Ärkebiskop Tapio Luoma.

Ärkebiskop Tapio Luoma: Vår välfärd kan inte bygga på fiendebilder

kyrkomöte.

Ärkebiskop Tapio Luoma öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdag morgon. I sitt öppningstal efterlyste Luoma en konstruktiv syn på nationalism.

7.5.2019 kl. 13:26

– Hemmets, religionens eller fosterlandets välfärd kan aldrig grunda sig på isolering, agg, fiendebilder eller betoning av vår egen förträfflighet på bekostnad av andra folkgrupper eller andra nationer. Meningen är att hemmet, religionen och fosterlandet lever i växelverkan med andra hem, religioner och länder. Nu behöver vi en sådan förståelse av finländskhet och Finland, sade ärkebiskopen.

Kyrkomötet för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland samlas till vårsession på Turun kristillinen opisto i Åbo tisdag till fredag 7–10 maj.

Under veckan ska kyrkomötet behandla en granskning av stiftsgränserna och diskutera några ombudsinitiativ, bland annat om att minska på kraven för faddrar och frigöra tidpunkten för högmässan. Utvecklande av ungas delaktighet i kyrkans förvaltning står också på agendan.

Den problematiska nationalismen ser bakåt och inåt
I tisdagens öppningstal påminde Luoma om det kommande europaparlamentsvalet. Den riktning Europa väljer har betydelse för de enskilda medlemsländernas medborgare – också för finländarna.

Nationalismen har ansetts vara den historiska stötestenen för det gemensamma Europa. Ett nationalistiskt identitetsbyggande är enligt Luoma inte i sig problematiskt. Han menar att medvetenheten om nationaliteten är en viktig del av människans jag.

– Det är värdefullt att vi kan känna oss som just finländare. Det hjälper oss att förstå världen och gestalta vår roll bland andra nationer. Det förenar oss.

Luoma menar att nationalismen blir problematisk i det skedet då den överbetonat vänder nationens och medborgarnas uppmärksamhet inåt – när bara det som man anser är till fördel för det egna landet eller egna folket är viktigt.

– Den problematiska nationalismen ser bakåt istället för att blicka mot framtiden – och ofta mot en svunnen tid som aldrig ens existerat. Den har en romantisk uppfattning om en tid som representerar nationens förlorade storhet och ära. Ofta finns här också en vilja att skapa en enklare värld som är lättare att kontrollera, där gränserna mellan människor är absoluta och övervakas noggrant, sade Luoma.

– I en värld som blir allt mera ett leder ett sådant tänkande till isolering – till och med till ovilja och oförmåga att vara med och bestämma om frågor som rör ett större område än det egna och som påverkar alla gemensamt.

Luoma påminde om att vi genom att aktivt tillsammans med andra länder och folk delta i byggandet av Europas framtid kan påverka framtiden för våra hem, religion och vårt land.

– Också kyrkan arbetar tillsammans med andra kyrkor för vår världsdels bästa. Vårt mål är att visa på hopp, Guds verklighet och den kraft som grundar sig i hoppet. Detta hopp ger kraft och mod också då optimismen vacklar.

Kyrklig tidningstjänst



Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32