Jan Bambu Eriksson är skeppare på förbindelsebåten M/S Viken i Pargas.

Jan Bambu Eriksson: "Kanske fler borde stänga av telefonen och gå i kyrkan"

Väståboland.

Jan Bambu Eriksson säger att kyrkan är en plats där du kan lugna ner dig och stänga ute världen.

– Det blir en slags meditation. Och rutinerna är desamma, du stiger upp lite och sätter dig igen.

16.9.2020 kl. 10:35

Jan Bambu Eriksson är skepparen och kyrkopolitikern som vill förbättra lokalsamhället. Att han kallas Bambu har en naturlig förklaring.

Sjölivet har i någon form alltid varit pargasbon Jan Erikssons vardag. Som ung prövade han på att vara matros.

– Vi var borta ett halvt år åt gången. Det var egentligen lättare att gå ombord än att mönstra av. Man blir institutionaliserad, säger han.

Numera håller han sig närmare hemknutarna och sedan fem år tillbaka kör han förbindelsebåten M/S Viken på linjen Pargas södra. Det betyder stopp vid ett tiotal öar i Pargas och Nagu, och ett stort ansvar för att få livet i skärgården att rulla.

– Vi kör skolbarn från holmarna, och längs linjen har vi till exempel Finlands största äppelgård, en mjölkgård, sommarhotell och en semesterby. Det är en levande skärgård, och vi som sköter färjan blir en viktig del av närsamhället.

I sommar har trycket på färjorna varit extra hårt.

– Det har varit mycket rusning eftersom människor rest inom landet på grund av coronaviruset.

Jan Eriksson jobbar en vecka och är ledig en vecka. Arbetsdagarna börjar tidigt och slutar sent, och båtpersonalen övernattar i ett hus vid färjfästet under arbetsveckan.

– Men vi behöver inte vara i beredskap under natten, det sköts av andra myndigheter. Jag trivs jättebra med arbetstiderna. Och den lediga veckan är en ganska skön motvikt till jobbet.

Att han kallas Bambu går långt tillbaka.

– Som 13-åring växte jag kring trettio centimeter på ett år. Då sa någon till mig: Du växer ju som bambugräs!

Vill förbättra

Jan Eriksson är ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige i Pargas kyrkliga samfällighet och medlem i församlingsrådet i Väståbolands svenska församling. Han har också varit aktiv kommunpolitiker, förtroendevald inom idrotten och huvudförtroendeman i jobbet.

– Jag vill vara aktiv och försöka göra lokalsamhället bättre. Jag har alltid tyckt att kyrkan gör ett viktigt arbete och är en viktig del av samhället.

Ibland kanske en del tycker att han är för aktiv, funderar han.

– När du har en åsikt kan inte alla dela den, och ibland trampar man på någons tår, men fast man har olika åsikter måste man inte vara fiender.

Han uppskattar möjligheten att kunna påverka i en liten församling.

– Men en svaghet i den demokratiska gången är att om du endast är invald i kyrkofullmäktige så kan du inte påverka så hemskt mycket. Vi har möte ungefär ett par gånger i året. Det blir genast svårt om du inte är så insatt. Det krävs ett stort engagemang och en vilja att ta reda på.

Demokratiproblemet är än mer utvidgat.

– Som ordet avslöjar så är församlingen en församling. Det är inte kyrkoherden som leder församlingen utan människorna. Det kan bli ett underskott i demokratin.

Kyrkan är meditation

På sjösöndagen sitter Jan Eriksson i kyrkbänken. Från sina längre seglatser kommer han ihåg sjömanskyrkans betydelse.

– Man kunde läsa tidningar där och samtala lite, ibland ordnades någon andakt ombord.

Han uppskattar det avbrott i vardagen och stressen som kyrkan kan erbjuda.

– Kyrkan är en plats där du kan lugna ner dig och stänga ute världen. Det blir en slags meditation. Och rutinerna är desamma, du stiger upp lite och sätter dig igen. Kanske fler borde stänga av telefonen och gå i kyrkan.

Ulrika Hansson



fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28