Lisa Enckell blir församlingspastor i Berghäll.

Kyrkan måste förändras

församlingsliv.

Gud har humor, säger Lisa Enckell. I höst ställde hon upp i biskopsvalet i Borgå stift, nu har hon bland 45 sökande utvalts att sköta en ettårig församlingspastorstjänst i den finska församlingen i Berghäll.

18.10.2019 kl. 11:49

– Att jag sökte tjänsten var en naturligt följd på biskopskampanjen. I kampanjen talade vi för arbete bland unga vuxna. Och när församlingen i Berghäll hade en jättebra annons där de efterlyste kreativitet och någon som ville jobba för unga vuxna så tänkte jag: jag söker. Det var 45 andra som sökte det jobbet – ett ettårigt församlingspastorsvikariat! Jag fick det.

Du jobbar just nu som finsk redaktör på Yle. Lämnar du ett jobb som du trivs med bakom dig?

– Jag skulle inte ha jobbat i tolv år med kulturintervjuer, aktualiteter, djupintervjuer och personporträtt om jag inte trivts med det. Men Gud kallade mig via de underbara kvinnor som bad mig ställa upp i biskopsvalet. Det här jobbet är en fortsättning på samma kall. Det för mig vidare. Jag provar också mina vingar: Kan jag vara i en sådan här roll?

Vad drömmer du om med det nya jobbet?

– Det är ett jobb där jag ska göra mig själv obehövlig. Jag ska inte binda något vid mig själv. Jag ska vara möjliggörare. Tillsammans med unga vuxna skapar vi strukturer för unga vuxnas arbete. Det är egentligen det vi präster borde vara: möjliggörare och tjänare, inte upprätthållare av hierarkiska strukturer. Jag ska också sköta förrättningar och gudstjänster. De har mässa tre gånger per dag i Berghäll.

Unga vuxna är kyrkans utmaning och framtid. Kyrkan behöver dem, men hur kan kyrkan vara ett hem också för dem?

– Jag tror att om vi vågar ta människors frågor på allvar och verkligen lyssna på dem är det möjligt. Vad är det som attraherar dem i kyrkan? Vad är viktigt? På vilket sätt är det viktigt? Det är möjligt om vi kan berätta om hurdan gemenskap kyrkan och församlingen har på ett genuint och modernt sätt.

Handlar det om att i första hand bygga en gemenskap?

– På Berghälls församlings område i Helsingfors hör 46 procent till kyrkan. Majoriteten är under 40 år, på området bor många unga vuxna. Många distansarbetar och har inte arbetskamrater i närheten. Jag tänker på mig själv: Var hittar jag en gemenskap? Jag tror att olika typer av gemenskaper är sådant som kyrkan kan bidra med.

Tror du att det finns någon viss typ av andlighet, ett visst uttryck, som tilltalar unga vuxna?

– Det måste vi ta reda på. Det finns flera karismatiska församlingar i området, och de lockar speciellt unga vuxna med sina gudstjänster. Vad behövs? I församlingsrådet i Berghäll är tre fjärdedelar av medlemmarna unga vuxna. Det är det yngsta församlingsrådet i Helsingfors, kanske i hela Finland, och de är mina närmaste medarbetare. Tillsammans funderar vi på vad vi kan göra, och hur arbetet kan vara starkt lekmannastyrt.

Hur mycket kan man ge över till lekmän?

– Allt.

Kan man ge över mässan?

– Till största delen. Jag pratade nyss med en granne, en ung vuxen som är aktiv i en luthersk församling och som har rötter i Pingstkyrkan. Jag sa till honom: Nog behövs väl prästen till förrättningar? Och han sa: Nja. Ja konstaterade att vid vigseln är prästen också tjänsteman, det är en juridisk fråga. Men dop och begravningar? I och för sig har han rätt. Men om vi tänker på lutherska kyrkans traditioner så måste sakramenten förvaltas av en präst. Grannen jag pratade med sa också att Finland hör till de länder där vi har flest präster per capita. Vi har inte råd med de här strukturerna på lång sikt, vi måste göra en strukturförändring. Och vi måste skapa församlingar som har en hemkänsla. Teologerna finns till för att tjäna lekmännen med vissa uppdrag. Den struktur som vi har i kyrkan just nu är byggd på en god ekonomi och en rik kyrka.

Vad har du hittat i kyrkan, personligen, som varit viktigt för dig?

– En möjlighet till närvaro. En aning av evighet och hopp.

Nicklas Storbjörk



ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00

MÄNNISKOMÖTEN. Robin Nyman är som bäst på väg att baxa en bastu genom Europa för att nå Basel den 17 maj där humorgruppen KAJ från Vörå ska delta i Eurovisionen. 8.5.2025 kl. 13:26

kyrkostyrelsen. 57-årig kyrkoherde från Uleåborg med ovanligt mångsidig erfarenhet inom kyrkan blir ny högsta chef för Kyrkostyrelsen och dess 300 anställda. 7.5.2025 kl. 09:58

ESTLAND. Estland hör till Europas mest konfessionslösa länder. Endast 29 procent av Estlands befolkning har en religiös övertygelse, uppger Estlands statistikcentral. Bland estlandssvenskarna har kyrkan en etablerad ställning. 6.5.2025 kl. 14:15

Begravningsplatser. Staten betalar allt mindre för att den evangelisk-lutherska kyrka sköter gravväsendet i Finland. Men ett förslag om att välfärdsområdena skulle ta över begravningsplatserna röstades ner med klar majoritet. 6.5.2025 kl. 19:36

betraktat. Det slår mig ibland hur lätt det är att missa det goda hos någon. Inte för att det inte skulle finnas där, utan för att man ofta söker efter något större, något mer iögonfallande. Godhet skriker sällan. Den viskar. Den sitter i ett sätt att se på världen och i en närvaro som inte kräver så mycket eller något tillbaka. 6.5.2025 kl. 13:55