro. Men jag medger, jag är ingen fanatisk kyrkobesökare sådär varje söndag. Men ibland känns det bra att sitta där och fundera och känna efter. Och känna gemenskap.

Och btw: du skriver en helt sjuuukt bra blogg! Just love it!
Du bara MÅST fortsätta att blogga! Det är helt vansinningt kiva att läsa om hur det är där.
Ha bra!

KYRKHELG NORD. Kyrkhelg Nord är kaffe, glass och vänner. Men också Ray Baker som både ursäktar och uppmuntrar konservativa kristna. Det övergripande temat under årets kyrkhelg kan sammanfattas som ”anpassa er inte”. 26.9.2024 kl. 11:05

podcast. Bröllopskollektivet varvar snack om estetik och fix med reflektioner kring relationer. – Att man bråkar betyder inte att man har ett dåligt förhållande, utan att man har ett förhållande, säger Saara Schulman. 25.9.2024 kl. 17:10

KYRKHELG NORD. Då Ray Baker tar till orda under inledningsmötet av Kyrkhelg Nord ger han kängor åt såväl Mark Levengood som bibeltrogna konservativa kristna. 20.9.2024 kl. 21:10

HAVSNÄRA. Äventyrslusten och kärleken till havet har fått Mikael Hagman att korsa Kvarken i sin öppna båt när han pendlar till jobbet i Umeå. – Jag tycker om spänning i livet och sommartid är arbetsresorna mina utflykter, säger han. 19.9.2024 kl. 13:40

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10