Martina Harms-Aalto är ny förtroendevald i Johannes församling.

Röstmagnet i Helsingfors vill att kyrkans tröskel är låg

nyvald. Martina Harms-Aalto vill jobba för en församling som har högt till tak, låg tröskel och inget skräp som sopats under mattan. 14.12.2018 kl. 13:35

Martina Harms-Aalto, verksamhetsledare för föreningen Finlandssvenskt samarbetsforum, var en av röstmagneterna i församlingsvalet i november. Hon fick 303 röster i valet till Gemensamma kyrkofullmäktige och 172 röster i valet till församlingsråd.
Hon tror att röstvågen delvis beror på att hon är bekant från lokalpolitiken och från organisationssammanhang.
– Men jag hoppas också att det har att göra med att människor vet att förändring tilltalar mig och att jag inte är rädd för förändringar – förändringar sker vare sig man vill det eller inte.

Sedan hon döptes har Harms-Aalto varit medlem i Deutsche Gemeinde, men när det blev dags att kandidera i församlingsvalet blev hon medlem i Johannes församling.
– Jag har sett att det finns rum för mig, och kanske till och med en beställning

Hon tänker sig att de som röstat på henne ser henne som en liberal och tolerant kraft. Hon har fått en del signaler som tyder på att en del av dem som gav henne sin röst aldrig tidigare röstat i församlingsvalet.
– Jag har funderat mycket på det här med kyrkan och förändring. Det finns människor som känner att det är smärtsamt att kyrkan förändras, det kan kännas dogmatiskt eller teologiskt besvärligt. Då måste man fråga sig var vi skulle vara idag om kyrkan inte skulle ha förändrats alls under de senaste 2 000 åren. Hur skulle den kyrkan se ut, var är den rätta punkten att stoppa utvecklingen? Jag tror inte att den punkten finns.

Hon menar att kyrkan är tvungen att vara samhällstillvänd om den vill att någon ska lyssna på det budskap den vill föra fram.
– Om man vill att större skaror ska söka sig till kyrkan måste man använda ett språk som moderna människor förstår.

Tror du att det finns något som en typisk storstadsförsamling som Johannes kan göra för att inte förlora de medlemmar som har väldigt lösa band till kyrka och församling?
– Jag har funderat mycket på en sak som jag vet att också varit aktuell i Johannes: den tilltagande ensamheten i samhället. Det är en ensamhet som inte är knuten till var du bor och vem du råkar vara. Människor kan vara ensamma fast de lever med någon. I vår längtan efter gemenskap finns mycket som skulle kunna bli verksamhet i en församling, förutsatt att vi hittar det rätta sättet att nå ut.
Och hur gör man det? Hon har inga lätta svar på den fråga som de flesta församlingar ställer sig just nu.
– Men jag tror det måste vara kravlöst. I en värld där folk har lättare att prata om sex än religion måste man hitta ett språk och en stämning av att det är högt i tak, så att folk inte blir skrämda genast i början. För den som inte varit i kyrkan på länge är tröskeln att gå i en högmässa enorm.

Hon menar inte att kyrkan ska vara en basar där alla får beställa vad de vill, men nog ett ställe där man blir tillfrågad om vad man behöver.
– Hyser jag en barnslig övertro på att just jag ska kunna göra en jättestor förändring? Nej. Jag är ju bara en av medlemmarna i församlingsrådet. Jag ser det mer så att jag blivit ledd i den här riktningen och nu sätter jag ner möda och tankearbete och energi på att göra vad jag kan.

Att hon nu är redo att satsa tid och energi på att jobba för församlingen har att göra med att hon känner sig kallad att göra det.
Astrid Segersven sa en gång till mig att gå i beredda gärningar, och det tyckte jag var något av det finaste någon någonsin sagt till mig. I den förtröstan har jag försökt leva.
Hon möter ibland människor som är ganska förvånade över att upptäcka en sådan sida hos henne. Är hon alltså religiös?
– I Grankulla, där jag växte upp, upplevde jag att det mest aparta man kunde göra för att sticka ut var att bli församlingsaktiv. Jag hade ett behov av att vara apart så jag sökte mig till ungdomsverksamheten i församlingarna i Esbo och Grankulla.

Många år senare uppdagades att en församlingsanställd utnyttjat och trakasserat flickor i precis de sammanhang där Harms-Aalto själv var aktiv.
– Skulle jag ha vetat vad som hände under de åren i den församlingen, sådant som inte tålde något som helst dagsljus och var kriminellt, så hoppas jag att jag hade gjort något åt det. När jag som vuxen fått veta om det som hänt har jag använt ganska mycket tid för att förstå varför ingen förstod vad som pågick. Och jag har haft svårt att förlåta mitt femton–sextonåriga jag för att jag inte såg. Men jag såg inte.

Hon påpekar att det inte bara är i kyrkliga sammanhang som man längtar efter att få sopa besvärliga incidenter under mattan.
– Det är lite av ett minoritetsbeteende. Man ska inte stöka till det för det blir så dålig stämning. Jag har upplevt att man i organisationer lätt tänker att vi inte ska blanda in jurister, för det blir så dyrt. Nu är jag visserligen gift med en jurist och därför partisk, men jag kan säga att det som verkligen blir dyrt är om du inte blandar in jurister. Det kostar också annat än pengar.

Hon påpekar att övergreppen i Esbo svenska församling sköttes bra sedan när man äntligen tog itu med dem.
– Men varför tog det så länge?

Samtidigt finns det andra frågor där hon känner att präster och församlingar varit otroligt modiga.
– När samhället och våra beslutsfattare stuckit huvudet i busken eller fattat katastrofala beslut har församlingar gjort mycket för de svagaste. Kyrkor och församlingar har gjort mycket för att ta hand om människor utan några som helst rättigheter.

För några år sedan ordnade hon en konsert i Johanneskyrkan till förmån för flyktingar. Över 800 personer kom.
– Den typens mobilisering kan man inte göra varje vecka, men alla de där människorna finns därute. Hur tar man vara på den kraften? Skulle den kunna bli verksamhet? Hade jag varit aktiv i församlingen då konserten ordnades hade jag sagt: I det här hörnet kan du anmäla dig till det här, i det här hörnet till det där, och här kan du få själavård. Lite som i Tomasmässan.

De tre Helsingforsförsamlingarna är ganska nischade, och Johannes församling är den som uppfattas som ”högkyrklig”. Vad tror du om det?
– Jag är inte helt säker på att jag ens förstår vad begreppet ”högkyrklig” innebär. Till den delen jag förstår det är jag inte väldigt högkyrklig själv. Om man med högkyrklighet menar att det är viktigt att till exempel i högmässan göra saker på ett visst sätt så är det just sådant som kan skapa ett avstånd, det kan vara ett sätt att stöta bort människor. Om de uttrycken känns väldigt viktiga kan man kanske fundera på om de kan finnas där tillsammans med andra uttryck.

Hon påpekar att det blåst en del kring Johannes församling och att den blåsten verkar ha avtagit något.
– Blåser det fortfarande där inne så kommer jag att veta om det snart.

Men hon vill inte komma med deklarationer förrän hon bekantat sig med församlingens arbete inifrån. Det som hon kan säga redan nu är att hon är beredd att satsa tid och möda på sitt engagemang.
– Jag har inte ställt upp i det här valet för att vara en gummistämpel.

Sofia Torvalds



Mest läst

    Konspirationsteorier. Kyrkoherde Daniel Björk har blivit orolig. Han ser tecken på att vissa kristna lockas mer av auktoritära ledares konspirationstankar än av vanlig, tråkig demokrati. – Men vi måste stå emot. 11.12.2020 kl. 09:42

    konspirationsteorier. Konspirationsteorier är ett mycket gammalt fenomen. De har spridits i många olika syften. Men vem som sprider konspirationsteorier och vilka deras motiv är blir en komplicerad fråga att svara på – särskilt när vi rör oss på nätet. 11.12.2020 kl. 09:46

    julpyssel. Vivian Krokfors och Hanna-Madeleine Andersson älskar att pyssla och sticka – och de älskar julen! På sitt gemensamma Instagramkonto delar de med sig av julpyssel och julstämning. 10.12.2020 kl. 15:54

    livsförändring. Susan och Mats Billmark drabbades båda av utbrändhet. Det fick dem inse att de aldrig stannat upp och funderat över vems liv de egentligen levde – sitt eget eller någon annans? 9.12.2020 kl. 16:29

    ekumenik. Evangelisk-lutherska församlingars sätt att definiera sig utåt får kritik för att exkludera andra kristna samfund. – Vi ser det från medlemmarnas synvinkel, svarar Stefan Forsén vid Helsingfors kyrkliga samfällighet 8.12.2020 kl. 17:05

    rättegång. Österbottens tingsrätt har frikänt Martyskyrkans vänner, dess ordförande Johan Candelin samt den åtalade styrelsemedlemmen från åtalet om penninginsamlingsbrott. 7.12.2020 kl. 15:59

    biskopsval. Stiftsdekanen Mari Leppänen har valts till ny biskop i Åbo ärkestift. Enligt det preliminära resultatet fick Leppänen 565 av de avgivna rösterna medan motkandidaten Jouni Lehikoinen 457 fick röster fick i valets andra omgång. 3.12.2020 kl. 14:53

    jakobstad. Valet av församlingspedagog i Jakobstad svenska församling rivs inte upp. Församlingsrådet konstaterade i går att beredningen och beslutet gått korrekt till. 3.12.2020 kl. 13:41

    begränsningar. Från och med idag får maximalt 20 personer delta i offentliga tillställningar i Österbotten. – I vissa avseenden tvingas vi tänka om, men vi kan dela tro och hopp även om vi inte kan träffas fysiskt, säger Mia Anderssén-Löf, som är kyrkoherde i Nykarleby 2.12.2020 kl. 16:15

    Kalender. Rikssvenska Daniel Jakobsson, som jobbar i Matteus församling i Helsingfors, bjuder frikostigt på sig själv så här i adventstid. I en virtuell språkbadskalender öppnar han kalenderluckor, läser det finska innehållet och försöker förstå budskapet. Och allt tog avstamp i ett stort misstag. 2.12.2020 kl. 11:59

    adventskalender. För bokstavsillustratören Sofie Björkgren-Näse var uppdraget att skapa en adventskalender lite av en dröm som gick i uppfyllelse. 2.12.2020 kl. 10:05

    coronaepidemin. Från och med nästa vecka ska alla gudstjänster i Nyland förrättas i huvudsak utan att församlingsmedlemmar är med i kyrkorummet. 27.11.2020 kl. 18:40

    insamling. Rättegången mot Martyrkyrkans vänner, som misstänks för brott mot penninginsamlingslagen, är över. Domen faller den 7 december. – Försvaret vill visa att vi handlat i god tro, säger MKV:s ordförande Johan Candelin. 27.11.2020 kl. 13:59

    fastighetsstrategi. När stiftsfullmäktige samlades till distansmöte idag fanns det bara en fråga på agendan: kyrkans fastighetsstrategi, och framför allt planerna på att kyrkan ska göra sig av med det anrika domkapitelshuset i Borgå. – Stiftsfullmäktige i alla stift är samfällt eniga om att fastighetsstrategon bör förkastas, säger stiftsfullmäktiges ordförande Anita Ismark. 26.11.2020 kl. 16:14

    Bok. – Vi människor beskriver oss gärna som ”homo sapiens”, den förnuftiga varelsen. Jag vill hävda att vi är den dyrkande varelsen, säger den svenska teologen och författaren Joel Halldorf. 26.11.2020 kl. 14:14

    Mest läst

      kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38

      Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

      forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51

      GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00

      LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24

      Mest läst