Merita Huokuna berättar för de andra i gruppen att hon kanske vill jobba som sjukhuspräst.
Merita Huokuna berättar för de andra i gruppen att hon kanske vill jobba som sjukhuspräst.

Präst blev ambassadör för svenskan

språk.

Teologistuderande vi Helsingfors universitet fick besök av prästen och språkambassadören Tuomas Metsäranta som berättade hur svenskan öppnat dörrar för honom.

21.11.2019 kl. 09:48

– Ta några kompisar och diskutera frågan: När behöver jag svenska?

Kring de runda borden i föreläsningssalen är en grupp teologistuderande samlade. Ämnet den här fredagsmorgonen är det andra inhemska språket – alltså svenska.

Den som håller i lektionen är Tuomas Metsäranta, församlingspastor i Petrus församling. Han är själv finskspråkig och kommer från en liten kommun utanför Åbo. Nu jobbar han i en svenskspråkig församling, något han inte haft en tanke på när han själv började studera.

Här är han som språkambassadör, i ett projekt som drivs av föreningen Nationalspråken rf.

– Hur har jag kommit till den här punkten att jag kan tala och jobba på svenska? inleder han sin berättelse.

Tuomas Metsäranta berättar att han själv tyckte om svenska i skolan och började använda språket även annars: lyssnade på nyheter, läste texter. När han studerade juridik fick han en finlandssvensk flickvän och talade då svenska med hennes familj och vänner.

Han vågade använda språket mera, till exempel på sommarjobbet. Alltid kom inte de rätta orden, som när han bad försäkringskunden om ursäkt för att telefonen ”kraschat”.

– Men det var helt okej. I livet behöver man våga försöka och våga misslyckas. Man får vara nådig mot sig själv.

När Tuomas Metsäranta doktorerat i juridik kände han sig kallad att bli präst. Han studerade teologi på svenska i Åbo. Tanken var att kunna använda språket lite i jobbet – men i slutändan sökte han inte ett enda prästjobb på finska.

Använder sällan språket

Studenterna får fortsätta diskutera i grupperna: om sina framtidsplaner och om vilka media – böcker, filmer, serie, musik – de konsumerar på svenska. Solsidan, Wallander och Astrid Lindgren hör till de populära. Någon har försökt läsa Bibeln på svenska, men det var svårt.

Joona Leivo och Merita Huokuna tycker det svåraste med att lära sig svenska är att de så sällan hör och använder språket i vardagen. Även om det finns svenskspråkiga i en grupp blir det oftast att man talar finska, eftersom de flesta ändå kan det.

På frågorna svarar de ändå gärna på svenska, så mycket de kan.

Skulle ni kunna tänka er att jobba på svenska i framtiden?

– Jo, det kunde jag tänka mig, men jag borde förbättra min kunskap ganska mycket för att kunna jobba på svenska, säger Joona Leivo.

Han är inte säker på vad han vill göra i framtiden, men är intresserad av att bli diplomat. Som tjänsteman skulle det krävas att han kan svenska.

Merita Huokuna jobbar som sjukskötare.

– Jag behöver svenska i jobbet, men jag talar inte så bra.

Hon vill lära sig mer, men har ändå svårt att tänka sig att hon skulle jobba helt på svenska.

– Det är inte så lätt att hitta situationer där jag kan använda språket. Jag har inga svenskspråkiga kompisar. På jobbet finns det många svensk- och tvåspråkiga, så de sköter oftast de patienter som talar svenska.

I framtiden är det möjligt att hon blir präst. Beroende på var hon då jobbar kan språkkunskaperna bli viktiga – till exempel i skärgården tänker hon sig att det finns många äldre som kanske inte talar så bra finska.

– Det är roligt att berätta för andra varför det är nyttigt att lära sig svenska. Det öppnar möjligheter om man kan språket. Kanske träffar man människor som man inte annars skulle träffa, säger Tuomas Metsäranta.

Han hör nu till det sextiotal ambassadörer som gjort sammanlagt 180 besök sedan projektet Språkambassadörerna drog igång i våras. Tidigare i höst besökte han sin egen gamla skola i Lundo.

Att jobba i en svenskspråkig församling har varit en positiv upplevelse. Och eftersom Petrus församling finns i Helsingfors möter han också många tvåspråkiga familjer.

Vad är mest utmanande med att jobba som präst på ett annat språk än sitt modersmål?

– Hur man förklarar saker, till exempel undervisar om Bibeln, så att människor förstår vad det handlar om. Samma utmaning finns delvis också när man talar sitt modersmål – samtidigt kan det vara en fördel att man måste använda ett lite enklare språk.

Emelie Wikblad



På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21
Då du känner dig övergiven av Gud, då är du nära Jesus. Det konstaterar teologen Joanna Öland.

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00